Erkänd och trygg
Tillgängliga lärmiljöer kan skapa förutsättningar för att barn och elever känner sig erkända och trygga. Här får du förslag på hur ni kan en skapa trygg social lärmiljö i förskolan och skolan. I slutet av texten finns frågor för reflektion.
”Mina lärare ger inte upp hoppet om någon. De ger oss alltid en andra chans”
Hugo, 18 år.
Erkännande
Erkännande handlar om hur omgivningen ser på en individs närvaro i en aktivitet och om att vara sedd av lärare och eller jämnåriga som någon som bidrar. Ett arbetssätt där mångfald och barns och elevers olikheter tas tillvara gynnar erkännandet. Det behöver finnas en förståelse för att alla kan bidra på olika sätt och i olika grad.
En tillgänglig social lärmiljö skapar förutsättningar för erkännande för barn och elever med funktionsnedsättning. När du till exempel förbereder för samarbetsorienterat lärande behöver du identifiera och undanröja de hinder som står i vägen för erkännandet. Du behöver ge det stöd som krävs för att barn och elever ska kunna medverka och bidra, till exempel genom din planering av gruppindelningen.
Exempel på hur man kan främja erkännande:
- Sträva efter ett inkluderande arbetssätt där mångfald och elevers olikheter ses som en tillgång.
- Öka toleransen för att alla är olika och att alla bidrar på olika sätt och olika mycket.
- Var uppmärksam på hur barn och elever får erkännande, både av kamrater och av vuxna.
Uppmuntran och bekräftelse
Bekräftelse och positiv återkoppling bidrar till erkännande och utveckling av barns och elevers självkänsla. Det är viktigt att se till att alla får bekräftelse och positiv återkoppling, eftersom barns och elevers egna uppfattning om vad de klarar påverkar hur de lyckas i lärandet.
Genom att ge uppmuntran och bekräftelse kan du stärka din relation till barnen och eleverna. Det här är viktigt att tänka på:
- Ge beröm när barn och elever har gjort något som du vill uppmärksamma, till exempel när de har arbetat fokuserat.
- Tänk på att inte bara uppmuntra prestation. Det är viktigt att bekräfta att barn och elever försöker och visar tålamod, att de vågar testa och misslyckas samt att de anstränger sig.
- När ett barn eller en elev har en jobbig dag eller en tuff period är bekräftelse särskilt viktigt, eftersom det stärker er relation.
Trygghet
Att känna sig trygg är en förutsättning för att kunna ta till sig av undervisningen och vara aktiv och delaktig. När man känner sig trygg vågar man visa det man kan och prova det som man inte ännu behärskar, vilket är nödvändigt i allt lärande. Därför är det viktigt att ta reda på om barn och elever är trygga. Först då går det att identifiera och undanröja hinder för trygghet i den sociala lärmiljön och lägga grunden till goda relationer och lärande.
Huvudmannen ska säkerställa att skolan bedriver ett förebyggande arbete för att skapa trygghet och studiero. Med studiero menas att det finns goda förutsättningar för eleverna att koncentrera sig på undervisningen. Lärare behöver kunskap om professionellt relationsskapande och ledarskap för att främja trygghet och studiero.
Skolforskningsinstitutet sammanfattar hur lärare kan arbeta med sitt ledarskap för att främja studiero i följande sex steg:
- Lära känna eleverna och skapa positiva relationer.
- Välja och anpassa arbetssätt utifrån elevernas behov.
- Förebygga genom tydliga förväntningar och struktur.
- Aktivera eleverna och göra dem delaktiga.
- Stödja och möta beteenden.
- Utvärdera utifrån observationer.
Bild: Bilden visar en modell för att främja studiero, fritt efter Skolforskningsinstitutet, 2021. Olika färgnyanser visar skillnaden mellan det som är arbetssätt i klassrummet och det som handlar om lärares val och utvärdering av arbetssätten.
Exempel på hur du kan främja tryggheten:
- samtala om olikheter och normer
- erbjuda kontakt med en person i skolan som eleven har förtroende för
- erbjuda eleven en samtalskontakt hos elevhälsan
- bygga skolkulturen på ett så inkluderande sätt som möjligt
- organisera trygghetsrundor.
I boken Delaktighet – ett arbetssätt i skolan finns stöd för att samtala med barn och elever om deras upplevelser i förskolans och skolans vardag, se sidorna 44−45: Delaktighet – ett arbetssätt i skolan.
Vill du veta mer?
- Mobbning måste ses i sitt sociala sammanhang, Skolverket.
- Trygghet och studiero, Skolinspektionen.
- Så skapar du goda relationer till eleverna, Skolverket.
- Föräldrasamverkan – ömsesidighet, dialog och erkännande, Skolverket.
- Främja studiero i klassrummet – lärares ledarskap, Skolforskningsinstitutet.
- Delaktighet: ett arbetssätt i skolan, Specialpedagogiska skolmyndigheten.
- Aspelin, J. (2018). Lärares relationskompetens, Vad är det? Hur kan den utvecklas? Liber.
- Jahnke, A. & Hirsh, Å. (2020). Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?
- Forsell, T. (2021). Man är ju som typ elev fast på avstånd (Doktorsavhandling). Man är ju som typ elev fast på avstånd: problematisk skolfrånvaro ur elevers, föräldrars och skolpersonals perspektiv.
- Heidegren, C-G. (2009). Erkännande. Liber. Malmö.
- Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. (Doktorsavhandling, Göteborgs universitet, Institutionen för pedagogik och pedagogisk profession, 25). Göteborg: Acta Universitatis Gothoburgensis. Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev, Göteborgs universitet.