Foto Elliot Elliot

Område 2 – Social lärmiljö

Barn och elever i alla åldrar ska få möjlighet att vara trygga och delaktiga i ett socialt sammanhang. Alla behöver få möjlighet att leka, umgås och lära tillsammans med andra. För att det ska bli möjligt behöver den sociala lärmiljön vara inkluderande och tillgänglig. Här kan du läsa om tillgänglig social lärmiljö.

”Jag tycker så mycket om min klass, den är bäst”

Tim, 9 år.

Genom att vara delaktig i ett socialt sammanhang kan barn och elever utveckla sociala färdigheter. Färdigheter som solidaritet, ansvar, förlåtelse och respekt som är nödvändiga för att barn och elever ska kunna bli autonoma, aktiva och ansvarstagande deltagare i ett demokratiskt samhälle.

Den sociala lärmiljön behöver vara tillgänglig under hela dagen, i undervisningen, på rasten och i andra aktiviteter. Den sociala lärmiljön påverkar och påverkas av både pedagogisk och fysisk lärmiljö. Det handlar till exempel om att alla ska uppleva trygghet och studiero i den pedagogiska lärmiljön. Det kan också handla om att alla kan vara med och leka när platsen där leken äger rum är fysiskt tillgänglig.

Verksamheter som vi på SPSM har mött i rådgivning beskriver att arbetet med den sociala lärmiljön är komplext. Ett exempel på det är att vuxna i förskolan och skolan kan planera och organisera för trygghet, gemenskap och samvaro i vuxenstyrda aktiviteter, men barnen och eleverna har också egna sociala sammanhang som vuxna inte har tillgång till. Alla vuxna i förskolan och skolan behöver också vara medvetna om att de är en del av den sociala lärmiljön. En del av svårigheten i arbetet med social lärmiljö handlar om just detta, att förstå hur man påverkar och påverkas av varandra.

Arbeta tillsammans med normer och värden

Verksamheter har berättat för oss att det är svårt att arbeta med den sociala lärmiljön. Deras råd är att var och en behöver rikta blicken inåt och undersöka sina egna attityder och värderingar. Då går det att hitta en gemensam linje i arbetet med att utveckla den sociala lärmiljön, till exempel när det gäller hur vuxna väljer att agera när barn och elever utmanar.

Här är ett fiktivt exempel som handlar om en elev som ofta hamnar i konflikt på rasten. I personalgruppen finns två olika perspektiv:

”Hon förstör rasten för alla när hon gör så där. Hon kan inte få hålla på så där längre”.
”Rasten verkar vara svår för henne. Hur ska vi stötta henne så att hon får möjlighet till återhämtning? Hur ska vi stötta hennes samspel med kamraterna?”

I det ena fallet förlägger man problemet till eleven själv. I det andra fallet fokuserar man på hur tillgängligheten påverkar elevens möjligheter att lyckas i den sociala lärmiljön på rasten.

För att bli medveten om de rådande normerna behöver personal ta stöd av varandra i återkommande samtal, men samtal räcker inte för att åstadkomma förändring. Värdegrundsarbetet måste omsättas i handling för att det ska bli skillnad för barnen och eleverna. Arbetet med normer och värden är ett tillsammansarbete som aldrig blir färdigt, det kommer nya barn och elever och personal byts ut. Därför behöver värdegrundsfrågorna vara en återkommande punkt på rektorns agenda.

I en tillgänglig social lärmiljö betraktas mångfald som en tillgång. Där reflekterar personal gemensamt över vilka normer och värden som är rådande i verksamheten och motverkar stereotypa uppfattningar. De arbetar tillsammans för att skapa trygghet och gemenskap. Reflektionerna och arbetet bör riktas mot det som går att påverka, som lärmiljöerna. Det är viktigt att skapa lärmiljöer där alla kan använda olika uttrycksformer och delta på sätt som passar dem utifrån deras ålder, erfarenhetsnivå, individuella omständigheter och behov.

Barn och elever i alla åldrar ska få möjlighet att uppleva gemenskap i ett socialt sammanhang, men att förändra attityder är ett komplext arbete. Till exempel hur olikheter blir bemötta i praktiken. Det kan handla om hur personal bemöter både varandra och barn och elever. Ett gott bemötande sprider sig, till exempel att ha för vana att hälsa på varandra med namn. Vuxnas agerande i handling och ord blir en förebild för barns och elevers agerande i relation till barn och elever med funktionsnedsättning. Lärare spelar en viktig roll i att främja samarbete och inkludering bland eleverna.

Salutogent förhållningssätt

Bild: Meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet skapar en känsla av sammanhang, KASAM. Bild efter Antonovsky, 1991.

En socialt tillgänglig lärmiljö kännetecknas av ett salutogent förhållningssätt. Det innebär att man utgår från det som fungerar och fokuserar på barns och elevers styrkor. Ett salutogent förhållningssätt syftar till att främja känslan av sammanhang, vilket ofta förkortas till KASAM, se bilden. I det sociala samspelet behöver barn och elever uppleva meningsfullhet, hanterbarhet och begriplighet för att få en känsla av sammanhang. Det kan till exempel innebära att man får stöd för att förstå sociala spelregler.

Det är också viktigt att ha framförhållning och planera för den sociala delaktigheten i aktiviteter som bryter den ordinarie undervisningen. Syftet med aktiviteterna är många gånger att de ska vara lustfyllda och främja gemenskap samt skapa sammanhållning. Men om aktiviteten inte är tillgänglig finns en risk för att den istället ger motsatt effekt, det vill säga att den inte blir tillräckligt meningsfull, hanterbar eller begriplig för barnet eller eleven.

Goda relationer

Relationer skapas på alla platser i förskolan eller skolan men de platser där undervisning sker är viktigast för att bygga relationer mellan lärare och barn och elever. Goda relationer skapar en tryggare lärmiljö för barn och elever och en bättre arbetsmiljö för lärarna. Sådana relationer är en av de faktorer som påverkar elevernas skolprestationer positivt. Det handlar om att lärare ska ha kompetens i att skapa relationer med professionell omtanke med de enskilda barnen och eleverna. Det förutsätter att lärare visar eleverna respekt, empati och intresse. Eleverna får förtroende för lärare som upplevs som rättvisa, välvilliga och begripliga. Empatiska lärare som medvetet arbetar för elevernas personliga utveckling gynnar barn och elever och utvecklingen av en inkluderande utbildning.

Här är förslag på tre sätt för att skapa goda relationer mellan lärare och elever:

Visa intresse för eleverna och engagemang i deras lärande och utveckling.
Uppmuntra eleverna och visa att du ser dem.
Undvik hårda tillrättavisningar som kan förstöra relationerna.

Sammanhang för delaktighet

För att kunna förstå och synliggöra delaktighet kan det vara hjälpsamt att se närmare på hur, när, var och med vem barnet eller eleven är delaktig. Olika situationer ger olika möjligheter till delaktighet. Det går därför inte att dra slutsatser om barns och elevers delaktighet i en situation, utifrån hur delaktiga de är i en annan situation. Ett par exempel:

Ett barn eller en elev är spontan, påhittig och sprallig. Det fungerar bra med kamraterna, men samma beteenden fungerar mindre bra för barnet eller eleven i undervisningen.
Ett barn eller en elev har behov av stöd i kommunikationen. Det fungerar bra i undervisningen, men inte med kamraterna.

En undersökning av den sociala lärmiljöns tillgänglighet är grundläggande för att kunna planera insatser för att vidareutveckla den. Därefter kan verksamheten besluta vilka insatser som passar bäst utifrån dess egna förutsättningar. SPSM har därför valt att erbjuda stöd för sådan kartläggning och undersökning samt att sammanfatta råd som främjar koncentration och lärande i det här stödmaterialet. Förskolor och skolor som vill utveckla arbetssätt och lärmiljöer för barn och elever med funktionsnedsättning kan skicka in en förfrågan om rådgivning från SPSM.

Områdets kategorier

Det här området är indelat i fyra kategorier som har betydelse för tillgängligheten i den sociala lärmiljön:

Tillhörighet och autonomi.
Erkänd och trygg.
Samhandling och engagemang.
Motivation och utmaning.

På sidan Värdering av nuläget – Social lärmiljö finns påståenden för nulägesvärdering.

På sidan Om stödmaterial för tillgänglig utbildning finns ett dokument med referenser till texterna i det här momentet.

Gå vidare till nästa sida, Tillhörighet och autonomi.

Publicerat måndag 28 oktober 2024