Arbetssätt på undervisningsnivå

• Kartläggning av pedagogisk lärmiljö
• Kartläggning av fysisk lärmiljö
• Kartläggning av social lärmiljö

---

Kartläggning av pedagogisk lärmiljö

Ett arbetslag upptäcker att det fungerar bra för en elevgrupp under förmiddagarna men inte på eftermiddagarna. De vill kartlägga vad det kan bero på.

• Arbetslaget diskuterar den pedagogiska lärmiljön. De tar fram en fyrfältare för kartläggning och skriver in det som fungerar bra vid plustecknen i rutan för pedagogisk lärmiljö. Det kan vara variation i arbetssätt, till exempel. Vid minustecknen skriver de ned sådant som inte fungerar lika bra, till exempel att genomgångar är för långa eller att det finns behov av tillgängliga lärverktyg. De ser också behov av mer kollegialt samarbete vid lektionsplanering och vid övergångar under dagen.
• De diskuterar hur det fungerar för gruppen när det gäller fysisk och social lärmiljö och skriver ner det som fungerar respektive inte fungerar i de rutorna.
• I rutan för rättigheter i lärandet anger de till exempel behov av kompetensutveckling på rättighetsområdet. De diskuterar också extra anpassningar och särskilt stöd.
• De diskuterar vilken bild de har fått av tillgängligheten utifrån kartläggningen.
• De tar fram en fyrfältare för insatser och skriver in vad de planerar att göra och vem som är ansvarig.
• De genomför insatserna och följer upp dem med stöd av fyrfältaren.

Kartläggning av fysisk lärmiljö

Ett arbetslag i fritidshemmet vill undersöka hur tillgänglig deras utemiljö är för en elev med syn- och rörelsenedsättning. De vill göra skolgården säker och lätt att överblicka för eleven.

• De går ut och kartlägger utemiljön med stöd av en fyrfältare för kartläggning. De skriver ner det som fungerar bra och mindre bra i den fysiska lärmiljön. De ser att det fungerar bra för eleven vid gungorna. De ser att det finns hinder för elevens självständighet, till exempel att det finns hål i asfalten. De ser också att markeringar på skolgårdens bollplaner behöver målas om för att ge tillräcklig kontrast. De upptäcker också att kontrastmarkeringar saknas på andra ställen.
• De kartlägger därefter det som fungerar bra och mindre bra i den pedagogiska och sociala lärmiljön utomhus.
• De diskuterar vilken bild de har fått av tillgängligheten utifrån kartläggningen.
• En lärare samtalar med eleven om utemiljön.
• De tar fram en fyrfältare för insatser och skriver in vad de planerar att göra och vem som är ansvarig.
• Rektor involveras för en del av insatserna.
• Skolan genomför insatserna och arbetslaget följer upp dem med stöd av fyrfältaren.

Kartläggning av social lärmiljö

Ett arbetslag har en klass där lärare upplever utmaningar med trygghet och studiero. 

• De tar fram en fyrfältare för kartläggning och samtalar om vad som fungerar bra och vilka utmaningar som finns utifrån fyrfältarens fyra områden.
• De diskuterar vilken bild de har fått av tillgängligheten utifrån kartläggningen.
• De tar fram en fyrfältare för insatser och skriver in vad de planerar att göra och vem som är ansvarig. Det kan till exempel handla om samtal med varje elev om dennes skolsituation. Det kan också handla om gruppsamtal som leds av skolans kurator tillsammans med en lärare.
• De genomför insatserna och följer upp dem med stöd av fyrfältaren.