Kapacitet och kompetens

• Framgångsrik kompetensutveckling
• Förbättringskapacitet
• Reflektionsfrågor
• Ta stöd av framgångsfaktorer i det nationella kvalitetssystemet
• Rekommendationer

---

Framgångsrik kompetensutveckling

Kompetensen utvecklas när olika professioner får möjlighet att dela och tillsammans lära av erfarenheter och utmaningar de haft, till exempel i undervisningen. Det har även visat sig gynnsamt att föra in ny kunskap i det gemensamma lärandet genom att en extern part deltar som kan utmana den nuvarande förståelsen för det aktuella området. Att organisationens kultur präglas av samarbete, erfarenhetsutbyte och att alla nivåer inkluderas har också visat sig vara framgångsrikt för en lyckad kompetensutveckling. 

SPSM erbjuder kompetensutveckling inom specialpedagogik för både enskilt och kollegialt lärande.

Förbättringskapacitet

En verksamhets förbättringskapacitet är dess samlade förmåga att stärka kvaliteten i utbildningen för att realisera barns och elevers rätt till utbildning. Hur väl en verksamhet lyckas med att skapa tillgängliga lärmiljöer är beroende av både de unika förutsättningarna som råder i den specifika verksamheten och den samlade kompetens som finns där. Det kan handla om hur tillgänglighetsarbetet samordnas, vilka möjligheter det finns att mötas för gemensamt arbete och hur arbetet leds. 

Det har visat sig vara framgångsrikt när rektor skapar en arbetsgrupp som tillsammans leder utvecklingsarbetet. Det är bra om gruppen innehåller personal med olika roller, funktioner och kompetenser, särskilt från barn- och elevhälsan. Rektor och de som ansvarar för eller leder olika delar av arbetet bör ta fram en långsiktig plan för genomförandet.

De som leder tillgänglighetsarbetet behöver kunskap om tillgänglighet, vad det syftar till och vilka lagar och konventioner det grundar sig på. De behöver också kunskap om att leda utvecklingsarbeten. De behöver identifiera vilka behov av kompetensutveckling personalen har och undersöka vad som krävs för genomförandet. Hänsyn behöver tas till verksamhetens kultur och dess tidigare erfarenheter av utvecklingsarbete. 

Ta stöd av framgångsfaktorer i det nationella kvalitetssystemet

Framgångsfaktorerna som ingår i det nationella kvalitetssystemet kan vara ett stöd i arbetet för tillgängliga lärmiljöer. På sidan Att leda tillgänglighetsarbete presenteras faktorerna kompensatoriska insatser och hälsofrämjande lärmiljö.

När man utvecklar kapacitet och kompetens kan även framgångsfaktorn professionell utveckling vara hjälpsam. Där beskrivs hur professionell utveckling på alla nivåer i verksamheten kan ta sig uttryck i ett systematiskt och kontinuerligt arbete för att stärka organisationens kompetens. Professionsutvecklingen bör utgå från identifierade behov och bygga på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Strategisk rekrytering och förmågan att behålla personal med kompetens lyfts också fram i framgångsfaktorn professionell utveckling.

När det gäller att organisera ledning av utvecklingsarbetet kan även framgångsfaktorn tydlig roll- och ansvarsfördelning vara ett stöd. 

Rekommendationer

För att bygga kapacitet och kompetens i arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer ger SPSM följande rekommendationer:

Huvudmannanivå

• Följ upp hur verksamheterna ger varje barn och elev en trygg och god miljö, den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt och det stöd som de är i behov av.
• Identifiera behov av professionell utveckling på en övergripande nivå och skapa förutsättningar för kompetensutveckling på alla nivåer.
• Säkerställ att kompetensutvecklingen utgår från identifierade behov i verksamheterna och bygger på vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet samt är i linje med förskolans och skolans styrdokument.
• Skapa förutsättningar för rektorerna att ta ansvar för kompetensutvecklingen i sin verksamhet.
• Samarbeta med rektorer samt med andra aktörer, såsom lärosäten, branschföreträdare och myndigheter för att skapa goda förutsättningar för kompetensutveckling.
• Beakta tillgängliga lärmiljöer i en långsiktig kompetensförsörjningsstrategi.
• Introducera nyanställda rektorer och annan personal på huvudmannanivå i arbetet för tillgängliga lärmiljöer.

Rektorsnivå

• Följ upp hur verksamheten ger varje barn och elev en trygg och god miljö, den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt och det stöd som de är i behov av.
• Identifiera behov av professionell utveckling.
• Säkerställ att utvecklingsarbetet bygger på identifierade utvecklingsområden och vetenskaplig grund samt beprövad erfarenhet.
• Ge mandat och möjlighet till kompetensutveckling för dem som ska leda utvecklingsarbetet.
• Skapa förutsättningar för personal att delta i kompetensutveckling och samtal om tillgängliga lärmiljöer.
• Beakta kompetens kring tillgängliga lärmiljöer vid nyanställning.
• Se till att nyanställd personal får kännedom om och kompetens att delta i arbetet för tillgängliga lärmiljöer.

Undervisningsnivå

• Följ upp hur undervisningen ger varje barn och elev en trygg och god miljö, den ledning och stimulans de behöver för att nå så långt som möjligt och det stöd som de är i behov av. Utforma och utveckla undervisningen utifrån resultat av uppföljningen.
• Identifiera behov i arbetet med tillgängliga lärmiljöer och föreslå kompetensutveckling.
• Medverka aktivt i samtal och kompetensutveckling för tillgängliga lärmiljöer.
• Arbeta aktivt för att utveckla och ta tillvara kunskap om att skapa en tillgänglig undervisning.