För att förskolor och skolor ska lyckas med ett hållbart arbete med tillgänglighet behöver det finnas förutsättningar, till exempel i form av strukturer och rutiner. Dessutom behöver verksamheter organisera för utvecklingen så att de professionella får en chans att lära och utveckla lärmiljöerna.

I det här momentet presenterar vi fyra avsnitt som handlar om att möjliggöra för ett hållbart utvecklingsarbete med tillgänglighet över tid. De har rubrikerna: 

• Samsyn och förståelse.
• Kapacitet och kompetens.
• Rutiner och organisering.
• Systematik och kontinuitet.

I texterna om att leda tillgänglighetsarbete används begreppet ledarskap. Då menar vi både att påverka andras förståelse och att skapa en samsyn om vilka uppgifter som bör utföras och hur det ska gå till. Det handlar också om att underlätta för individer och grupper att nå gemensamma mål. När man utvecklar och leder ett arbete för tillgänglighet använder man styrmedel som resurser, regler, mål, rekrytering, uppföljning och utvärdering. 

Rekommendationer för organisationens olika nivåer 

Till varje avsnitt i det här momentet finns frågor för reflektion och rekommendationer från Specialpedagogiska skolmyndigheten på huvudmannanivå, rektorsnivå och undervisningsnivå. Rekommendationerna är avsedda att vara ett stöd för utvecklingsarbetet med att tillgängliggöra lärmiljöerna och de är inte bindande. De tar sin utgångspunkt i vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet.

• Huvudmannanivå: Med huvudmannanivå menar vi skolchefer och politiska nämnder eller styrelser för enskilda huvudmän.
• Rektorsnivå: På rektorsnivå ingår alla som arbetar med ledningsfrågor på förskolor och skolor. Det betyder att även biträdande rektor och andra funktioner i ledningen av en förskola eller skola ingår.
• Undervisningsnivå: På undervisningsnivå ingår förskollärare, lärare, fritidspedagoger, speciallärare, specialpedagoger och övrig personal i elevhälsan, studie- och yrkesvägledare och andra som arbetar med uppgifter nära undervisning.

Utgångspunkter 

Diskrimineringslagen och skollagen är några av de lagar som reglerar förskole- och skolverksamheter. De är utgångspunkter för det här stödmaterialet.

Att inte diskrimineras är en rättighet enligt flera internationella konventioner. Enligt diskrimineringslagen gäller skyddet mot diskriminering inom skolväsendet. De sju diskrimineringsgrunderna som omfattas av diskrimineringslagen är: etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, kön, könsidentitet och könsuttryck, sexuell läggning och ålder. Det här stödmaterialet fokuserar på diskrimineringsgrunden funktionsnedsättning och formen bristande tillgänglighet.

Skollagen anger att utbildningen systematiskt och kontinuerligt ska planeras och följas upp både på huvudmannanivå och förskole- och skolnivå. Orsakerna till uppföljningens resultat ska analyseras. Insatser för att utveckla utbildningen ska göras utifrån analysen. 

Även i läroplanerna beskrivs att varje skolverksamhet har i uppdrag att utvecklas så att de svarar mot utbildningens nationella mål. I Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet står det till exempel: ”Skolans verksamhet måste utvecklas så att den svarar mot de nationella målen. Huvudmannen har ett givet ansvar för att så sker. Den dagliga pedagogiska ledningen av skolan och lärarnas professionella ansvar är förutsättningar för att skolan utvecklas kvalitativt. Detta kräver att verksamheten ständigt prövas, resultaten följs upp och utvärderas och att nya metoder prövas och utvecklas. Ett sådant arbete måste ske i ett aktivt samspel mellan skolans personal och elever och i nära kontakt med såväl hemmen som med det omgivande samhället”.

I en inkluderande utbildning behöver lärmiljöerna vara tillgängliga och möta barns och elevers olika behov och förutsättningar. Skollagen slår fast att utbildningen ska främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt en livslång lust att lära och att utbildningen ska ta hänsyn till barns och elevers olika behov. Barn och elever ska ges stöd och stimulans så att de kan utvecklas så långt som möjligt enligt utbildningens mål. En strävan ska vara att uppväga skillnader i barnens och elevernas förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Förskolan och skolan har ett särskilt ansvar för de barn och elever som riskerar att inte nå målen för utbildningen, eller som av andra skäl behöver stöd.

Forskning och våra erfarenheter 

SPSM gav ut Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning 2014 för att stödja huvudmäns och verksamheters arbete med att göra förskolans och skolans lärmiljöer tillgängliga. 

Myndigheten har sedan dess följt och dokumenterat verksamheter som har utvecklat tillgängligheten med stöd av värderingsverktyget. Dokumentationen har legat till grund för detta stödmaterial och våra rekommendationer, tillsammans med forskning om skolutveckling, tillgängliga lärmiljöer och inkludering.

Hållbart tillgänglighetsarbete 

Stödmaterial för tillgänglig utbildning är framtaget för att vara ett stöd i arbetet med att utveckla lärmiljöer som är tillgängliga för varje barn och elev. Det fokuserar särskilt på barn och elever med funktionsnedsättning. Arbetet med tillgänglighet skulle kunna vara en del av verksamhetens systematiska kvalitetsarbete för att förbättra lärmiljöerna. Som stöd för att systematiskt följa upp och utveckla kvalitet och likvärdighet i alla skolformer finns det nationella kvalitetssystemet. 

Det nationella kvalitetssystemet 

Det nationella kvalitetssystemet består av följande delar:

• Nationella målsättningar: de visar på mål som är nödvändiga att uppnå för kvalitet och likvärdighet. Det finns en målsättning för varje skolform.
• Delmål och indikatorer: de synliggör verksamhetens resultat i förhållande till de nationella målsättningarna.
• Faktorer för framgångsrik skolutveckling: så kallade framgångsfaktorer. De beskriver förutsättningar och processer som har stor påverkan på kvalitet och likvärdighet. Framgångsfaktorerna kan bidra till att målsättningarna uppfylls.

Nationellt kvalitetssystem, Skolverket.se.

Delmålen fokuserar bland annat på barns och elevers upplevelse av trygghet i miljön, ledning och stimulans samt om varje barn och elev får det stöd som de behöver.

Framgångsfaktorerna ska, tillsammans med delmål och indikatorer, synliggöra områden som kan bidra till att utveckla verksamheten i riktning mot de nationella målsättningarna. Delmålen fokuserar bland annat på hur verksamheten ger barn och elever en trygg miljö, ledning och stimulans för att nå så långt som möjligt samt om varje barn och elev får det stöd de är i behov av.

Framgångsfaktorerna kan vara ett stöd i tillgänglighetsarbetet. De behöver läsas och tolkas i förhållande till varandra och i relation till den aktuella verksamhetens specifika styrdokument. De vänder sig särskilt till huvudmannanivån men berör även rektorsnivå och undervisningsnivå. 

Framgångsfaktorerna är: 

• förtroendefullt klimat
• hälsofrämjande lärmiljö
• kompensatoriska insatser
• kompetent ledarskap
• professionell utveckling
• systematiskt kvalitetsarbete med undervisningen i fokus
• tydlig roll- och ansvarsfördelning.

I arbetet med att skapa tillgängliga lärmiljöer kan det vara bra att särskilt ta stöd av framgångsfaktorerna kompensatoriska insatser och hälsofrämjande lärmiljö.

Kompensatoriska insatser

Inom framgångsfaktorn kompensatoriska insatser finns stöd för arbetet med att uppväga skillnader i barns och elevers förutsättningar. Där beskrivs hur kompensatoriska insatser på alla nivåer i verksamheten kan ta sig uttryck i ett kontinuerligt och systematiskt arbete. Det behöver finnas nödvändiga kunskaper, kompetens och rutiner på alla nivåer i styrkedjan för att säkerställa anpassningar, stöd och stimulans utifrån barns och elevers identifierade behov.

I ett framgångsrikt arbete med kompensatoriska insatser säkerställer skolhuvudmän att det i samtliga verksamheter och för alla barn och elever finns förutsättningar att skapa tillgängliga lärmiljöer av god kvalitet. Rektorsnivån arbetar medvetet och systematiskt för att skapa tillgängliga lärmiljöer i hela verksamheten som fungerar väl för alla barn och elever oavsett vilka skillnader som finns i deras förutsättningar. Undervisningsnivån i sin tur anpassar lärmiljön så att den fungerar väl för alla barn och elever.

Hälsofrämjande lärmiljö

Framgångsfaktorn hälsofrämjande lärmiljö syftar till att alla barn, elever, lärare och andra verksamma i organisationen ska må bra, kunna lära och utvecklas. För en hälsofrämjande lärmiljö betonas gemensamt ansvarstagande på alla nivåer för barns och elevers utveckling, lärande och hälsa.

I hela organisationen eftersträvas delaktighet och ansvarstagande. Lärmiljön präglas av trygghet och studiero, demokratiska värderingar och är fri från diskriminering och annan kränkande behandling.

Huvudmannens ansvar betonas när det gäller att skapa förutsättningar för ett hälsofrämjande och förebyggande utvecklingsarbete på alla nivåer. Även rektorsnivåns ansvar betonas när det gäller att arbeta främjande och förebyggande, till exempel genom att identifiera, kartlägga och följa upp lärmiljön för att undanröja hinder för barns och elevers lärande. När det gäller undervisningsnivån lyfts involvering av barn och elever i arbetet för en god lärmiljö fram liksom att systematiskt arbeta för att undanröja hinder för barns och elevers utveckling och lärande.

Gå vidare till nästa sida, Samsyn och förståelse.