Moment 4. Samtalskultur för elevhälsoarbete

I detta moment arbetar ni konkret med att bredda analysen och fördjupa förståelsen för barn och elever. Ni arbetar med att hitta fler frågor på individ-, grupp- och enhetsnivå med ett salutogent förhållningssätt. Målet är att ni har utforskat fler perspektiv i er samtalskultur.

För er som följer rekommenderat kalendarium genomförs moment 4 under vecka 49 till vecka 51.

Se


Läs

Frivilligt extramaterial utifrån Spelets olika delar

Elevhälsan, lärare och övrig personal bör uppmärksamma barns och elevers specifika behov tidigt. Då är begreppet tillgänglighet användbart för att beskriva hur väl en verksamhet fungerar oavsett barns och elevers funktionsförmåga. Arbetet med tillgänglighet går ut på att identifiera och undanröja hinder för att förbättra verksamhetens pedagogiska, sociala och fysiska lärmiljö.

Hur behöver ni utforma aktiviteter, lärsituationer och undervisning?

En del barn och elever behöver individuellt stöd. I skolan kan det handla om extra anpassningar eller särskilt stöd. Om extra anpassningar inte räcker krävs en utredning av behovet av särskilt stöd. Förskolebarn har också rätt till särskilt stöd. I kommunal vuxenutbildning gäller bestämmelserna om extra anpassningar, men inte de om särskilt stöd. Elevhälsans kompetens behöver tas tillvara tidigt för att tillsammans med lärare identifiera det stöd som barn och elever är i behov av.

Hur kan ni samverka kring individinriktade stödinsatser? Och hur involverar ni barnet eller eleven när ni utformar och följer upp insatser?

Dokumentation används när barns eller elevers kunskapsutveckling följs upp. Det används också som grund för att informera barn, elever och deras vårdnadshavare om hur det går i förskolan och skolan. Dessutom utvärderar man verksamheten grundat på dokumentation. Elevhälsans medicinska insatser har särskilda krav på dokumentation.

Vad behöver ni dokumentera? På vilket sätt och av vem?

Samtal och goda relationer främjar barns och elevers självkänsla, psykiska hälsa och möjligheter till lärande och utveckling. Alla som arbetar i förskola och skola har ansvar för ett salutogent (hälsofrämjande) förhållningssätt som genomsyras av dialog och delaktighet.

Hur påverkas ert arbete utifrån betydelsen av samtal och goda relationer?

För att kunna möta barns och elevers behov behöver ni ta reda på vilken kompetens som behövs. Ni behöver dessutom rutiner för hur ni tillvaratar och utvecklar kompetens och arbetssätt.

Vilka rutiner och arbetssätt har ni för ert kollegiala lärande? Saknar ni kompetens inom något område?

Stödjande strukturer är de möten, planer, rutiner, policyer och liknande som bygger upp det vardagliga arbetet i en verksamhet. Och de strukturer som finns på förskolan eller skolan påverkar hur arbetet utförs och vilka konsekvenser det får för barn och elever.

I moment 5 får ni arbeta med att utveckla verksamhetens stödjande strukturer.

Att samverka med vårdnadshavare och andra utanför verksamheten ingår i elevhälsoarbetet. Elevhälsan ska vid behov samverka med hälso- och sjukvården och socialtjänsten. Det kan även vara andra kommunala, statliga och regionala aktörer, som barn- och ungdomspsykiatri, habilitering och sjukhus.

Vilka aktörer utanför förskolan eller skolan blir viktiga för er att samverka med?

Barn och elever har rätt att känna sig delaktiga i förskolans och skolans alla sammanhang. Det gäller undervisning, fritidsaktiviteter och med kamrater. Delaktighet är en förutsättning för lärande, utveckling och hälsa. Barn och elever har rätt att uttrycka sin mening och höras i alla frågor som rör dem. En individs villkor för delaktighet beror på sammanhanget. Begreppet delaktighet har flera olika aspekter.

Hur kan ni stärka barns och elevers delaktighet? 


Reflektera

  • Utifrån din yrkesprofession - vilka tankar och funderingar väcker detta moment?

Sammanfatta dina individuella reflektioner i Loggboken. Ditt perspektiv blir ett viktigt bidrag i era gemensamma diskussioner.


Diskutera och dokumentera

Elevhälsoarbete handlar mycket om språkbruket och därför är er samtalskultur central. När samtalskulturen bygger på ett förhållningssätt som fokuserar på vad som främjar hälsa kallas det ett salutogent förhållningssätt. Det innebär att skifta fokus från ohälsa och svårigheter på individnivå till att främja frisk- och skyddsfaktorer och identifiera och reducera riskfaktorer på individ-, grupp- och enhetsnivå. 

Gör gemensam arbetsuppgift 6 för att bredda analysen och fördjupa förståelsen för barn och elever i sitt sammanhang.

  1. Ladda ned reflektionsunderlaget Spelet.
  2. Lägg reflektionsunderlaget Spelet på bordet.
  3. Utgå från en aktuell situation i verksamheten. 
  4. Ta hjälp av begreppen i Spelet för att utforska och ställa nyfikna frågor om situationen och till varandra. Sträva efter att ställa frågor som vidgar samtalet istället för påståenden eller redan färdiga lösningar. 
  5. Låt alla komma till tals så att allas olika kompetens och perspektiv tas tillvara. 
  6. Fokusera i samtalen på faktorer som möjliggör förändring och utveckling.

I handledningen Det lilla ordet främst finns i bilaga 1 stöd för att formulera utforskande och klargörande frågor. 

Frågor att diskutera

  • Vilka frågor kan vi ställa utifrån begreppen i Spelets yttre ring och inre cirkel? 
  • Vilka frågor behöver vi ställa på organisationsnivå, gruppnivå och individnivå?
  • Behöver fler involveras i samtalet?

Dokumentera

Dokumentera era diskussioner om Spelet och spara dem så att alla kan nå dokumentationen. Den är ett underlag till ert fortsatta utvecklingsarbete.


Moment 5 - Stödjande strukturer.

Publicerat 2024-08-27