Kapacitet att bearbeta information

Vi tar in information via våra sinnen och använder våra olika kognitiva förmågor såsom arbetsminne, språkförmåga, koncentration och uppmärksamhet för att bearbeta informationen. Den information som vi tar in via våra sinnen påverkar oss på olika sätt och kan exempelvis leda till en känsla av oro och nervositet. Det sinnestillstånd vi befinner oss i, påverkar i sin tur vår förmåga att ta in och tolka information. Om vi exempelvis känner en ängslan inför matematikämnet kan det påverka vår förmåga att bearbeta undervisningens innehåll. 

Bearbetningsöversvämning

Om vi tänker oss den här kapaciteten att bearbeta information som en bägare med vätska, kommer vätskenivån i bägaren att variera beroende på vad och hur mycket information vi bearbetar. Om vi får mycket information samtidigt finns det risk för att bägaren svämmar över. Det blir bearbetningsöversvämning. Det är något vi alla upplever i olika situationer. 

För en del elever kan många moment som ska utföras samtidigt leda till att de just då inte kan använda sig av sin befintliga kunskap. Har en elev exempelvis begränsningar i arbetsminnet kan ett sätt att tänka vara att den eleven har en mindre bägare som lättare fylls upp än en elev som har större arbetsminneskapacitet. Om eleven hamnar i en situation som leder till bearbetningsöversvämning, till exempel för många saker att hålla i arbetsminnet på en och samma gång, kan det vara svårt eller omöjligt att lära sig nya saker och ibland också att komma ihåg och ur minnet plocka fram sådant som eleven har lärt sig tidigare. 

Det är därför viktigt att tänka på vad som fyller upp bägaren och vad som frigör utrymme. Genom att frigöra utrymme så skapas plats och möjligheter för inlärning. Faktorer som frigör utrymme är de strategier som eleven använder och den stöttning elever får i form av extra anpassningar i sin lärmiljö.