Goda exempel i specialskolan

Nyanlända elever med funktions­nedsättning

Hur kan elevhälsan vara ett stöd vid mottagandet av nyanlända elever med funktionsnedsättning? Specialskolan delar med sig av sina erfarenheter i tre filmer där medarbetare från våra specialskolor berättar om hur de arbetar för att möta nyanlända barn och unga med funktionsnedsättning. Filmerna lyfter tre olika perspektiv på elevhälsoarbetet och kan användas som inspiration för dig som möter nyanlända barn och elever.

• Elevhälsa: Nyanlända elever med funktions­nedsättning

På Östervångsskolan har Lina Maxedius utformat matteundervisning för elever i årskurs 3 på ett helt annorlunda sätt - nämligen inspirerat av data- och mobilspelet Among us i idrottssalen. Eleverna fick lära sig matte samtidigt som de rörde på sig och samtidigt lista ut vem som är "imposter", alltså mördaren.

Se inlägget på Östervångsskolans Facebooksida den 3 februari

Inlägget på Östervångsskolans Facebooksida ledde till att UR:s Lilla aktuellt teckenspråk ville göra ett inslag om detta.

Manillaskolan stärker elevers språk med Reading to learn

För att kunna stärka elevers läs- och skrivutveckling på ett effektivare sätt arbetar Manillaskolan med den språkutvecklande pedagogiken Reading to Learn (R2L). R2L är en språkstöttande och språkutvecklande pedagogik som inkluderar alla elever oavsett språknivå. Alla elever får möjlighet att utvecklas och känna att de kan. Med R2L får alla elever möjlighet att utveckla sina förmågor, inte bara de elever som redan kan läsa och skriva.

På Manillaskolan har vi även anammat R2L för att utveckla elevers teckenspråk. Något som inte tidigare gjorts. Pedagogiken är framtagen för hörande elever som arbetar med skriftspråk. Med vissa justeringar så har vi lyckats använda R2L även med elever som är döva eller har hörselnedsättning. Både när det gäller skriftspråk och svenskt teckenspråk.

Här är två exempel.

1. Johanna Fridsäll undervisar en grupp elever i åk 2. Ämnet är svenska och de arbetar med berättande text. Det är höst och spökhistorier är en lämpligt genre.
2. Åsa Helmersson undervisar en grupp elever i åk 6. Ämnet är teckenspråk och de arbetar med visuellt berättande i en poetisk text. Den speciella genren de här arbetar med är Shiva. Detta är ett exempel på att pedagogiken Reading to Learn alltså även kan användas när man arbetar med en teckenspråkig text.

Mer om Manillaskolans arbete med Reading to learn finns på Manillaskolans webbsida. 

Hällsboskolan Kungsholmen testade fjärr- och distans­undervisning under en hel dag

Hällsboskolan Kungsholmen är en av våra specialskolor för elever med grav språkstörning. Skolan har testat på fjärr- och distansundervisning under en hel dag för att hitta alternativa sätt att undervisa på. Annely Tärning, rektor Hällsboskolan Kungsholmen, kommenterar övningen som ledde till en ökad kompetens bland både medarbetare och elever.

Som en del i skolornas förberedelser ingår att testa fjärr- och distansundervisning för att kunna gå över till det om situationen så skulle kräva det. Dessutom såg Annely detta som en kompetensutvecklingsinsats och ett bra sätt att hitta alternativa framtida vägar att undervisa på generellt.

– Jag ville att vi skulle ha en övning som skulle likna verkligheten så bra som det gick, en insatsövning helt enkelt. Därför valde vi att testa på hur det var att hantera en undervisningssituation under en hel dag för alla elever och pedagoger, säger Annely.

Innan den här övningsdagen hade några pedagoger redan börjat med fjärrundervisning för elever som var hemma och fram till dess övade de alla inför den stora gemensamma övningsdagen.

Höjd kompetens och viktiga lärdomar

Annely berättar att det var roligt att se att alla var så entusiastiska och engagerade. Övningen var mycket lärorik. Hon säger:

– Vi hade en bra och lärorik övningsdag. Alla jag har pratat med, både elever och medarbetare, samt genom de enkäter vi skickade ut efter övningen, vittnar om samma sak. Vi har på alla sätt det går att betrakta detta på höjt vår kompetens inom det här området.

Hällsboskolan skickade ut en utvärderingsenkät efter övningen till både elever och medarbetare. Ungefär 80 procent av eleverna som svarade på enkäten tyckte att det var roligt att testa. Nästan hälften av de som svarade skulle kunna ha en del av undervisningen hemifrån efter övningsdagen och de svarade också att de upplevde att de förbättrat sin digitala kunskap avsevärt. När det gäller medarbetarnas svar så har de allra flesta svarat att både de och eleverna förbättrat sina kunskaper. Över hälften av medarbetarna som svarade ansåg att de fått nya idéer, insikter och perspektiv kring sin undervisning.

– Övningen och den uppföljning vi gjorde blev ett kvitto på vad som fungerar bra idag och vad som fungerar mindre bra. Vi kunde se att elevernas fokus ökade och att den här undervisningsformen blev lite mer välplanerad. När det gäller tekniken har vi exempelvis problem med wifi på vissa platser i huset och på flera datorer fungerade inte Chrome efter senaste uppdateringen. Vi kan också konstatera att vi behöver göra vissa utbildningsinsatser i en del digitala verktyg, till exempel i film.

Annely avslutar:

– Vi behöver fortsätta att träna och använda oss av de digitala verktyg vi har. Men vi känner oss mer rustade för distans- och fjärrundervisning om så skulle behövas. Eller så kan vi se det som ett framtida undervisningsalternativ i vissa situationer.

Fjärr- och distansundervisning öppnar för nya möjligheter

Fjärr- och distansundervisning behöver inte vara så komplicerat. Sabina Islamovic är chef för Skolutvecklingsenheten på Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Fjärrundervisning kan vara ett bra alternativ att undervisa på i vissa situationer även till vardags, säger Sabina Islamovic.

I och med coronasituationen tvingades vi snabbt att tänka nytt och annorlunda vilket ledde till en utveckling och har öppnat upp för helt andra möjligheter även till vardags. Under våren pågick ett intensivt arbete för att specialskolorna skulle förbereda sig för att kunna ställa om helt eller delvis till fjärr- och distansundervisning om så skulle behövas. Den intensiva perioden har gått över. Nu tittar vi på långsiktiga utvecklingsbehov och hur digitaliseringsmöjligheter kan komplettera och utveckla undervisningen. Våra skolor har testat och fortsätter att göra det eftersom det öppnar upp för alternativa undervisningssätt och utan att ha prövat så är det svårt att inse hur det kan fungera i praktiken. Här kan du exempelvis läsa om Hällsboskolan Kungsholmen som testade distans- och fjärrundervisning under en hel dag.

Skolutvecklingsenheten leder sedan en tid tillbaka en arbetsgrupp med it-pedagoger och it-tekniker där de träffas regelbundet för att lyfta utmaningar och hitta konstruktiva och alternativa lösningar. De har tagit fram manualer, rutiner och information som stöd.

– Vi har inventerat den digitala utrustningen och vilken möjlighet det finns till internetuppkoppling i hemmen. Vi har också skickat ut en enkät till samtliga 300 lärare för att ta reda på vilket behov av stöd och kompetensutveckling som finns på skolorna kopplat till fjärr- och distansundervisning. Detta för att kunna ge bästa möjliga förutsättningar för elevernas rätt till tillgänglig undervisning, säger Sabina Islamovic, chef för Skolutvecklingsenheten och ytterst ansvarig för fjärr- och distansundervisningen.

Sabina berättar vidare att de startade den här arbetsgruppen under coronakrisen men ser det som en framgångsrik väg för den fortsatta utvecklingen och därför kommer gruppen att fortsätta sitt arbete även nästa läsår.

Lärare och elever övar och upptäcker nya möjligheter

I förberedelsearbetet tog vi tidigt fram en intranätsida med de kommunikationsplattformar och digitala verktyg som våra skolor använder och vi har uppmanat dem till att öva för att både lärare och elever ska känna sig vana. Här ingår även planering för hur skolorna ska kunna undervisa vid eventuellt teknikstrul. Till intranätsidan kopplade vi ett virtuellt arbetsrum om fjärr- och distansundervisning med samlad information. Ett ställer där lärarna har kunnat ta del av varandras arbeten och kan även ställa frågor till andra hur de gör och löser olika situationer.

I första hand använder vi de kommunikationsvägar och digitala verktyg och läromedel som eleverna är vana vid och känner sig trygga med. Några av våra skolor har redan haft särskilda övningsdagar och delat med sig av sina erfarenheter till de andra.

Vi betonar vikten av att säkerställa att elever och vårdnadshavare kan ta del av och ta till sig viktig information. Vårt barnombud håller regelbunden kontakt med eleverna och finns tillgänglig vid behov, så även skolornas elevhälsoteam. Vi har gått ut med regelbunden information på vår utbildningsplattform Vklass och vårdnadshavarna har blivit mer aktiva där. I samband med corona arbetade vi också fram en ny rutin så att det ska gå ut ett sms till vårdnadshavare med länken till den nya informationen som läggs på Vklass. Sms-funktionen användes redan på några av våra skolor men blir en rutin på alla skolor nu då vi ser att fler vårdnadshavare går in på Vklass.

– Vi har också sett prov på hur digitala lösningar kan innebära möjligheter att organisera om när flera lärare är frånvarande samtidigt och att elever som varit hemma kan delta i undervisningen via videoteknisk utrustning. Undervisning via skärm har fått flera av våra elever att öka sitt fokus på lektionerna eftersom intrycket minskar och de är koncentrerade på en sak i taget. Detta kommer vi absolut behöva ta med i den vardagliga undervisningen och se hur vi kan underlätta för våra elever, säger Sabina.

Vi ser även utvecklingsmöjligheter när det gäller samverkan med vårdnadshavare där bland annat det geografiska avståndet varit ett hinder för föräldramöten som istället skulle kunna ske digitalt. Det kan också öppna upp nya möjligheter när det gäller bristen på behöriga lärare och att exempelvis SYV-tjänsten skulle kunna vara tillgänglig på distans.

– Sedan vet vi att det finns elever som inte har förutsättningar att delta i fjärr- eller distansundervisning och för de eleverna måste vi självklart ha andra lösningar, säger Sabina och avslutar:

–Fjärr- och distansundervisning behöver inte vara så svårt. Självklart blir det inte exakt som den undervisning lärarna och eleverna är vana vid, det blir annorlunda men kan ändå fungera väldigt bra. Det är viktigt att komma ihåg att prioritera, tydliggöra, avgränsa och återkoppla. Den här kreativiteten, erfarenheten och kunskapen vi har fått med oss nu kommer vi att ha stor nytta av även framöver.