Vill du veta mer?

Anell, I. E. & Anell, L. (2010).
Bland krigor och harsyra
Borås: Recito förlag.

En förälder och syskon berättar om hur livet kan vara i en familj där ett barn har särskilda behov. Känslor och tankar från en spädbarnstid, en förskoletid och en uppväxt som har krävt mycket fingertoppskänsla och en hel del kamp för att kunna förstå och tillgodose barnets behov.


 

Broberg, M., Hagström, B. & Broberg, A (2012).
Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande.
Stockholm: Natur & Kultur.

Boken visar att trygga relationer är en förutsättning för lärande, särskilt för små barn. Barn som utvecklat en trygg anknytning till minst en vuxen på förskolan litar på att de blir tröstade när behov uppstår – de kan då slappna av och ägna sig åt lek och utforskande. Denna bok ger en grund i anknytningsteori och författarna visar med många exempel hur denna kunskap kan användas i förskolans vardag: vid inskolning, hämtning, samling, lek och vila.


 

Nordqvist, S. (2001).
När Findus var liten och försvann.
Stockholm: Opal.

En berättelse om trygga relationer för alla åldrar. Katten Findus utforskar sin närmiljö för första gången på egen hand. Det blir en både spännande och skrämmande upplevelse, när anknytningssystemet triggas igång av en ny och obekant besökare på gården. Pettson visar exempel på hur den viktiga vuxna kan fungera som en trygg bas och en säker hamn för en liten upptäckare.


 

Wennerberg, T. (2010).
Vi är våra relationer – om anknytning, trauma och dissociation.
Stockholm: Natur & Kultur.

Boken presenterar de viktigaste dragen i anknytningsforskningen, med särskild tonvikt på den desorganiserade anknytningen, som är den allvarligaste formen av otrygg anknytning. Om när den anknytningsperson som ska vara barnets yttersta trygghet mot världens faror själv är en källa till skräck och om hur trauman kan överföras mellan generationer på ett indirekt sätt.


 

Broberg, A., Risholm Mothander, P., Granqvist, P. & Ivarsson, T. (2009).
Anknytning i praktiken – tillämpningar av anknytningsteorin.
Stockholm: Natur & kultur.

En fristående fortsättning på boken "Anknytningsteori: Betydelsen av nära känslomässiga relationer" (2006). Boken ger ett fylligt kunskapsunderlag till hur anknytningsteorin kan tillämpas från spädbarnsåren till vuxen ålder. Hur de olika anknytningsmönstren påverkar psykisk hälsa och ohälsa beskrivs.


 

Kihlbom, M., Lidholt, B. & Niss, G. (2009).
Förskola för de allra minsta. På gott och ont.
Stockholm: Carlsson.

Om förskolans positiva effekter, men också om dess grundläggande problem. Här diskuteras de första årens betydelse för utvecklingen ur olika perspektiv. Vidare presenteras rön om idealet för gruppstorlek, samspelet mellan barn och vuxna, lekens betydelse, invänjning, separation och anknytning.


 

Hundeide, K. (2009).
Vägledande samspel i praktiken: genomförande av ICDP-programmet.
Stockholm: ICDP förlag.

ICDP står för International Child Development Programme, eller vägledande samspel. Det är ett program som fokuserar på samspelets möjligheter och den känslomässiga kommunikationens betydelse för barns utveckling.


 

Marte Meo-föreningen. (2016).
Marte Meo-metoden.
från Marte Meo-föreningens webbplats 2016-11-21

Metoden bygger på studier av hur föräldrar och barn samspelar med varandra, och hur detta bidrar till barnets utveckling. "[...] se behov och resurser hos barnet och de egna möjligheterna att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov samt den egna möjligheten att påverka samspelet mellan sig själv och barnet i positiv riktning. Videokameran används som ett redskap; man filmar korta sekvenser och analyserar vad i kommunikationen som leder till en positiv utveckling."


 

Niss, G. & Söderström, A-K., (2015).
Samarbete i förskolan – för barnens skull.
Lund: Studentlitteratur.

Författarna ger en mängd konkreta förslag på hur pedagoger i förskolan kan utveckla samarbetet med föräldrarna och med varandra i arbetslaget.

Publicerat tisdag 27 september 2016 Granskat onsdag 16 augusti 2017