Vill du veta mer?

På den här sidan finns förslag på fördjupning inom ämnen som är relevanta för samtalsledare.

Lärarförbundet & Lärarnas riksförbund. (2006).
Samtalskonst i praktiken – vi värderar kvalitet.

Dialog och samtal är nödvändiga inslag i ett systematiskt gransknings- och förbättringsarbete. I skriften presenteras olika metoder som kan användas för att föra professionella samtal, till exempel dubbellogg med kritiska vänner. För var och en av metoderna finns en beskrivning av hur den går till, lite tips att tänka på och tankar om när den kan vara lämplig att använda.


Hilmarsson, H. T. (2018).
Empati, nyckeln till samarbete i professionella samtal.

Lund: Studentlitteratur

Den här boken förklarar hur empati fungerar och visar hur professionella kan använda sin empati för att hjälpa andra i sin yrkesroll.


Bjørndal, C. (2005).
Det värderande ögat.
Stockholm: Liber.

Bjørndals bok introducerar observation som metod och bland annat beskrivs användning av loggbok, intervju och enkät. Val av metod diskuteras, liksom analys av insamlad information samt hur du med detta som grund på ett konstruktivt sätt kan utveckla det pedagogiska arbetet.


Partanen, P. (2007).
Från Vygotskij till lärande samtal.
Stockholm: Bonnier Utbildning.

Boken ger en orientering i Vygotskijs teorier om lärande, åskådliggör konsekvenserna av ett pedagogiskt förhållningssätt och beskriver en lärande samtalsmetodik för lärande samtal mellan barn, ungdomar och vuxna. Här finns diskussionsfrågor, exempel och fallbeskrivningar.


Jonsson, P. (2015).
Arbeta i grupp: om konsten att skapa ett bra team.
Stockholm: Gothia fortbildning.

Boken ger förståelse och medvetenhet om vår egen roll i en grupp, och hur vi har möjligheter att utvecklas och använda den kreativa kraft som finns i en grupp. Boken beskriver också olika kommunikationsmönster, konfliktsituationer och avslutas med en konkret beskrivning hur man gör en handlingsplan för det fortsatta arbetet.


Bygdeson-Larsson, K. (2010).
Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt – Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan, med hjälp av pedagogisk processreflektion.
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Kvaliteten i samspelet mellan barn och vuxna i förskolan har stor betydelse för hur samspelet mellan barnen blir. Genom att systematiskt observera och reflektera kring samspelet i verksamheten ges möjlighet till en vidgad förståelse av samspelskvalitetens betydelse och hur pedagogerna kan främja den. Pedagogisk processreflektion är ett arbetssätt som innefattar kollegialt lärande.


Andersen, T. (2011).
Reflekterande processer Samtal och samtal om samtal.
Lund: Studentlitteratur.


Marte Meo-föreningen. (2016).
Marte Meo-metoden 
Marte Meoföreningens webbplats

Metoden bygger på studier av hur föräldrar och barn samspelar med varandra, och hur detta bidrar till barnets utveckling. "[...] se behov och resurser hos barnet och de egna möjligheterna att svara utvecklingsfrämjande på barnets behov samt den egna möjligheten att påverka samspelet mellan sig själv och barnet i positiv riktning. Videokameran används som ett redskap; man filmar korta sekvenser och analyserar vad i kommunikationen som leder till en positiv utveckling."


Åberg, K. (2009).
Anledning till handledning. Skolledares perspektiv på grupphandledning. (Doktorsavhandling).
Högskolan för lärande och kommunikation i Jönköping.

Tre huvudtyper av grupphandledning för yrkesverksamma lärare identifierades under denna studie; verksamhetsinriktad, professionsutvecklande och personalstödjande. "Flera [skolledare] betonar att såväl lärare som skolledare, på samma sätt som andra yrkesgrupper, har kontinuerliga behov av gemensamma handledningssamtal, och att detta av många skolledare ses som den viktigaste formen av, inte bara kompetensutveckling, utan också kompetensutnyttjande."

Publicerat fredag 21 oktober 2016 Granskat onsdag 8 augusti 2018