Vill du veta mer?

På den här sidan finns förslag på fördjupning inom ämnen som är relevanta för rektorer och förskolechefer.

Hagström, P. (2018)

En elevhälsa för de allra minsta

Specialpedagogik.

Läs artikeln om hur Örebro kommun arbetar med en central barnhälsa: "Att anpassa verksamheten utifrån varje barns förutsättningar är ett centralt uppdrag för barnhälsan i Örebros förskolor. Huvudansvaret för den typen av förebyggande insatser ligger på förskolans hälsoteam som finns i varje förskoleområde. Det består av områdets förskolechefer och specialpedagoger samt en skolpsykolog och en skolkurator."


Specialpedagogiska skolmyndigheten. (2014).
Behov och möjligheter i förskolan – dokumentation från konferensserien.

På den här sidan ligger inspelade föreläsningar som är relevanta för alla som arbetar i förskolan, till exempel Mats Granlunds föreläsning om hur förskolan kan stödja barn i behov av särskilt stöd.


Skolverket. (2017).

Systematiskt kvalitetsarbete, för skolväsendet.

De allmänna råden gäller för alla som arbetar inom skolväsendet och omfattar samtliga skolformer. Enligt skollagen ska det systematiska kvalitetsarbetet inriktas mot att uppfylla de nationella målen för utbildningen. Kravet innebär att huvudmän, förskole- och skolenheter systematiskt och kontinuerligt ska följa upp verksamheten, analysera resultaten i förhållande till de nationella målen och utifrån det planera och utveckla utbildningen.


Kroksmark, T. (red.) (2014).
Förskola på vetenskaplig grund.
Lund: Studentlitteratur.

Boken är indelad i olika kapitel där skilda aspekter av forskning i förskolan, forskande lärare, kunskapsbegreppet och yrkeskompetensen beskrivs och diskuteras.


Rönnerman, K., red. (2012).
Aktionsforskning i praktiken – förskola och skola på vetenskaplig grund.
Lund: Studentlitteratur.

Att utveckla och förändra förståelsen av praktiken handlar om att tillsammans med andra ha möjlighet att reflektera över den praktik man är en del av.


Timperley, H. (2013).
Det professionella lärandets inneboende kraft.
Lund: Studentlitteratur.

Boken beskriver ett perspektiv på professionellt lärande. Mycket av innehållet bygger på skolans utmaningar, men den är användbar även för förskolechefer som initierar kompetensutveckling och för dem som handleder kollegialt lärande oavsett skolform.


Fowelin, P. (2012).
Från motstånd till möjlighet – att leda förändringsarbete i förskola och skola.
Stockholm: Lärarförbundet.

Att leda en verksamhet i förändring är en viktig uppgift för varje chef. Men hur gör man för att verkligen lyckas? Hur skapar man en förändringsbenägen kultur? I boken presenteras praktiska tillvägagångssätt baserade på aktuell forskning, intervjuer samt förändringsmodeller som anpassats för förskola och skola.


Granlund, M., Almqvist, L., Gustafsson, P., Gustafsson, B., Golsäter, M. & Sjöman, M. (2016).
Slutrapport Tidig upptäckt – tidig insats (pdf).
Jönköping University, CHILD.

Detta är en slutrapport från ett projekt med fokus på tidig upptäckt och tidig insats (TUTI) när det gäller små barn som uppvisar beteendeproblem i förskolan. "Ett positivt emotionellt klimat är grunden till barns engagemang medan ett pedagogiskt bemötande som främjar begreppsutveckling (dialoger med barnen) behövs för att generera höga engagemangsnivåer hos barnen. Samma arbetssätt med betoning på emotionellt klimat och pedagogiskt bemötande har sammanknippats med att barn utvecklar självreglering som i sin tur minskar hyperaktivitet. [...] De insatser som görs för att stärka hälsa hos små barn har visat sig ge goda effekter på barns psykiska hälsa senare i livet. Förskolan har lyfts fram både som en miljö i vilken barns psykiska ohälsa tidigt kan upptäckas men också som en miljö som genom tidiga insatser kan främja god psykisk hälsa och ge skydd mot ohälsa."


Bygdeson-Larsson, K. (2010).
Vi började se barnen och deras samspel på ett nytt sätt – Utveckling av samspelsdimensionen i förskolan, med hjälp av pedagogisk processreflektion. (pdf)
Umeå universitet, Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap.

Kvaliteten i samspelet mellan barn och vuxna i förskolan har stor betydelse för hur samspelet mellan barnen blir. Genom att systematiskt observera och reflektera kring samspelet i verksamheten ges möjlighet till en vidgad förståelse av samspelskvalitetens betydelse och hur pedagogerna kan främja den. Pedagogisk processreflektion är ett arbetssätt som innefattar kollegialt lärande.


Gustafsson, L. H. (2011).
Förskolebarnets mänskliga rättigheter.
Lund: Studentlitteratur.

Författaren klargör sambandet mellan utveckling, behov och rättigheter. De viktigaste principerna i barnkonventionen får stort utrymme: principen om barnets bästa, alla barns lika rätt och barnets rätt att få komma till tals. Men också barnets rätt till privatliv och åsiktsfrihet liksom rätten till lek och kultur behandlas. Ambitionen är att visa hur ett barnrättstänkande kan gestaltas i det dagliga arbetet och umgänget med barnen - och vilka dilemman som då kan uppstå.


Smidt, S. (2010).
Vygotskij och de små och yngre barnens lärande.
Lund: Studentlitteratur.

Boken påminner oss om att lärande är något som pågår hela tiden, när barn interagerar med mer kompetenta jämnåriga, äldre kamrater samt med vuxna.


Skolverket. (2015).
Att utmana och stimulera barns utveckling och lärande i förskolan – en observationsstudie i fem förskolor, rapport nr 428.
Stockholm: Skolverket

Hur förskolan kan främja barns utveckling av förmågor som kreativitet, ansvarstagande och empati. Vi får läsa korta exempel på hur personalens handlingar och ord främjar lust och motivation, självuppfattning, ansvar och genomförande, tänkande och analys samt kommunikation och sociala relationer. Det teoretiska ramverket runt exemplen sätter ord på pedagogernas agerande.


The Heckman Equation. (2016).
Invest in Early Childhood Development: Reduce Deficits, Strengthen the Economy.

Heckman fick Nobelpriset i ekonomi 2000. Hans forskning handlar om att tidiga insatser lönar sig i längden. "The highest rate of return in early childhood development comes from investing as early as possible, from birth through age five, in disadvantaged families. Starting at age three or four is too little too late, as it fails to recognize that skills beget skills in a complementary and dynamic way. Efforts should focus on the first years for the greatest efficiency and effectiveness. The best investment is in quality early childhood development from birth to five for disadvantaged children and their families."


www.skolverket.se
På Skolverkets hemsida finns läroplanen, Allmänna råd om måluppfyllelse för förskolan, stöd för pedagogisk dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete, med mera.


Lindqvist, G. (2013).
Who should do What to Whom? Occupational Groups´ Views on Special Needs. (Doktorsavhandling). (pdf)
Jönköping University, Högskolan för lärande och kommunikation.

Denna sammanläggningsavhandling, som bygger på fyra delstudier, har sin huvudsakliga fokus på hur olika yrkesgrupper i en svensk kommun ser på arbetet kring barn i behov av särskilt stöd.

Publicerat fredag 21 oktober 2016 Granskat måndag 17 december 2018