Att lyckas med professionellt lärande

Helen Timperley forskar inom området professionellt lärande i skolans värld. Så här skriver hon inledningsvis i boken "Det professionella lärandets inneboende kraft" om lärandets förutsättningar:

"[...] professionellt lärande kräver ett aktivt kognitivt, känslomässigt och praktiskt engagemang från lärarnas sida. [...] Lärare har länge klagat över att de "blir pådyvlade saker" av personer som säger sig veta mer än lärarna själva. Men att låta lärarna sköta de här sakerna på egen hand leder inte heller till några genomgripande förändringar [...]. Processer för aktivt undersökande, lärande och experimenterande måste bli en del av lärarnas kärnverksamhet och professionella lärande. [...]" (Sidan 17)

Lärandets processer – det aktiva undersökandet, lärandet och experimenterandet – är beroende av att också ledningen är aktiv i lärandet, skriver Timperley vidare:

"Dessa typer av förändringar utmanar också idéer om vilka roller och ansvarsområden skolledare, handledare inom professionellt lärande och tjänstemän bör ha. Lärare kan inte uppnå denna nivå av lärande och förändring på egen hand. Deras arbetsmiljö har en stark påverkan på vad och hur de lär sig. Ledare kan inte stå utanför det professionella lärandet och en effektiv process brukar bli en lika stor utmaning för dem som för lärarna." (Sidan 17)

Timperley fokuserar på att lärandet ska utgå ifrån behoven man har i sin egen verksamhet. Citatet nedan är lika tillämpbart i förskolans verksamheter, där lärandet istället baseras på barnens behov:

"När det professionella lärandet inte baseras på elevers och lärares verkliga behov blir det ofta resultatlöst. Lärarna kan visserligen tycka att utbildningen i sig är intressant, men när det inte finns något behov av att lösa ett specifikt undervisningsproblem eller förbättra specifika elevresultat upplever de det inte som särskilt angeläget att försöka förändra och förbättra, och de saknar dessutom motivation." (Sidan 61)

Skolforskaren Andy Hargreaves sammanfattar i en artikel tio förslag på hur man kan lyckas med kollegialt lärande, efter en inledning som handlar om fall när det inte har fungerat så bra.

Artikeln "Hög tid att sluta samman" på Lärarnas nyheters webbplats

En person som har mångårig erfarenhet av att leda verksamhetsutveckling med hjälp av undersökande och kunskapsbyggande arbetssätt är Patrik Landström, skolområdeschef i Linköping. Han sammanfattar sina erfarenheter så här:

"Framgångsrikt utvecklingsarbete kräver att personalen och ledningen har en samsyn om verksamhetens behov av utveckling. Annars är det ogjort arbete.

Framgångsrikt kollegialt lärande kräver: Öppenhet. Prestigelöshet. Tydlig struktur. Tydliga mål. Uthållighet. Tydligt ledarskap. De största fallgroparna för framgångsrikt professionellt lärande är att få både personal och ledning att se och förstå behoven och att skapa en prestigelöshet.

Just prestigelösheten kan ofta sitta långt inne. Man vill inte alltid blotta sig, visa att man behöver hjälp, etc. Detta leder till ytliga samtal som i praktiken inte gör någon skillnad. Detta är en stor utmaning."

Publicerat fredag 21 oktober 2016 Granskat måndag 9 januari 2017