Planering

Verksamhetsutveckling på vetenskaplig grund

Under arbetet med detta stödmaterial kommer du och dina medarbetare att ta del av forskning och beprövad erfarenhet som är relevant för alla som arbetar med barn. Den kunskapen är tänkt att utgöra en del av den vetenskapliga grunden i er egen verksamhetsutveckling.

Tanken med stödmaterialet är dock att ni alltid utgår från er egen situation när ni diskuterar stoffet i föreläsningarna och reportagen. Filmerna är tänkta som goda exempel på hur andra har lyckats med sina egna utmaningar, som inspiration till er att få syn på och ta tag i era egna utmaningar. De bestående effekterna i er verksamhetsutveckling kommer att spira ur era diskussioner och era loggboksanteckningar, som utgår ifrån just era förutsättningar och era barngrupper.

Ni kommer att ägna er åt en form av professionellt lärande som är inspirerad av forskaren Helen Timperleys bok, som på svenska heter "Det professionella lärandets inneboende kraft". När både pedagoger och ledning tillämpar ett undersökande och kunskapsbyggande arbetssätt kan de frigöra denna inneboende kraft, men det finns faktorer som är viktiga att ta hänsyn till när man leder professionellt lärande. Läs mer om framgångsfaktorer och praktiska erfarenheter när det gäller professionellt lärande här 

Stödmaterialet för förskolan har utformats av Specialpedagogiska skolmyndigheten mot bakgrund av vad som är känt inom forskningslitteraturen om kompetensutveckling för lärare. Stödmaterialet bygger på ett kollektivt genomförande av kompetensutveckling. Det förutsätter att en betydande del av gemensamma mötestider avsätts till kompetensutveckling, ofta under en längre tidsperiod, vilket inverkar på hela förskolans organisation och dess planering av verksamheten. Vilket stöd finns för att en sådan prioritering ger resultat?

Läs mer om den vetenskapliga grunden för resonemanget om kompetensutveckling för lärare.  

Stöd för din egen reflektion i loggboken

Dokumentera dina målformuleringar och reflektioner i din egen loggbok, för att kunna följa upp i efterhand.

  • "Det är ingen lätt sak att fastställa sina egna behov av professionellt lärande, eftersom det är svårt att kliva ur den egna referensramen", skriver Helen Timperley (2013, sidan 36). Hur väl känner du till dina egna och dina medarbetares verkliga behov av kompetensutveckling? Vad är ni redan bra på, tycker du?
  • När du reflekterar kring det du redan vet om era behov, kan du se om och i så fall hur det här stödmaterialet svarar mot behoven? Försök att sätta ord på detta, så ser du också vilka av era behov som inte täcks in av just detta material.
  • Du kanske har flera verksamheter som du vill erbjuda fortbildning, så vilka arbetslag eller vilka förskolor behöver du prioritera nu? Vilka har bäst förutsättningar att delta nu, med tanke på praktiska omständigheter? Vilka får delta vid ett senare tillfälle? Tänk också på att när du väljer att arbeta med detta stödmaterial kan det vara bra att pausa annan verksamhetsutveckling, eftersom arbetslagen behöver mycket gemensam tid.
  • Som chef befinner du dig ofta i en ensam position. Tillhör du något nätverk idag eller har du behov av att hitta ett kollegialt sammanhang för ditt eget professionella lärande?
  • Försök att formulera för dig själv vad målet är för dig, i din roll som chef. Vilka förändringar vill du uppnå i verksamheten? Vilka effekter förväntar du dig att se i din verksamhet inom tio veckor från start? Inom tio månader? Var förväntar du dig att se effekterna: i barngrupperna respektive i arbetslagen? På individnivå, på gruppnivå eller på organisationsnivå?

Att bedöma effekter

"En av de saker ledare behöver lära sig är att även om man har genomfört förändringar så är det inte säkert att man gör saker mer effektivt än tidigare – man måste göra en bedömning av de faktiska resultaten. Steven Katz och hans kollegor varnar för riskerna med aktivitetsfällor, det vill säga "sådana 'påhitt' som, trots goda intentioner, inte är genuint behovsbaserade, utan leder till att resurser (såväl mänskliga som materiella) riktas bort från de områden där de behövs mest". För att undvika aktivitetsfällor behöver man hela tiden kontrollera hur effektiva de förändringar man genomför är – varje dag, varje vecka och även på längre sikt."

(Timperley, H. (2013). Det professionella lärandets inneboende kraft. Lund: Studentlitteratur. Sidan 18)

Ett sätt att mäta effekter när det gäller förhållningssätt kring salutogena och relationella perspektiv är att använda materialets enkätfrågor både före och efter genomförandet. Frågorna är ni fria att använda som de är, eller omformulera. Om ni väljer att göra en sådan för- och eftermätning, tänk på att göra det tydligt för personalen vad ert syfte är med att använda enkätfrågorna och berätta hur ni kommer att sammanställa och använda resultaten.

Hitta en lämplig samtalsledare och övriga resurser

Du är en möjliggörare. Du initierar och resurssätter det professionella lärandet, med både mänskliga och materiella resurser. En viktig mänsklig resurs är förstås samtalsledaren.

Samtalsledaren kallar vi personen som håller i träffarna. I första hand söker du en specialpedagog med handledarutbildning som kan åta sig att leda denna insats, som kan utgöra den första milstolpen i ett långsiktigt samarbete mellan er båda. Ett av syftena med detta stödmaterial är nämligen att göra avståndet kortare mellan förskolan och lokal, specialpedagogisk kompetens. Ett fungerande samarbete mellan förskolechef och specialpedagog inom ramen för huvudmannens barn- och elevhälsa är en framgångsfaktor i det förebyggande och salutogena arbetssättet. Leta i dina nätverk. Du kanske känner till specialpedagoger eller andra pedagoger eller utvecklingsledare som är vana samtalsledare. Kan någon av dem fungera som samtalsledare? Kan den personen dessutom bli din samarbetspartner i det fortsatta utvecklingsarbetet, eller behöver du leta vidare?

Att samtalsledaren inte hör hemma på samma förskola som det deltagande arbetslaget ger bättre möjligheter till perspektivvidgning i diskussionerna.
När det gäller de materiella resurserna behöver du hitta en lämplig plats för att ni ska kunna se filmerna och diskutera verksamheten i relation till dem. Stödmaterialet i sig är kostnadsfritt att använda.

Tidsaspekter

Ett lyckat genomförande kräver mycket god planering. Med tanke på hur späckad vardagen är i förskolan bör du börja planera tidigt. Vik tid så snart som möjligt för de olika träffarna, för att till exempel kunna nyttja era stängningsdagar.

En tidsaspekt som är av stor vikt är hur mycket tid samtalsledaren ska avsätta för att genomföra detta uppdrag. Minimumtid på förskolan är en och en halv timme vardera för de fem fortbildningsträffarna och lika lång tid för varje arbetslags handledningsträff. Därutöver kommer personens förberedelsetid och så vidare.

Förslag på tillvägagångssätt

På denna sida finns mer detaljerade förslag på hur du kan arbeta med detta stödmaterial.

Publicerat torsdag 8 december 2016 Granskat onsdag 25 april 2018