Forskning och rapporter om distansundervisning

Här sammanställer vi resultat och erfarenheter från forskning och rapporter på det specialpedagogiska området knutet till distans- och fjärrundervisning.

Rapporter om distansundervisningens konsekvenser

Barnombudsmannen

BRIS

Forskningsinstitutet Ifous

Myndigheten för delaktighet

Rädda barnen

Skolahemma

Skolinspektionen

Skolverket

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Sveriges elevkårer

Forskning om distansundervisning

Vi har gjort sökningar av forskning som kan vara relevant utifrån den situation som vi just nu befinner oss i. Här har vi valt att lyfta fram några aspekter som kan vara särskilt viktiga att tänka på i relation till elever som sedan tidigare har extra anpassningar och särskilt stöd i skolan. Eftersom onlineundervisning av elever i grundskola och gymnasium är ett förhållandevis nytt fenomen, särskilt i en svensk kontext, så grundar sig de erfarenheter som presenteras här på internationella studier och, i vissa fall, studier av onlineundervisning på universitet och högskolor. Studiernas resultat bedöms ändå vara relevanta även för yngre elever i Sverige.

De generella forskningsbaserade sammanställningar, så som det stöd för onlineundervisning som publicerats på Skola hemma, överensstämmer till stor del med de resultat som vi kan se i våra specificerade sökningar:

Se gärna också det forskarsamtal som publicerats på Skola hemma som handlar specifikt om onlineundervisning för elever som har funktionsnedsättningar.

Anpassningar

De anpassningar som en elev har i vanlig klassrumsundervisning, behöver följa med och tillämpas även online. Avgör behovet av anpassningar i undervisningen på en individuell nivå, och säkerställ att de görs (Crouse, Rice & Mellard, 2018; Terras, Anderson & Grave, 2020; Schuck & Lambert, 2020).

Användbarhet

Tänk på att i god tid säkerställa att de verktyg och material – både fysiska och digitala – som används i distansundervisningen är användbara och tillgängliga för alla elever, även de som har någon form av funktionsnedsättning, och går att komma åt hemifrån. Alla, särskilt de allra yngsta eleverna, kanske inte är lika vana vid att använda vissa digitala verktyg och material. De kan därför behöva extra stöd för att komma igång. Arbetssätt som till exempel Universal Design for Learning (UDL) kan vara hjälpsamma i att säkerställa att utbudet är tillgängligt utifrån elevernas behov. Erbjud olika alternativ för en elev att redovisa en uppgift, till exempel att skriva eller använda ljud eller bild kan med fördel användas (Catalano, 2014; Page, Charteris, Anderson & Boyle, 2020; Smith & Basham, 2014).

Det finns flera verktyg, material och metoder som kan underlätta elevers distansstudier (Rodrigo & Tabeunca, 2020). Det handlar om att:

  • Spela in och ladda upp lektioner eller genomgångar. 
  • Tillhandahålla auditiva eller visuella anpassningar, så som syntolkning och textning. 
  • Säkerställa bra ljudkvalitet med lägsta möjliga bakgrundsljud.
  • Använda programvara som möjliggör olika anpassningar, så som uppspelningshastighet, ljudvolym, teckensnitt och textstorlek.
  • Göra material nerladdningsbart så att eleverna kan anpassa innehållet och lättare organisera sina studier.

Att ladda upp inspelade lektioner eller genomgångar med textning underlättar bland annat när eleverna gör anteckningar. Eleverna kan med fördel pausa, spola tillbaka och lyssna igen, eller ta del av lektionen i efterhand om de inte kunde vara närvarande (Nkomo & Daniel, 2021; Rodrigo & Tabeunca, 2020).

Struktur och tydlighet

Det är viktigt att komma ihåg att den digitala miljön skiljer sig från den fysiska miljön i klassrummet. Struktur och tydlighet blir ännu viktigare när lärare och elev inte befinner sig på samma fysiska plats. Det kan till exempel vara nödvändigt att stämma av hur arbetet går med eleverna tätare än tidigare, för att säkerställa att arbetet blir genomfört. Utforma och följ rutiner gällande både lärande och kommunikation, men tänk på att anpassa kommunikationen och kommunikationsmedlen utifrån elevernas individuella behov (Crouse et al., 2018; Page et al., 2020; Rice & Carter, 2015). 

Det kan också vara svårt att uppfatta och tolka icke-verbala signaler i en onlinemiljö. Ge information om sammanhanget angående vad som visas eller hänvisas till i till exempel ett dokument (Rodrigo & Tabeunca, 2020; Terras et al., 2020).

Tydliggör för eleverna vad som förväntas av dem och vad som är syftet med det arbete som görs, presentera gärna med både text och ljud, ge tydliga instruktioner steg för steg och återkoppla på de uppgifter som lämnats in (Catalano, 2014).

Från elevernas sida finns det några särskilda egenskaper som är viktiga att uppmuntra för att deras distansstudier ska bli framgångsrika (Rice, 2006). Det handlar om:

  • självständighet.
  • ansvar i relation till att avsluta skolarbete.
  • affektiv förmåga relaterad till onlineinteraktion med lärare och andra studenter.

Sociala aktiviteter

Undervisning på distans innebär ofta färre aktiviteter och tillfällen att umgås med andra elever, vilket kan bidra till att många elever känner sig ensamma. Därför är det viktigt att erbjuda sociala ytor och aktiviteter som främjar gemenskap. Tänk på att eleverna kan behöva hjälp med de tekniska färdigheter som krävs för att umgås i en onlinemiljö (Page et al., 2021).

Ökad samverkan med hemmet

Undervisning på distans innebär förändrade förutsättningar även för elevernas vårdnadshavare när vårdnadshavaren blir den som befinner sig närmast eleven i lärandet. I många fall leder det till att vårdnadshavare får en viktig roll i att bistå i att skapa struktur i elevernas skolgång och visa hur digitala verktyg fungerar. Det kan också innebära att lärare och vårdnadshavare behöver kommunicera mer regelbundet än tidigare (Crouse et al., 2018; Smith, Burdette, Cheatham & Harvey, 2016). Att ha kontinuerlig och lagom kontakt med vårdnadshavare kan uppmuntra deras engagemang och stöd av distansundervisningen. Graden av engagemang från vuxna har visat sig vara avgörande för hur framgångsrik en elev är i onlinemiljön (Page et al., 2021; Rice, 2006; Schuck & Lambert, 2020).

Referenser

Catalano, A. (2014). Improving Distance Education for Students with Special Needs: A Qualitative Study of Students' Experiences with an Online Library Research Course. Journal of Library and Information Services in Distance Learning, 8(1–2), 17-31.

Crouse, T., Rice, M. & Mellard, D. (2018). Learning to Serve Students with Disabilities Online: Teachers' Perspectives. Journal of Online Learning Research, 4(2), 123–145.

Nkomo, L. M., & Daniel, B. K. (2021). Sentiment Analysis of Student Engagement with Lecture Recording. TechTrends: Linking Research & Practice to Improve Learning, 65(2), 213–224.

Page, A., Charteris, J., Anderson, J., & Boyle, C. (2021). Fostering School Connectedness Online for Students with Diverse Learning Needs: Inclusive Education in Australia during the COVID-19 Pandemic. European Journal of Special Needs Education, 36(1), 142–156.

Rice, K. L. (2006). A Comprehensive Look at Distance Education in the K-12 Context. Journal of Research on Technology in Education, 38(4), 425–448.

Rice, M. F., & Carter, R. A. (2015). "When We Talk About Compliance, It's Because We Lived It” - Online Educators Roles in Supporting Students with Disabilities. Online Learning, 19(5), 18–36.

Rodrigo, C., & Tabuenca, B. (2020). Learning Ecologies in Online Students with Disabilities. Comunicar, 62, 53–64

Schuck, R. K., & Lambert, R. (2020) ”Am I Doing Enough?” Special Educators’ Experiences with Emergency Remote Teaching in Spring 2020. Education Sciences, 10, 320.

Smith, S. J., Burdette, P. J., Cheatham, G. A., & Harvey, S. P. (2016). Parental Role and Support for Online Learning of Students With Disabilities: A Paradigm Shift. Journal of Special Education Leadership 29(2), 101–112.

Smith, S. J., & Basham, J.D. (2014) Designing Online Learning Opportunities for Students with Disabilities. TEACHING Exceptional Children, 46(5), 127–137.

Terras, K., Anderson, S., & Grave, S. (2020) Comparing Disability Accommodations in Online Courses: A Cross-Classification. Journal of Educators Online, 17(2).

 

Tipsa oss om forskning om distansarbete och funktionsnedsättning

Publicerat tisdag 15 juni 2021