Ämnesområdet motorik

För att lära och utvecklas så långt som möjligt är det av största vikt att eleverna får goda möjligheter att utveckla sina motoriska förmågor och erbjudas en aktiv och rörelserik skolgång. Det är grundläggande för att skapa förutsättningar för en framtida hälsosam livsstil för att kunna vara så delaktig och självständig i sitt liv som möjligt. Det är viktigt för alla elever, oavsett funktionsförmåga, att få goda möjligheter till fysisk aktivitet under skoldagen. De elever som rör sig minst är de som gör de allra största hälsovinsterna vid ökad fysisk aktivitet.

Kropp, känslor och sinnen samverkar i den motoriska utvecklingen och främjar i sin tur självständighet och en god hälsa.

Ett av grundsärskolans ämnesområden

Elever som följer grundsärskolans läroplan och läser enligt ämnesområden, har ämnesområdet motorik istället för idrott och hälsa. Motorik är ett brett ämnesområde som utgör cirka en femtedel av elevens undervisningstid. Det är vanligt att elever som undervisas inom ämnesområdet motorik har flera funktionsnedsättningar. För att ge bästa förutsättningar för att möta elevers olikheter i ämnet behövs kunskap om pedagogiska konsekvenser för lärandet utifrån elevers olika funktionsnedsättningar. Denna kunskap behöver sen kopplas till planeringen av undervisningen samt kursplanens syfte och centrala innehåll. För att förstå vilka konsekvenser en elevs funktionsnedsättning kan innebära för lärandet, kan man be elevhälsan om stöd, men man kan också få stöd och hjälp från habiliteringen.

Inför planering av läsår, termin och lektion

Du som undervisar elever inom ämnesområdet motorik behöver redan i din planering inför läsåret eller terminen, men även i planeringen av lektioner, fundera på hur du kan tillgängliggöra undervisningen och vilket stöd du kan behöva. Det är en förutsättning för att alla dina elever ska komma till sin rätt och för att utvecklas så långt som möjligt mot målen. I din planering kan du ta hjälp av aktivitetshjulet.

Du kan också få stöd från elevhälsan eller habiliteringen. Läs mer på webbsidan om roller och ansvar vid rörelse och fysisk aktivitet.

Exempel på hur du kan göra undervisningen tydlig, förutsägbar och tillgänglig

• Ge fasta och trygga ramar, exempelvis samma start och avslutning på lektionen.
• Ge tydliga instruktioner, förstärk och förtydliga det verbala med visuellt eller taktilt stöd.
• Skapa en lugn miljö, undvik störande moment och fundera exempelvis på hur och när det är lämpligt att använda musik.
• Involvera flera sinnen.
• Ge möjlighet till delaktighet genom att skapa förutsättningar för kommunikation och återkoppling.

Tydliggör lektioner och aktiviteter genom att ha strategier som svarar på frågorna:

• VAR ska jag vara, eller var ska saker eller redskap stå?
• VEM ska jag vara tillsammans med, kamrat eller grupp?
• HUR går aktiviteten till?
• NÄR börjar jag, vad kommer sen, hur länge ska jag hålla på, när slutar jag?
• VARFÖR gör vi det här?

Vid planeringen tänk på:

• Vilket är SYFTET med aktiviteten – och hur kopplar du detta till kursplanen?
• Hur förmedlar du syftet eller målen med aktiviteten till eleven?
• Hur förmedlar du syftet eller målen till en assistent som arbetar nära eleven eller eleverna?
• Vilken PLATS är lämplig för aktiviteten, såväl inne som ute?
• Vilka REDSKAP och MATERIAL ska du använda, som ger dina elever lagom utmaning och samtidigt goda möjligheter att lyckas?
• Vilka ytterligare ANPASSNINGAR och STÖD kan du behöva göra i aktiviteten?

Lyssna på eleverna

Väg alltid in elevens egna synpunkter i planeringen. På vilket sätt du tillfrågar eleven kommer att påverka hans eller hennes möjligheter att svara. Barnkonventionens artikel 12 ger alla barn rätt att utifrån sina förutsättningar vara med och påverka det som berör dem. För en del elever handlar det om att uttrycka sig med kroppsspråk och gester och för andra kan bildstöd passa bättre.