Rörelse och fysisk aktivitet i förskolan
Här kan du få stöd om hur förskolan kan främja barn med funktionsnedsättning i sin utveckling med fokus på motorik och rörelse ur ett helhetsperspektiv. Vi beskriver hur viktigt motoriken är för kommunikationen, inte minst för de allra yngsta barnen.
I förskolans uppdrag står det att utbildningen ska planeras och genomföras på ett sådant sätt att den främjar barnens utveckling, hälsa och välbefinnande. Förskolan ska erbjuda barnen en god miljö och en väl avvägd dagsrytm med både vila och aktiviteter som är anpassade efter deras behov och vistelsetid. Miljön ska vara tillgänglig för alla och inspirera dem att samspela och att utforska omvärlden samt stödja barnens utveckling, lärande, lek och kommunikation.
Erbjud alla barn varierade aktiviteter i olika sammanhang. Olika valmöjligheter ger ökade förutsättningar för barnen att bredda sina lekmönster och att pröva sina förmågor i nya sammanhang. När leken flyttar ut ökar oftast den fysiska aktiviteten hos barnen. En tillgänglig, inbjudande och stimulerande utemiljö är en viktig del i förskolans vardag.
Små barns motorik
För de allra yngsta barnen på förskolan handlar mycket om rörelse och fysisk aktivitet. Det lilla barnet är i full färd med att utveckla sina motoriska färdigheter. Det är via motoriken som barnet till en början kommunicerar med omvärlden. Barnet visar känslor med mimik och med kroppen. Som svar på olika sinnesintryck reagerar barnet ofta med en motorisk handling. Om barnet hör någon tala så vänder sig barnet mot den som talar och vänder sig bort för att avsluta. Det är genom att använda sina rörelseförmågor i en fysisk aktivitet som ett barn förflyttar sig mot det som lockar eller ta sig bort från det som inte är intressant eller som skrämmer.
Ett barn som exempelvis inte hör, ser eller har en nedsatt rörelseförmåga behöver få stimulans på ett för barnet anpassat och motiverande sätt, för att få bästa möjlighet att utveckla alla sina förmågor.
Funktionsnedsättning och konsekvenser för lärande
Om förskolan tillgängliggör miljön och aktiviteterna blir inte en funktionsnedsättning ett hinder för att lära och utvecklas. Barnet behöver få stimulans och erfarenheter från lek, rörelse och andra fysiska aktiviteter. Genom sina upplevelser får barnet nya erfarenheter som läggs till tidigare, som ett led i att automatisera och efter hand även kunna generalisera sina kunskaper.
För att du som pedagog ska hitta fungerande sätt att stödja ett barn med funktionsnedsättning och för att kunna anpassa leken eller aktiviteterna behöver du kunskap om vilka konsekvenser funktionsnedsättningen kan ha för lärandet. På våra webbsidor om olika funktionsnedsättningar kan du läsa mer.
Miljöer och aktiviteter
Det är viktigt att alla barn får uppleva rörelseglädje i en social gemenskap. Att känna tillhörighet och delaktighet i kamratgemenskapen i förskolan främjar goda kamratrelationer och gemenskap även utanför förskolan.
I förskolan finns det olika lekmiljöer och material. Hur ni bygger upp miljöerna och presenterar materialet har stor betydelse för tillgängligheten. Ni kan behöva göra lekmaterial mer greppvänligt, synvänligt och lättåtkomligt. För en del barn kan utbudet av lekmaterial behöva begränsas.
Barn med synnedsättning blir ofta intresserade och lockade av föremål med ljud, vilket kan leda till att barnet rör sig mot ljudet och fortsätter utforska föremålet även med andra sinnen. Det är viktigt att vi vuxna är lyhörda och följsamma och låter alla barn få utforska, pröva och erfara olika leksaker, material och dess egenskaper. Stimulera barnen att ta egna initiativ och göra aktiva val.
Aktivitetshjulet kan vara ett stöd i planeringen av aktiviteter även i förskolan.
Delaktighet
Även de yngre barnen behöver bli tillfrågade och delaktiga i planeringen och som vuxna behöver vi visa att vi har lyssnat. Alla barn, oavsett ålder och förutsättningar har rätt att uttrycka sina åsikter enligt artikel 12 i Barnkonventionen.
För att barn ska kunna ha inflytande och vara delaktiga behövs kunskap om på vilket sätt barnet kommunicerar. Vi förväntar oss ofta att barnen verbalt ska uttrycka en åsikt eller välja bland olika alternativ och också att de förstår konsekvenserna av dessa val, men alla barn har inte utvecklat de färdigheterna. Det är viktigt att inte exkludera några barn i förskolan.
Läs mer om hur pedagoger i förskolan kan arbeta med de yngsta barnens inflytande i Kristin Ungerbergs avhandling.