Matematik gymnasieskola

Flera av de gymnasieskolor som Skolinspektionen besökte 2016 inom ramen för tillsyn eller granskning anpassar inte undervisningen efter elevernas olika behov. Skolinspektionens granskning visar att helklassundervisning och individuellt arbete tillhör de vanligaste arbetsformerna, medan olika aktiviteter där eleverna samarbetar, är ovanligare.

Elever önskar aktivt lärarstöd

I granskningen av lärarstöd och arbetsformer som gjordes av Skolinspektionen observerades också lektioner där undervisande lärare gav eleverna ett gott lärarstöd.
Gemensamt för dessa var att lärarna gav intryck av att ha en tydlig målsättning med vad eleverna skulle ha med sig från lektionen. Lärarna förmedlade också målsättningen i sin undervisning genom att visa ett tydligt engagemang för elevernas frågor och funderingar.

Rektor och lärare behöver tillsammans granska och utvärdera undervisningens kvalitet. Detta är ett exempel på en skolövergripande åtgärd som är avgörande för att alla elever ska få aktivt lärarstöd.

I Skolinspektionens granskning betonades att det bristande lärarstödet inte enbart kan förklaras av problem i lärarens pedagogiska planering eller ledarskap i klassrummet. Nivån på lärarstödet speglar ofta mer skolövergripande brister inom områden som huvudmannen och rektorn ansvarar för.

Undersökande aktiviteter och aktiva diskussioner

Under året har Skolinspektionen även avslutat en kvalitetsgranskning av undervisningen i en av gymnasieskolans senare kurser i matematik, Matematik 3c.

Granskningen visade att undersökande aktiviteter eller aktiva diskussioner mellan lärare och elever kring matematik var ovanliga i den undervisning som observerades. Istället följde undervisningen ofta lärobokens struktur.

Eleverna gavs inte möjlighet att arbeta med uppgifter där vissa förutsättningar inte var kända, utan undervisningen byggde ofta på att eleverna imiterade en redan given lösning. Därmed gavs de inte möjligheten att själva konstruera en lösning och reflektera över den och andra elevers lösningar.

De matematiska förmågorna handlar till stor del om att kunna se samband och mönster, bedöma och värdera, uppskatta rimlighet och resonera sig fram till en lösning.

För att utveckla de matematiska förmågorna behöver eleverna få möjlighet att reflektera kring hur matematiken fungerar och hur de själva tänker när de arbetar med matematik. Sådana reflektioner förutsätter att eleverna får möjlighet att formulera sina tankar och funderingar samt få respons på dem.

I en klar majoritet av de skolor vars undervisning i Matematik 3c blev granskad, konstaterade Skolinspektionen utvecklingsområden. Behovet av utveckling varierade både mellan skolor och inom en och samma skola.

Tydligt var dock att det generellt i undervisningen måste framgå tydligare vad som är målet med undervisningen. Flera av eleverna kunde inte i intervjuerna ge en klar bild av målen med undervisningen och hade en vag bild av vad de matematiska förmågorna i ämnesplanen innebar. På grund av den vaga kopplingen till målen och de matematiska förmågorna hade eleverna även svårigheter att veta vad som var viktigt för dem att förbättra för att de skulle klara kursen.

Anpassningar

Alla elever har rätt till anpassningar i sina studier. Gymnasieskolan som skolform ger goda möjligheter till anpassningar för att möjliggöra ett gott studieresultat. Läs mer i Gymnasieförordningen.

Om en elev under sin tid i grundskolan haft tillgång till extra anpassningar eller särskilt stöd är det av yttersta vikt att den mottagande gymnasieskolan bygger vidare på de anpassningar som visat sig framgångsrika för eleven. Rapporten Lämna över och ta emot- elevers matematikkunnande när de börjar gymnasieskolan, visar på vikten av att arbeta med att kombinera begrepp från olika matematikområden, använda och kommunicera resonemang samt att lösa problem som inte löses lätt med en känd metod.

Litteraturförslag

Skolinspektionens årsrapport 2016 Undervisning och studiemiljö i fokus
Lämna över och ta emot- elever som börjar gymnasieskolan