Matematik grundskola

När de tre hörnen i modellen – social, pedagogisk och fysisk miljö – samspelar utifrån barnets och elevens behov och förutsättningar, kan utbildningen bli tillgänglig.

Genom att variera matematikundervisningen skapas möjligheter till flexibilitet och mångfald. Då skapas förutsättningar för att samtala om, tänka högt tillsammans, räkna och lösa matematiska problem.

Det handlar även om att läromedel och matematisk information är utformade utifrån elevernas behov. På Specialpedagogiska skolmyndighetens webbsidor Hitta läromedel och Digitalt lärande kan du få stöd i hur eleverna kan ges möjlighet att lösa matematiska problem på skilda sätt med hjälp av varierande verktyg.

Alternativa lärverktyg möjliggör att mer tankekraft kan läggas på matematiskt processtänkande. Till exempel kan en tvåradig miniräknare eller dator utföra mycket av räknandet. Då får eleven i samspel med läraren mer tid och fokus på att kunna tolka det matematiska innehållet. Det ökar möjligheten att nå kunskapsmålen.

Vilka individuella anpassningar som ska göras måste utgå från varje enskild elevs behov. Det är avgörande att ta hänsyn till hela lärmiljön. Samtal och samverkan med eleven och vårdnadshavare om vad som fungerar och vad som upplevs som ett hinder är av yttersta vikt. Elevens perspektiv är grunden för de individuella anpassningarna och skolan ska erbjuda de alternativa lärverktyg som behövs för att eleven ska kunna utveckla sina matematiska förmågor.

Språkutvecklande arbetssätt

Under de första skolåren är det viktigt att eleverna utvecklar en bra tal- och antalsuppfattning samt att de får ett bra flyt i räknandet.

En förutsättning för detta är att eleverna får möjlighet att samtala om matematik i undervisningen.

I matematikundervisningen möter eleverna en rad olika texter som har olika språkliga, strukturella och kontextuella drag.

Exempel på texter eleverna möter i matematik är:

• olika sorters uppgifter: "rena" matematikuppgifter, problem eller modeller
• instruktioner och faktarutor
• redogörelser för undersökningar
• berättelser
• exempellösningar.

Texter eleverna förväntas producera i matematik kan vara:

• lösningar till olika matematikuppgifter
• egna förklaringar av samband
• posters eller väggtidningar
• matematik i samband med andra ämnen, till exempel laborationsrapporter
• egna matematikuppgifter eller räknehändelser.

Detta innebär att det är viktigt att arbeta utifrån en språkinriktad undervisning i matematik.

I boken Språkinriktad undervisning, framhåller författarna betydelsen av att du som lärare uppmärksammar:

• Elevernas förståelse av kontexten i en matematikuppgift.
• Elevernas tänkande och resonerande.

Du som lärare behöver få med ovanstående punkter i din undervisning för att eleverna ska utveckla en förståelse för de matematiska begreppen. Eleverna måste ges rikliga tillfällen att "tänka högt" tillsammans parvis eller i mindre grupper såväl som i helklass.

Gemensamt läsande

Gemensamt läsande kan integreras i olika undervisningssammanhang. I matematikundervisningen innebär det gemensamma läsandet att du som lärare tillsammans med dina elever läser exempelvis en problemlösningsuppgift och tillsammans med eleverna samtalar om textens innehåll. Att bygga in det gemensamma läsandet som en integrerad del av matematikundervisningen skapar förutsättningar för lärande för samtliga elever. Du säkerställer att alla elever förstår och behärskar matematikspråket.

Signalord

Explicit undervisning kring matematiska ord och begrepp är av stor betydelse eftersom det skiljer sig från elevernas vardagsspråk. Om eleverna inte förstår begreppen leder det ofta till felaktiga resultat i problemlösningsuppgifter. Eftersom begreppsförståelsen är central i de flesta problemlösningsuppgifter blir det explicita arbetet med signalord en viktig förutsättning för att eleverna ska förstå. Signalorden kan vara ord som visar vilket räknesätt som ska användas.