Rätt till jämställd utbildning

Psykisk hälsa och studieresultat

Det är brist på kunskap om kopplingen mellan personer med funktionsnedsättning och psykisk hälsa och studieresultat. Studier visar att det är främst socioekonomisk status som påverkar ungdomars studieresultat och psykiska hälsa men det finns andra faktorer som också påverkar: 

• ungdomar med funktionsnedsättningar (och här sticker unga med kognitiva funktionsnedsättningar ut) har sämre studieresultat och psykisk hälsa än ungdomar utan funktionsnedsättning.
• pojkar har bättre psykisk hälsa än flickor,
• heterosexuella mår bättre än homo- eller bisexuella 
• flickor presterar bättre än pojkar i skolan.
• lägre andel flickor går ut nian med ofullständiga betyg jämfört med pojkar.

För att stärka elevernas psykiska hälsa samt förutsättningar för lärande och utveckling behöver elevhälsan vara en strategisk resurs som arbetar mer proaktivt än reaktivt.

Reflektionsfråga

Hur ser det ut i din verksamhet?

Tillgång till stöd

Det är vanligare att pojkar får åtgärdsprogram och olika typer av specialpedagogiskt stöd än flickor. Men hur stor skillnaden är beror på funktionsförmåga.

I Skolverkets statistik stickar pojkarna ut i alla skolans stödinsatser, störst skillnad mellan könen är det när det gäller åtgärdsprogram. Nästa dubbelt så många pojkar som flickor i grundskolan läser med ett åtgärdsprogram.

Det finns flera tänkbara förklaringar till vad det kan bero på. Studier, som utredningen Bättre möjligheter för elever att nå kunskapskraven, refererar till att pojkar oftare blir utåtagerande när de har svårigheter medan det för flickor är vanligare att vända problemen inåt och reagera med oro och ångest. Det kan också bero på att flickor i behov av stöd inte lika ofta har problem med låga kunskapsresultat utan att det handlar om andra svårigheter i skolan.

Flickors agerande, vuxnas okunskap samt förväntningar från omgivningen kan leda till att 

• behov ibland inte uppmärksammas,
• specialpedagogiskt stöd sätts in först högre upp i årskurserna
• andra insatser, som samtal med kurator, sätts in istället för särskilt stöd. 

Reflektionsfrågor

• Hur verkar ni för ledning och stimulans?
• Hur verkar ni för extra anpassningar?
• Hur verkar ni för särskilt stöd?
• Hur följer ni upp stödet till flickor och pojkar med funktionsnedsättning i ert systematiska kvalitetsarbete?

Sexuella trakasserier och könsrelaterad otrygghet

Sexuella trakasserier är ett utbrett problem. Det sker mer eller mindre på daglig basis och förekommer på alla utbildningsnivåer. 

Polisens genomgång av anmälningar om sexuellt ofredande 2011–2016 visar att skolan är den offentliga miljö där det sker flest sexuella ofredande och de flesta sker mellan elever.

Under hösten 2017 när sexuella övergrepp uppmärksammades medialt med #metoo-kampanjen så samlades berättelser från tusentals flickor och kvinnor om trakasserier och övergrepp i skolan under #tystiklassen, #räckupphanden och #slådövörattill. I Skolinspektionens elevenkät framgår också att flickor generellt är mindre trygga än pojkar i skolan. Så frågor om trygghet och jämställdhet har en tydlig koppling till varandra.  

Reflektionsfråga

Hur arbetar ni för att synliggöra kön och funktionsnedsättning i ert arbeta med att förebygga och förhindra trakasserier och sexuella trakasserier?

Vuxnas bemötande

Forskning som Sveriges kommuner och regioner sammanställt visar att vuxna till viss del fortfarande bemöter flickor och pojkar olika redan från förskolan. Några exempel på det är att

• flickor oftare får öppna frågor medan pojkar oftare får tillsägelser eller ja- och nej frågor.
• flickor tränas i högre grad än pojkar att ta hand om sina ägodelar och klara av saker på egen hand.
• flickor uppmuntras till större självdisciplin än pojkar och förväntas ta större ansvar för hur deras beteende påverkar andra. 

Sammantaget får flickor träna mer än pojkar på egenskaper som är viktiga i skolan, vilket gör att flickorna får ett försprång gentemot pojkarna.

Reflektionsfråga

Hur arbetar ni i er verksamhet med ert bemötande av flickor och pojkar, kvinnor och män med olika funktionsnedsättningar?

Mer kunskap behövs

För att erbjuda jämställd utbildning behövs kunskap om hur individer påverkas. I Sverige saknas nationell statistik som kan visa hur jämställd utbildningen är inom gruppen barn och elever som har funktionsnedsättningar. Men det behöver inte hindra dig från att synliggöra personer med funktionshinder i ditt lokala arbete med jämställdhet. 

Läs mer

• Jämställdhet i skolan, Skolverket
• Arbeta med förskolans och skolans värdegrund, Skolverket 
• Stöd till skolans jämställdhetsarbete, Sveriges kommuner och regioner
• Stöd till skolans jämställdhetsarbete, Skolinspektionen
• Flickor, pojkar, individer - om betydelsen av jämställdhet för kunskap och utveckling i skolan, SOU 2010:99, Skolinspektionen 
• Vad är diskriminering, Diskrimineringsombudsmannen, DO 
• Jämställdhetsmyndigheten
• Inriktning och mål i funktionshinderspolitiken, Myndigheten för delaktighet, MFD
• Barn och jämställdhet – två delar i funktionshinderpolitiken, Myndigheten för delaktighet, MFD 
• En jämställdhetsanalys av levnadsvillkor och delaktighetsmöjligheter, Myndigheten för delaktighet, MFD 

Organisationer

• Jämställdhetsmyndigheten är en myndighet som arbetar med fakta, exempel och verktyg för jämställdhetsarbete. 
• Organisationen TRIS webbplats Trippelt utsatt 

Rapporter 

• Läsförståelse och undervisning om lässtrategier, Skolforskningsinstitutet