Grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild utbildning för vuxna

Skolans uppdrag är att bland annat ge kunskaper och värden, bidra till personlig utveckling, social gemenskap och ge en god grund för ett aktivt deltagande i samhället.

Grundsärskola

Grundsärskolan omfattar utbildning i ämnen eller inom ämnesområden, eller en kombination av dessa. Utbildningen kan också omfatta ämnen enligt grundskolans kursplaner.

Alla elever eller vårdnadshavare har möjlighet att begära betyg i grundsärskolans ämnen i slutet av varje termin. Det kan man göra från och med årskurs 6 till och med höstterminen i årskurs 9 eller när ett ämne har avslutats. I grundsärskolan används inte betyget F och streck (-), det innebär att en elev i grundsärskolan inte kan bli underkänd. Eleverna ska efter avslutad grundsärskola få intyg om den utbildning de gått igenom. Om en elev eller elevens vårdnadshavare begär det, ska intyget kompletteras med ett allmänt studieomdöme. Studieomdömet ska avse elevens möjlighet att bedriva studier.

Gemensam undervisning

Om man har elever som läser både ämnen och ämnesområden utifrån olika kursplaner kan det vara en fördel att skapa en gemensam pedagogisk planering. Du kan läsa mer i artikeln Gemensamma lärvägar för elever i grundsärskolan från Skolportens webbplats på Skolportens webbplats.

De anpassningar som genomförts, följs regelbundet upp och utvärderas för att ligga till grund för nästa planering. En medveten organisatorisk strategi krävs för att möjliggöra för eleven att läsa både ämne och ämnesområden.

Integrerade elever

Elev som är mottagen i grundsärskolan kan gå kvar i sin grundskoleklass. Rektor och lärare måste då vara väl insatta i vad som gäller i de båda skolformerna för att kunna möta elevens behov för att utbildningen ska bli bra för eleven både kunskapsmässigt och socialt. Skolverket har gett ut ett stödmaterial som ger information om bestämmelserna och innehåller även diskussionsfrågor. Se länk nedan.

På Skolverkets webbplats finns materialet:

Gymnasiesärskolans nationella och individuella program

Gymnasiesärskolan är fyraårig och frivillig och vänder sig till ungdomar som har mottagningsbevis för gymnasiesärskolan. Det finns nio yrkesinriktade nationella program. Gymnasiesärskolan har också individuella program för elever som behöver en utbildning som är mer anpassad utifrån elevens förutsättningar. Alla elever i gymnasiesärskolan ska få ett gymnasiesärskolebevis, detta gäller både nationella såväl som individuella program. Varje elev som går gymnasiesärskolan ska ha en individuell studieplan, se länk nedan.

Gymnasiesärskolans nationella program

Elever som läser ett nationellt program ska få betyg på varje avslutad kurs och efter genomfört gymnasiesärskolearbete. Gymnasiesärskolans nationella program har fem godkända steg, E-A. Om en elev inte når kunskapskraven för E ska betyg inte sättas. Om läraren saknar underlag för bedömning av elevens kunskaper på grund av frånvaro markeras detta med ett streck (-). Varje elev ska få ett gymnasiesärskolebevis där beskrivs elevens kunskaper, program, kurser som eleven läst. I beviset finns också betyg, gymnasiesärskolearbetet och den arbetsförlagda utbildningen beskrivna.

Gymnasiesärskolans individuella program

Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för ett så självständigt och aktivt liv som möjligt samt för att kunna delta i samhällslivet. Innehållet på ett individuellt program kan utformas utifrån varje individs behov och förutsättningar. De individuella programmen innehåller dessa ämnesområden; estetisk verksamhet, hem- och konsumentkunskap, idrott och hälsa, natur och miljö, individ och samhälle, språk och kommunikation. Om rektor bedömer att det är bra för eleven kan den erbjudas praktik. På ett individuellt program kan man kombinera ämnesområden och ämnen från nationella program. Rektorn bestämmer vad eleven kan kombinera. Varje elev ska få ett gymnasiesärskolebevis där beskrivs elevens kunskaper, program, ämnesområden som eleven läst. I beviset finns också eventuella betyg och praktik beskrivna.

På Skolverkets webbplats finns materialet

Samläsning

Samläsning är när elever i gymnasiesärskolan och elever i gymnasieskolan har undervisning tillsammans. Det finns positiva erfarenheter för elever som samläser, i synnerhet om det handlar om samläsning i yrkesämnen enligt gymnasiesärskolans ämnesplaner.

En vinst med samläsning är att det är en del i att bryta en segregation. Det är genom att bryta de negativa konsekvenser som kan uppstå i en segregerad
miljö som skolorna kan ge ökade chanser för eleverna att klara av ett arbete efter utbildningen. Du kan läsa mer i rapporten I mötet mellan gymnasiesärskola och gymnasieskola- En rapport om samläsning från Skolverket.

Särskild undervisning för vuxna

Särskild utbildning för vuxna är en skolform som riktar sig till vuxna personer med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Utbildningen omfattar utbildning på grundläggande och gymnasial nivå. På den grundläggande nivån motsvarar utbildningen den som ges i grundsärskolan. På gymnasial nivå motsvarar utbildningen den som ges i gymnasiesärskolans nationella program. För utbildningen finns det nationella kurser och orienteringskurser. Arbetsplatsförlagt lärande kan ingå som en del av utbildningen. Utbildningen syftar till att ge vuxna kunskaper och kompetens som de behöver för att delta i samhälls- och arbetslivet samt till att främja personlig utveckling. Utgångspunkten för utbildningen är den enskildes behov och förutsättningar. De som fått minst utbildning ska prioriteras.

Grundläggande och gymnasial nivå

Elever som läser på grundläggande och gymnasial nivå ska få betyg efter avslutad kurs om underlag finns och om det är en kurs där betyg ska sättas. Betyg ska inte heller sättas om en elev inte når kunskapskraven för godtagbara kunskaper, betyget E. Den elev som inte vill ta emot ett betyg på en kurs kan istället välja att få ett intyg som beskriver elevens kunskaper efter genomförd kurs. Eleven kan också begära att få ett gymnasiesärskolebevis om studierna har varit på gymnasiesärskolenivå.

På Skolverkets webbplats finns materialet:

Bedömning för grundsärskola, gymnasiesärskola och särskild undervisning för vuxna

Formativ bedömning är ett framgångsrikt sätt att leda eleven mot målen. Pedagogen kan tillsammans med eleven ta reda på var denne befinner sig i förhållande till syfte och kunskapskrav eller kravnivå. Med ett formativt förhållningssätt kan läraren med regelbunden återkoppling och handledning ge eleven goda förutsättningar att utveckla sina kunskaper och värden.
För att säkerställa elevens kunskapsutveckling behövs en pedagogisk kartläggning där man synliggör var i kunskapsutvecklingen eleven befinner sig och hur eleven bäst lär sig. Detta innebär att eleven är delaktig och får uttrycka sin mening om sitt lärande. Utifrån denna kunskap planerar och anpassar pedagogen undervisningen och ändamålsenliga bedömningssituationer.

På Skolverkets webbplats finns materialet:

Publicerat fredag 8 april 2016 Granskat torsdag 11 april 2019