Bedömning och betyg

Bedömningar görs både formativt för att kontinuerligt utvärdera undervisningen och summativt för att till exempel sätta betyg. En form av bedömning är också vilka anpassningar av undervisningen eleven behöver.

Slututvärdering gör man när eleven slutar skolår 9. Undervisningsutvärdering ska ske fortlöpande under hela skoltiden. Bedömning bör i första hand inriktas på vad eleven kan, och vilket som blir nästa steg i undervisningen, för att eleven ska kunna nå målen.

Planering av undervisningen

Det går inte att skilja undervisning från bedömning. Redan vid planeringen behöver den undervisande läraren ställa sig följande frågor:

  • Hur skall undervisningen anpassas för att möta elevens behov och förkunskaper?
  • Vilka olika former av språklig stöttning och anpassning behövs för att elev skall kunna utveckla de kunskaper och förmågor som kunskapskraven kräver?
  • Hur ska eleven ska förstå vilka kunskaper de ska utveckla?
  • På vilka olika sätt kan eleverna få visa sina kunskaper?
  • Hur ska jag följa och stödja elevernas kunskapsutveckling och fortlöpande ge återkoppling på deras arbete?

Bedömning av undervisningens resultat

Läraren behöver göra en bedömning av de kunskaper och färdigheter som eleverna utvecklar genom undervisningen. På så sätt kan läraren fortlöpande anpassa och utveckla undervisningen så att eleverna når allt längre i sin kunskapsutveckling.

Inför betygssättningen är de kunskaper och färdigheter eleven visar inom den ordinarie undervisningen är lika viktiga för bedömning och betygssättning som prov och inlämningsuppgifter.

Om en elev vid ett prov har ett resultat som avviker från elevens vanliga prestationer behöver man ställa sig frågan: Vad beror det på? Det är inte självklart att ett enstaka prov med ett lägre resultat ska leda till en lägre betygsnivå. Frågor läraren behöver ställa sig kan vara:

  • Var provet tillräckligt anpassat?
  • Hade eleven fått en undervisning som motsvarade det provet prövade?
  • Fanns det personliga omständigheter för eleven som inverkade negativt?

Enligt läroplanen ska läraren vid betygssättningen utnyttja all tillgänglig information om elevens kunskaper i förhållande till de nationella kunskapskraven och göra en allsidig bedömning av elevens kunskaper.

I Skolverkets allmänna råd för planerande och genomförande av undervisningen finns mer att läsa.

Samma förutsättningar vid prov som undervisning

Skyldigheten att anpassa finns i den vanliga undervisningen, vid extra anpassning och inom det särskilda stödet.

Elever som till följd av funktionsnedsättning har svårt att uppfylla de olika kunskapskrav som finns ska ges stöd som syftar till att så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser./Skollagen 3kap 3§

Utgå från samma behov av lösning som eleven har vid ordinarie undervisning när du planerar ett test eller prov. De alternativa verktyg som används i undervisningen ska också finnas till hands när eleven gör provet. Vid all bedömning i form av en provsituation är det viktigt att du som lärare säkerställer att eleven har uppfattat och förstått information, instruktion och frågor korrekt.

Elevens resultat påverkas av de anpassningar vi tillåter:

  • muntliga redovisningsformer
  • alternativa arbetsuppgifter
  • en uppgift i taget
  • alternativa verktyg även i provsituation
  • förberedande prov
  • möjlighet att få ställa frågor i provsituationen
  • att bli satt "på banan", (igångsättande, hitta minnet)
  • arbeta med elevens intresse och förkunskaper

Att tänka på

  • Se till att du vet vad som står i de nationella målen och kriterierna.
  • Se till att du kunskap om hur funktionsnedsättningar kan yttra sig. Tänk på att det är stor variation på individnivå.
  • Tolka kunskapskraven med utgångspunkt i elevens funktionsnedsättning.
  • Anpassa undervisningen och bedömningssituationerna för elever med funktionsnedsättningar, redan på planeringsstadiet.
  • Se till att alla prov anpassas.
  • Se till att eleven har samma hjälpmedel tillgängliga under ett prov som vid undervisningen.
  • Se till att du ger eleven så pass mycket tid att hon eller han får chansen att visa sina kunskaper.
  • Om en elev har svårare att visa sina kunskaper vid ett provtillfälle än under den ordinarie undervisningen är det där eleven bäst kommer till sin rätt som gäller.
  • Kom ihåg att de nationella ämnesproven endast är ett stöd vid betygssättningen. Det är bedömningen utifrån din professionalism som pedagog och dina kunskaper som gäller.

Vad gör Specialpedagogiska skolmyndigheten?

I en rådgivning kring en elevs studiesituation ställer vi frågor kring:

  • Hur lärarna förstår funktionsnedsättningen och tolkar kursplanerna
  • Hur undervisningen bedrivits

Vi informerar kring pedagogiska konsekvenser av funktionsnedsättningar.

Vi ger råd kring alternativa tolkningar av kunskapskrav och bedömningssituationer

Vi ger råd kring anpassningar av undervisnings- och bedömningssituationer.

Till Frågor och svar

Inspirerande exempel

Kamratbedömning utvecklar

Publicerat onsdag 13 juni 2012 Granskat onsdag 28 september 2016