Kan skolan utreda orsaken till språkliga svårigheter utan föräldrarnas medgivande?

Hur gör man med elever som har stora språkliga svårigheter där vårdnadshavare önskar att utredningar inte ska göras? Med stora språkliga svårigheter menar jag att en elev bara använder enstaka ord när den talar, att en elev mest härmar vad någon säger men inte uttrycker sig med egna ord eller att eleven på grund av svårigheterna har mycket begränsad möjlighet till kommunikation med lärare och klasskamrater och alltså inte kan uttrycka varken sin vilja eller sina kunskaper. Som pedagog blir det svårt att veta vilka anpassningar och vilket stöd som kan gynna en sådan elevs utveckling om man inte vet vad svårigheterna beror på. Ska man prova sig fram eller finns det möjligheter att göra några tester och utredningar ändå?

Svar:

Ja, ni ska utreda elevens behov av särskilt stöd om ni befarar att eleven inte kommer att kunna nå målen, trots att ni på olika sätt arbetat med extra anpassningar. Kravet på att utreda elevens behov av stöd gäller även om ni inte skulle få tillgång till eventuella pusselbitar i en kartläggning, exempelvis psykolog- eller logopedutredning, för att vårdnadshavare inte ger sitt samtycke till detta. I den situationen är det ändå rektors ansvar att fortsätta sträva efter att få till ett fungerande samarbete och en samsyn med vårdnadshavare och att tillse att skolan arbetar för lösningar som stödjer elevens lärande.

Att utreda elevens behov av särskilt stöd
I Skolverkets stödmaterial  "Stödinsatser i utbildningen" får ni stöd för hur arbetet med kartläggning och analys ska gå till. Ni behöver kartlägga elevens skolsituation och behov, såväl på organisationsnivå som på grupp- och individnivå. För att kartläggningen skall bli så heltäckande som möjligt behöver elevhälsan och lärarna samverka och det är många delar ni ska titta på som ligger helt inom skolans ansvar och kompetensområde. Det vårdnadshavare och eleven själva berättar, hur situationens upplevs, vad man tycker fungerar bäst och vad som behöver förändras, är en viktig del av informationen. Observationer i undervisningen för att få syn på både elevens sociala situation i gruppen och hur olika undervisningsformer, material och läromedel fungerar, ger viktig information i kartläggningen. Det ni ser i diagnoser, prov, kartläggning av elevens kunskapsutveckling i olika ämnen samt testmaterial som exempelvis ITPA, är andra delar. Ytterligare frågor gäller vad ni har sett fungerar när ni arbetat med extra anpassningar, exempelvis hur alternativa verktyg som kompenserande och stödjande appar i en lärplatta eller datorn har kunnat stödja kommunikation och lärande.
Stödinsatser i utbildningen på Skolverkets webbplats (PDF-dokument)

Språkstödjande arbetssätt
Även om ni inte har en diagnos som förklarar elevens svårigheter kan ni få stöd i det konkreta arbetet genom att titta på olika arbetssätt som stödjer bland annat elever med språklig problematik eller diagnos inom NPF. På vår webbplats har vi information kring språkstörning, och ni hittar också filmade videoföreläsningar kring språkstödjande arbetssätt. Där kan ni också läsa om svårigheter som ligger nära språkstörning. I två skrifter, "Att arbeta med språkstörning i förskola och skola" och "Språkstörning, en pedagogisk utmaning" finns konkreta exempel på språkstödjande arbetssätt. Båda kan beställas genom vår webbshop eller laddas hem i PDF-format.

En annan möjlighet kan vara att söka efter pedagogiska verktyg och förhållningssätt i vårt studiepaket NPF.
Specialpedagogisk rådgivning
Om ni skulle behöva ytterligare stöd för att gå vidare i arbetet med er elev har ni möjlighet att lämna in en förfrågan om specialpedagogisk rådgivning. Rektor och elevhälsa ska vara involverade i förfrågan. Ni kommer då att bli kontaktade av en rådgivare inom en till två veckor.
Förfrågan om specialpedagogiskt stöd

Litteratur
Bruce, B., Ivarsson, U., Svensson, A-K., & Sventelius, E. (2016). Språklig sårbarhet i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur.


Publicerat onsdag 6 december 2017 Granskat torsdag 21 december 2017