Skolinspektionen granskar sex- och samlevnadsundervisning

Regeringen uppdrog åt Skolinspektionen år 2017 att granska sex- och samlevnadsundervisningen i grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. Skolinspektionen publicerade sina resultat i en rapport som kom i februari 2018. Resultaten visar att rektor behöver styra och följa upp sex- och samlevnadsundervisningen i större utsträckning, att lärarna är i stort behov av kompetensutveckling och att bara hälften av eleverna ges möjlighet att vara delaktiga i planering, genomförande och utvärdering av undervisningen.

Senast en större nationell granskning av sex- och samlevnadsundervisningen genomfördes var år 1999. Sedan dess har undervisningen blivit ämnesintegrerad men det finns ingen större undersökning som visar hur ämnesintegreringen fungerar. Granskningen år 1999 pekade mot stora kvalitetsskillnader med bristande likvärdighet som följd. Även i flera mindre undersökningar som gjorts sedan dess finns starka signaler på brister i sex- och samlevnadsundervisningen. Syftet med den granskning som Skolinspektionen nu har gjort är att få en bredare bild av hur sex- och samlevnadsundervisningen fungerar i skolorna idag.

Skrivningar i läroplanen knyter an till sex- och samlevnadsundervisning inom många olika områden. Till exempel att skolan aktivt och medvetet ska främja kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter. Inom skolformerna ska man motverka traditionella könsmönster och uppmuntra eleverna i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan att utveckla sina intressen utan fördomar om vad som är kvinnligt och manligt.

Centrala resultat

Behov av kompetensutveckling

Lärare har stort behov av kompetensutveckling inom flera områden. Till exempel sex- och samlevnad som kunskapsområde, normer och HBTQ, hedersrelaterade frågor, undervisning för nyanlända och hantering av kontroversiella frågor. Många lärare som intervjuats av Skolinspektionen berättar att de känner sig obekväma med själva området och att de saknar kunskap om HBTQ. De upplever också att de inte hänger med i samhällstrender och att de inte vet hur de ska hantera laddade diskussioner som strider mot värdegrunden. Skolinspektionen menar att lärare behöver mer kunskap, både vad gäller sakfrågor och arbetsmetoder.

Rektorer behöver ägna mer tid åt styrning av sex- och samlevnadsundervisningen. Bland annat visar Skolinspektionen att sex av tio rektorer inte pratar med lärarna om deras medverkan i sex- och samlevnadsundervisningen. När det gäller uppföljning är det bara en av fyra rektorer som följer upp lärarnas kompetens för att undervisa i ämnet. Det är bara en bråkdel av de granskade skolorna som kopplar sex- och samlevnad till värdegrundsarbetet. Att inte göra den kopplingen ökar risken för kränkningar och diskriminering av elever menar Skolinspektionen i sin granskning. På många skolor används inte elevhälsan i arbetet med sex- och samlevnadsundervisningen och bara hälften av eleverna involveras i planering, genomförande och utvärdering av sex- och samlevnadsundervisningen.

Eleverna måste bli mer delaktiga

Om sex- och samlevnadsundervisningen ska fungera krävs det att eleverna är delaktiga. På 14 av de 28 skolor där Skolinspektionen gjorde verksamhetsbesök görs eleverna delaktiga i sex- och samlevnadsundervisningen. De behöver också återkommande undervisningstillfällen för att få möjlighet att reflektera. Återkommande sex- och samlevnadsundervisning får de på 17 av de 28 besökta skolorna. På 12 av de 28 skolorna får eleverna också möjlighet att reflektera kring sex- och samlevnadsnormer.

Vissa skolor som Skolinspektionen besökt har en fungerande sex- och samlevnadsundervisning. Bland de skolor som lyckas bedriva en sex- och samlevnadsundervisning av god kvalitet, som når alla elever, finns några gemensamma drag. De bedriver ett systematiskt utvecklingsarbete och har tydliga mål för sex- och samlevnadsundervisningen. Målen följs upp och utvärderas. De kopplar sex och samlevnad till sitt värdegrundsarbete och ger eleverna reellt inflytande över planering, genomförande och utvärdering.

Framåtblickande åtgärder

Skolinspektionen bedömer utifrån sin granskning att lärare i större utsträckning behöver integrera sex och samlevnad i sin ämnesundervisning. Eleverna behöver göras mer delaktiga i sex- och samlevnadsundervisningen så att den blir relevant för dem. De bör också ges fler möjligheter att reflektera och analysera normer som rör sex och samlevnad. Rektor behöver initiera ett utvecklingsarbete för att ta fram mål för arbetet med sex och samlevnadsundervisningen. Detta behöver också kopplas ihop med skolans värdegrundsarbete.

Hur granskningen genomfördes

Skolinspektionen har granskat sex- och samlevnadsundervisningen genom en enkätstudie till 450 skolor. De har också gjort 28 verksamhetsbesök. Enkäterna har gått till slumpmässigt utvalda lärare och rektorer inom grundskolan, grundsärskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan. På de skolor som valdes ut skickades en rektorsenkät till rektor och en lärarenkät till samtliga lärare. Enkäterna skickades till 250 grundskolor, 100 gymnasieskolor, 50 grundsärskolor och 50 gymnasiesärskolor. Av de 28 verksamhetsbesöken gjordes 10 på nationellt spridda särskolor, fem grundsärskolor och fem gymnasiesärskolor.
Granskningen har fokuserat på hur rektor skapar förutsättningar för en god undervisning i sex och samlevnad, hur sex- och samlevnadsundervisningen genomförs och vilket innehåll den har. Skolinspektionen har i sin resultatredovisning inte skiljt på resultat från olika skolformer.

Text: Cecilia Löfberg

Länk till rapporten från Skolinspektionen om Sex- och samlevnadsundervisning.

 

Publicerat fredag 16 februari 2018
Tillbaka till toppen