Avhandlingar
Här hittar du aktuella avhandlingar inom specialpedagogik från svenska lärosäten.
Gemenskapens gränser: Stigmahantering och pluralistisk fostran i gymnasieskolan
Författare: Bernmalm, Emil
Lärosäte: Lunds universitet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen bygger på enkäter och djupintervjuer med elever från landets rh-anpassade riksgymnasier och fokuserar på elevers upplevelser och erfarenheter av att växla mellan undervisning i en liten grupp med andra elever med rörelsehinder och undervisning i den reguljära gymnasieskolan. Resultaten visar att elevernas skolgång är styrd av symboliska och sociala gränsdragningar samt att upplevelsen av ett utanförskap är större när eleverna är integrerade i den reguljära undervisningen.
Specialpedagogik i Fritidshemmet: Från samlat forskningsläge till pedagogisk praktik
Författare: Lundbäck, Birgitta
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen visar att det finns goda viljor hos både hos fritidshemslärare och personal inom elevhälsan att samverka med andra yrkesgrupper för att bättre möta elever som behöver stöd i fritidshemmet, men att mer behöver göras. I observationer såg forskaren både goda exempel på inkludering men även situationer där elever blev lämnade åt sig själva på skolgården i allt för hög utsträckning.
Equity in education for autistic students : professional learning to accommodate inclusive education
Författare: Petersson Bloom, Linda
Lärosäte: Malmö universitet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen undersöker om, och hur, ett professionellt lärande för yrkesverksamma i skolan kan främja en utveckling av anpassningar i lärmiljön, samt öka möjligheterna till en inkluderande utbildning för elever med autism. Resultaten visar bland annat att en förändring och utveckling av attityder bidrar till förändringar i tankesätt och en ökad kunskap som kan bidra till en ökad jämlikhet för dessa elever.
Participation in physical activity among adolescents with autism spectrum disorder: the perspectives of adolescents, parents and professionals
Författare: Arnell, Susann
Lärosäte: Örebro universitet
Publiceringsår: 2022
För att ungdomar med en autismdiagnos ska kunna och vilja delta i fysiska aktiviteter behöver de egna individuella villkoren tillgodoses. Det visar denna avhandling som utgår från ungdomarnas perspektiv. I intervjuer framkom bland annat en tydlig önskan om att kunna få påverka det egna deltagandet i fysiska aktiviteter. En slutsats är alltså att det är viktigt att lyssna på barn och unga med autism för att främja deras deltagande och delaktighet i fysiska aktiviteter.
Kollaborativ professionell utveckling för innehållsinkluderande undervisning: praktikutvecklande klassrumsforskning
Författare: Lelinge, Balli
Lärosäte: Malmö universitet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingens resultat pekar på att det blir ett högre fokus på undervisningens tillgänglighet för alla elever om man sätter innehåll och lärandesituation i förgrunden snarare än att enbart fokusera på enskilda elevers behov av särskilt stöd eller extra anpassningar. Den belyser även vikten av att analysera både den planerade och den genomförda undervisningen för att förstå vad som fungerar inkluderande för att kunna utveckla undervisningen utifrån vetenskaplig grund och evidens.
Självklart och oklart - Mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i gymnasieskolan
Författare: Nilsson, Frida L
Lärosäte: Lunds universitet
Publiceringsår: 2022
Studiens resultat visar att mänskliga rättigheter (MR) används inom ramen för skolans traditionella demokratifostran men att vad som blir en rättighetsfråga formas av personligt engagemang och tidigare livserfarenheter, läroböcker och auktoritativa dokument, men också av externa aktörer. Om syftet med undervisning om MR är att skapa systematisk kunskap om just MR behöver därför undervisningen kompletteras med explicit rättighetsterminologi och en variation i framställningen av MR.
Educational inclusion for students with neurodevelopmental conditions
Författare: Leifler, Emma
Lärosäte: Karolinska Institutet
Publiceringsår: 2022
Elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning betraktas fortfarande som ägare till sina problem och lärmiljön är inte heller tillräckligt anpassad, där särskilt den psykosociala domänen är försummad. Avhandlingen visar att det behövs mer omfattande kompetens rörande dessa elevers egenskaper och förutsättningar för att kunna skapa en inkluderande utbildning. För en likvärdig lärmiljö behövs en inkluderande specialdidaktik.
Response to Intervention – en specialdidaktisk modell för att förebygga lässvårigheter: Från samlat forskningsläge till tillämpning i svensk skolkontext
Författare: Nilvius, Camilla
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen undersöker hur Response to Intervention (RTI) kan fungera för att arbeta förebyggande med lässvårigheter genom ett systematiskt och organiserat arbetssätt. Resultaten visar att RTI som modell ger goda resultat både för tidig upptäckt och för att förebygga svårigheter med ordavkodning och läsförståelse.
Att få tillträde till lärprocesser: professionell utveckling för lärare som undervisar elever med intellektuell funktionsnedsättning och autism i grundsärskolan
Författare: Klefbeck, Kamilla
Lärosäte: Malmö universitet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen syftar till att bidra till kunskap om hur lärare kan utveckla sin praktik för att möjliggöra för elever med intellektuell funktionsnedsättning (if) och autism att bli mer delaktiga i sin utbildning. Pragmatism, situerat lärande och variationsteori är vägledande. Lesson study där lärare vänder på perspektiven och fokuserar på undervisningsmetoder istället för på elevers tillkortakommanden rekommenderas.
Slöjdundervisning i grundsärskolan: En didaktisk studie om förutsättningar för bildning
Författare: Sjöqvist, Anna
Lärosäte: Karlstads universitet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen behandlar bland annat lärares didaktiska grundsyn och den didaktiska miljöns utformning i undervisningssituationen, där lärares och elevers samhandlingar i relation till slöjdens kunskapsinnehåll ger olika utrymme för grundsärskolans elever att utveckla självbestämmande, medbestämmande och solidaritet.
Lärares relationskompetens i möte med elever med adhd
Författare: Linda Plantin Ewe
Lärosäte: Malmö universitet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen behandlar lärares relationskompetens i mötet med elever och då särskilt elever med adhd. Ett av avhandlingens kunskapsbidrag är dess testning av Relational Competence Model (RCM-modellen) för elever med adhd. Resultaten tyder på att modellen framgångsrikt utvecklar lärares relationskompetens gentemot dessa elever. Avhandlingen poängterar också att det är viktigt att ha en förmåga att fånga in och observera elevernas signaler, en så kallad relationell beredskap.
Styrning och re-kontextualisering av värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå
Författare: Ulrika Bergstrand
Lärosäte: Mittuniversitetet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingen belyser värden i utbildningspolicy på nationell och lokal nivå utifrån Rokeachs värdeteori; önskvärda ageranden och mål, där ett policymål är att skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling. Men, studien pekar även på värdet av att inkludera alla elever i undervisningen i linje med Salamanca-deklarationen. Resultaten visar också att den nationella nivån uttryckte värden för ökade individuella rättigheter och att den lokala nivån uttryckte värden för ett ökat behov av gemensamma och demokratiska värden.
Studier av läsrelaterade språkliga förmågor i förskola och läsutveckling i grundskola
Författare: Birgitta Herkner
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2022
Avhandlingens syfte är att utforska relationer som påverkar språkutveckling och hur läsförmågan utvecklas under de obligatoriska skolåren. Sammantaget pekar avhandlingens fyra studier på att tidig identifiering av försenade språkkunskaper är möjlig i förskolan, liksom identifiering av svårigheter med avkodning i grundskolan. Men om tidig identifiering inte görs och effektiva insatser inte sätts in kan svårigheterna fortgå under följande skolår och påverka elevernas utbildningsprestationer negativt.
”Why Do We Even Bully?”: Exploring the Social Processes of Bullying in Two Swedish Elementary Schools
Författare: Strindberg, J., et al.
Lärosäte: Linköpings universitet
Publiceringsår: 2021
Avhandlingen undersöker och fördjupar förståelsen för elevers erfarenheter av skolmobbning samt deras reflektioner om varför mobbning uppkommer och upprätthålls, trots att de förstår att mobbning är fel. Resultaten belyser betydelsen av att förstå mobbning som ett socialt sammanvävt fenomen och som del av en social ekologi där inte bara samhälleliga normer präglar elevers uppfattningar om hur elever ”bör” vara, utan där också skolans sociala kontext är betydelsefull för vad som värderas eller stöts undan socialt.
Early intervention and autism: Improving preschool program quality for children with autism spectrum disorder receiving Early Intensive Behavioral Intervention using the Autism Program Environment Rating Scale (APERS)
Författare: Bejnö, H., et al.
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2021
Avhandlingens övergripande syfte är att studera kvaliteten på inlärningsmiljön för barn med autismspektrumstörning med ett särskilt fokus på barn som fått Early Intensive Behavioural Intervention (EIBI) med hjälp av en svensk modifiering av Autism Program Environment Rating Scale, APERS-P-SE. Resultaten indikerar att APERS-P-SE har en hög nivå av innehållsvaliditet och kan användas i kombination med fortbildning och coachning på plats för att förbättra kvaliteten i förskolan för barn med autismspektrumstörning.
Observational learning for narrative writing in elementary school. Text quality and self-efficacy in students with normal hearing and students with hearing loss
Författare: Grenner, E.
Lärosäte: Lunds universitet
Publiceringsår: 2021
Avhandlingen undersöker och utvärderar en skrivundervisningsmetod i syfte att se om den stärker den skriftliga berättarförmågan hos elever med eller utan hörselnedsättning. Resultaten visar bland annat på att det är viktigt att anpassa, evidensbasera och implementera nya undervisningsmetoder men även att evidensbasera befintliga metoder för att förbättra undervisning i skrift och stärka språkliga resultat.
Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder and educational outcomes: etiology, treatment effects, and occupational outcomes
Författare: Jangmo, A.
Lärosäte: Karolinska institutet
Publiceringsår: 2021
Utbildning anses vara en av de viktigaste aspekterna för framtida personlig och ekonomisk utveckling. Denna avhandling är uppdelad i fyra studier och undersöker hur det går för tonåringar och unga vuxna med adhd inom utbildning och arbetsmarknad, hur personernas läkemedelsbehandling har sett ut och påverkat samt vilka skolresultat som uppnåtts.
Longing to belong: deaf and hard of hearing young adults’ social interaction, social relationships, and identity
Författare: Olsson, Sylvia
Lärosäte: Mälardalens högskola
Publiceringsår: 2021
Avhandlingens övergripande syfte är att studera levnadsvillkor och livserfarenheter för unga som är döva eller har en hörselnedsättning samt att förklara sambandet mellan hörselnedsättning, social inkludering och social uteslutning. Resultaten visar bland annat att personer med hörselnedsättning upplever lägre nivåer av välbefinnande men också att elever som går i specialskolan känner att de är mer socialt inkluderade och har fler vänner än de som går på vanliga skolor.
Capturing and addressing preschool children’s emotional and behavioural problems: Using parents’, teachers’ and children’s perspectives
Författare: Dahlberg, Anton
Lärosäte: Uppsala universitet
Publiceringsår: 2021
Att främja barns egna röster, ha förmåga att se flera perspektiv och att aktivt arbeta med evidensbaserade program är viktiga pusselbitar för att kunna förstå och hantera förskolebarn som har känslomässiga eller beteendemässiga problem. Ett kontinuerligt och tvärvetenskapligt samarbete behövs och föräldra-, personal- såväl som organisatorisk nivå behöver involveras.
Du och Jag: Dialogiska möten kring text i resursskolans klassrum
Författare: Gårlin, Stina
Lärosäte: Karlstads universitet
Publiceringsår: 2021
Relationella aspekter är avgörande för elever med autismspektrumdiagnos när det kommer till interaktioner kring text. Det visar denna avhandling som handlar om literacypraktiker i en resursskola årskurs 7-9. Bakgrunden till avhandlingen är att forskning visar att en autismspektrumdiagnos också kan medföra läs- och skrivsvårigheter.
Iscensätta barnperspektiv: Före, under och efter Barnahusbesök
Författare: Kläfverud, Maria
Lärosäte: Lunds universitet
Publiceringsår: 2021
Denna avhandling studerar vad som händer på olika platser och vid olika tidpunkter samt vid förflyttning mellan dessa i samband med barns besök på Barnahus. Resultaten visar att förväntningar på barnet, trygghetsperson och deras relation förändras mellan platser och vid förflyttning och att barn kan mötas av motstridiga förväntningar gällande deras delaktighet och, eller agerande.
Barn med diagnoser: Mödrars och skolors strategier i Stockholm
Författare: Laurin, Emma
Lärosäte: Uppsala universitet
Publiceringsår: 2021
I denna avhandling analyseras hur olika aktörer agerar genom diagnoserna adhd och autismspektrumstörning hos barn och elever. Med stöd av Bourdieus sociologi och Hackings teori om interaktiva slag studeras hur olika aktörer, särskilt mödrar till barn med diagnoser samt skolor, väcker förståelse, ger vård, kategoriserar barn, skaffar sig resurser och på annat sätt använder diagnoserna.
The market for whom? Consumers in need of special support in the Swedish market system of education
Författare: Tah, Jude K.
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2021
Avhandlingen undersöker hur vissa aspekter av marknadssystemet i Sverige fungerar för presumtiva elever i behov av särskilt stöd. Bland annat vad gäller dessa elevers engagemang att söka och välja skola samt skolors engagemang i att locka dessa att bli ”kunder”. Baserat på resultaten ges några rekommendationer om hur marknadssystemet kan bli bättre för elever i behov av stöd.
Participation and ICT: Students with Special Educational Needs in Upper Secondary School
Författare: Yngve Moa
Lärosäte: Linköpings universitet
Publiceringsår: 2020
Avhandlingens resultat indikerar att delaktigheten behöver främjas för gymnasieelever i behov av stöd och då särskilt för elever med hög skolfrånvaro, i yrkesinriktade program eller med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Genom individuellt utformade IKT-interventioner kan delaktigheten öka och tron på den egna förmågan stärkas.
Social Interaction Involving Non-speaking Children with Severe Cerebral Palsy and Intellectual Disability The role of communication partners and speech-generating devices
Författare: Helena Tegler
Lärosäte: Uppsala universitet
Publiceringsår: 2020
Avhandlingen undersöker samtalsapparatmedierad interaktion med barn med omfattande motorisk och intellektuell funktionsnedsättning som saknar funktionellt tal. Resultatet visar bland annat att lärare, assistenter och terapeuter kan skapa möjligheter för barnet att kommunicera med stöd av sin samtalsapparat genom tal, blickar och pekning, men även att det finns ett behov av förbättrad handledning, träning och stöd.
Patterns of Coping: How Children with ADHD and Their Parents Perceive and Cope with the Disorder
Författare: Noam Ringer
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2020
De flesta barn och familjer har medvetenhet om vissa svårigheter redan innan barnet fått en adhd-diagnos. Denna avhandling undersöker meningen med själva diagnosen adhd för dessa barn och deras familjer. Hur upplevs själva diagnosen i sig i vardagssituationer och vilken funktion har den för inkludering och exkludering i samhället samt för barnens identitetsskapande?
Internet use and digital participation in everyday life: Adolescents and young adults with intellectual disabilities
Författare: Kristin Alfredsson Ågren
Lärosäte: Linköpings universitet
Publiceringsår: 2020
Ungdomar och unga vuxna med intellektuell funktionsnedsättning har en lägre grad av digital delaktighet, visar avhandlingen. Genom att utveckla digitala kompetenser i samarbete mellan ungdomarna, deras föräldrar och personal i både skola och kommunal omsorgsverksamhet kan dock ett positivt risktagande stödjas och därmed möjliggöra en ökande grad av digital delaktighet.
Scaffolding writing : four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis
Författare: Britta Hannus-Gullmets
Lärosäte: Åbo akademi
Publiceringsår: 2020
Ett datorprogram som ger direkt feedback med hjälp av syntetiskt tal kan verka stöttande som hjälpmedel både i början av läs- och skrivutvecklingen och även lite längre fram. Det visar avhandlingen som är en fallstudie av två elever på sju år och två elever på nio år, alla med någon typ av läs- och skrivsvårigheter.
Att räkna med alla elever: följa och främja matematiklärande i förskoleklass
Författare: Helena Vennberg
Lärosäte: Umeå universitet
Publiceringsår: 2020
Avhandlingen syftar till att bidra med kunskap om förskoleklasslärares möjligheter att följa och främja alla elevers utveckling och lärande i matematik. Resultatet visar bland annat att användning av undervisningsmaterialet Tänka, resonera och räkna i förskoleklass (TRR) ger möjligheter att utveckla god räkneförmåga för alla elever och är särskilt stödjande för elever som riskerar att hamna i matematiksvårigheter.
Different is cool! Self-efficacy and participation of students with and without disabilities in school-based Physical Education
Författare: Karin Bertills
Lärosäte: Jönköping University
Publiceringsår: 2019
Att bland annat jämföra elevers upplevelser med lärares undervisning enligt kursplanen har gett insikt om hur olika undervisningssätt påverkar elever i behov av särskilt stöd. Avhandlingen visar att elever med funktionsnedsättning på högstadiet upplever att de har lägre tillit till sin kompetens och sämre förutsättningar att delta än sina klasskamrater i ämnet idrott och hälsa.
Keeping track of time: Daily time management, participation, and time-related interventions for children, adolescents, and young adults with neurodevelopmental disorders
Författare: Birgitta Wennberg
Lärosäte: Linköpings universitet
Publiceringsår: 2019
Avhandlingen visar att barn och ungdomar med adhd eller intellektuell funktionsnedsättning har samma övergripande mönster av tidsuppfattning som barn utan funktionsnedsättning, men att de kan ha en försenad utveckling av tidsuppfattning som kan påverka delaktigheten i vardagsaktiviteter. Tidsrelaterad intervention bestående av kompensation med hjälpmedel och träning kan dock öka tidsuppfattningen och tidshanteringen.
Att leda ett utmanande skoluppdrag i förändring: Rektorers ledarskap i likabehandlingsarbete
Författare: Greta Lindberg
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Publiceringsår: 2019
Ledarskapet i likabehandlingsarbete är centralt och rektorer beskriver sin roll som den som ska leda, organisera och samordna och inte minst utveckla likabehandlingsuppdraget. Uppdraget innebär dock ofta en utmaning då olika verksamheter och skolkulturer uppvisar olika behov av stöd och insatser.
Families of young children with autism spectrum disorder in Sweden: The role of culture and intergenerational support
Författare: Rano Zakirova Engstrand
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2019
Avhandlingen ger kunskaper om vikten av förståelse för familjers tro kring orsaker till autismspektrumtillstånd, inställning till vård, stöd samt behov utifrån etnicitet och andra kulturella faktorer. Viktiga aspekter för att kunna planera och tillhandahålla tidiga insatser på familjenivå för barn med autismspektrumtillstånd.
Elevinflytande i gränslandet mellan didaktik och makt – en studie av undervisningspraktiken i tre grundskolor
Författare: Linda Eriksson
Lärosäte: Mittuniversitetet
Publiceringsår: 2019
Avhandlingen studerar elevinflytande som didaktisk praktik och visar att elevinflytande tar sig olika uttryck och kan värderas olika beroende på vilka ideal för utbildning som lyfts fram. Resultaten visar också att en god vilja att förhålla sig till elever och anpassa undervisningen ofta gör att elever blir definierande och utlämnade utifrån vilka de är som individer.
The Nordic Model: Language games promoting literacy skills – a 10 year phonological intervention follow-up from kindergarten to grade 9
Författare: Ann-Christina Kjeldsen
Lärosäte: Åbo akademi
Publiceringsår: 2019
Systematisk språkträning ger goda resultat för alla, men framför allt för barn som har läs- och skrivsvårigheter. Det visar en avhandling om effekter av språklekar i förskola och skola. Andelen elever med lässvårigheter från årskurs ett till årskurs nio var ungefär hälften så många bland de som språktränat, i jämförelse med kontrollgruppen.
Elever i matematiksvårigheter: Lärare och elever om låga prestationer i matematik
Författare: Ingemar Karlsson
Lärosäte: Lunds universitet
Publiceringsår: 2019
Vilka skäl, utöver dyskalkyli, kan ligga bakom låg prestation i matematik var en av frågeställningarna för denna avhandling. Resultaten visar att elever som inte klarar matten i huvudsak uppger matematikängsla, täta lärarbyten och dålig arbetsmiljö, medan lärarna lyfter fram elevernas dåliga kunskaper, ointressen och låg arbetsnivå.
Intellectual Disability and coexisting Autism and ADHD in Down syndrome – a population-based study
Författare: Ulrika Wester Oxelgren
Lärosäte: Uppsala universitet
Publiceringsår: 2019
Avhandlingen visar att det finns ett behov av medvetenhet om ökad förekomst av autismspektrumtillstånd och adhd hos barn med Downs syndrom. Forskarna föreslår därför att screening bör genomföras för dessa barn i åldern 3–5 år respektive i början av skolåren samt att det även bör göras en utvärdering avseende intellektuell funktionsnedsättning innan gymnasiet.
Föräldrastöd viktig skyddsfaktor mot beteendeproblem vid adhd
Författare: Matilda A Frick
Lärosäte: Uppsala universitet
Publiceringsår: 2019
I avhandlingen har forskaren kartlagt utvecklingen av självreglering hos barn med adhd. Syftena har varit att dels förstå hur adhd och adhd-symptom utvecklas, dels att undersöka möjligheten till tidig intervention och förebyggande insatser. Resultatet visar att en hög grad av föräldrastöd minskar risken för barn med adhd att utveckla beteendeproblem.
Grundlärares syn på inkluderingsmöjligheter vid läsinlärning för elever med kognitiva funktionsnedsättningar
Författare: Amanda Jatko
Lärosäte: Luleå tekniska universitet
Publiceringsår: 2019
Forskning visar att ett systematiskt arbete med inkludering behövs för att målgruppen ska få bästa möjliga undervisning i läsinlärning. Lärare menar att organisation och ledning är avgörande för synen på inkludering, samt att ett flexibelt arbetssätt behövs för att kunna anpassa undervisningen utefter elevers behov.
The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk: Inclusion as a topic when students talk about learning and teaching in mathematics
Författare: Helena Roos
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Publiceringsår: 2019
Avhandlingen visar bland annat på att sättet som matematikundervisningen är uppbyggd på påverkar elevernas mening av inkludering. Och att de uppgifter som används i undervisningen samt lärarens sätt att förklara och värdera elever med särskilda utbildningsbehov i matematik påverkar tillgängligheten till matematik för dessa elever.
Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives
Författare: Emilia Carlsson
Lärosäte: Göteborgs universitet
Publiceringsår: 2019
Avhandlingen visar att strukturell och språklig förmåga och förmågor såsom läsning och berättarförmåga är associerade hos barn med autism men alla svårigheter går inte att förklara med språklig nivå. Språklig bedömning behöver göras på flera nivåer och språk- och läsförmåga följas upp över tid.
Mobile phones in school: From disturbing objects to infrastructure for learning
Författare: Torbjörn Ott
Lärosäte: Göteborgs universitet
Publiceringsår: 2018
Avhandlingen visar att även när lärare inte uppmuntrar användningen av mobiltelefoner har smarta telefoner blivit ett verktyg i skolarbetet. Utan riktlinjer kring smarta telefoner får dock den enskilde lärarens uppfattning och inställning stor betydelse.
Visual Attention to Faces, Eyes and Objects: Studies of Typically and Atypically Developing
Författare: Johan L. Kleberg
Lärosäte: Uppsala universitet
Publiceringsår: 2018
Avhandlingen innefattar flera studier och handlar om uppmärksamhet hos barn i skolåldern med autismspektrumtillstånd och tonåringar med social ångest. Avhandlingen bidrar till förståelse av uppmärksamhetsprocesser.
Children with blindness: Developmental aspects, comorbidity and implications for education and support
Författare: Kim de Verdier
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2018
Kim de Verdiers avhandling visar att den stödmodell som erbjuds i Sverige till barn med blindhet, deras familjer och lärare, inte svarar upp mot gruppens komplexa behov. Avhandlingen har ett särskilt fokus på barn med blindhet och autismspektrum störning (ASD).
Lärares ledarskap som möjliggörande och begränsande i mötet med ”alla” barn
Författare: Maria Olsson
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2018
Nio lärare beskriver sina frågor, erfarenheter, intressen och kunskap när det gäller att möta barn i behov av särskilt stöd. Avhandlingen beskriver förståelsen av ledarskapet ur ett relationellt perspektiv där pedagogen möter barnen och eleverna. Lärarna har uppfattningar om hur ledarskapet kan möjliggöra men också begränsa interaktionen när det gäller barn med särskilda behov. Då utmanas ledarskapet extra mycket.
Koka sjuda steka: ett sociokulturellt perspektiv på matlagning i hem och konsumentkunskap på grundsärskolan
Författare: Albina Granberg
Lärosäte: Uppsala universitet
Publiceringsår: 2018
Studien bygger på observationer i årskurs 6–9. Många av lärarna i studien har en stark idé om att mat ska lagas mat från grunden utifrån recept. Flertalet elever i särskolan har svårt med flera av de moment som detta kräver. Tillgången på torrvaror och bristen på färskvaror, innebär att det blir tyngdpunkt på att baka. Då missar eleven möjligheten att tillgodogöra sig kunskapen om att laga mat.
Peer interaction in preschool: Necessary, but not sufficient: The influence of social interaction on the link between behavior difficulties and engagement among children with and without
Författare: Madeleine Sjöman
Lärosäte: Jönköping University
Publiceringsår: 2018
Aktivt engagerade barn i förskolans vardag mår bättre, lär sig och utvecklas mer. Genom att sätta in extra stöd för barn med beteendesvårigheter redan i förskolan, kan engagemanget öka och därigenom koncentrationssvårigheter minska samt inlärning underlättas.
Measures that matter: Facilitating literacy through targeted instruction and assistive technology
Författare: Thomas Nordström
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Publiceringsår: 2018
Resultatet visar hur anpassad undervisning, baserad på bedömningsdata och rekommendationer, kan användas för riktade insatser gentemot elevers individuella behov. Avhandlingen visar också hur användandet av assisterande teknik kan vara stärkande för elever med grava lässvårigheter.
Children at risk Securitization theory and special education reforms
Författare: Helen Dwyer
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2018
Avhandlingen syftar till att öka förståelsen av utbildningsreformsprocesser och bygger på tre fallstudier från Sydafrika och Sverige som undersöker utbildningsreformer inom det specialpedagogiska området mellan 1940-talet till 1970-talet. Den politiska, ideologiska och samhälleliga kontexten studeras för att kunna fastställa om och på vilket sätt utbildningsreformer kan ses som så kallade säkerhetiseringsprocesser.
Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap - Design och iscensättning av skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium
Författare: Karin Forsling
Lärosäte: Åbo akademi
Publiceringsår: 2017
Avhandlingen visar att lärare som designar och iscensätter läs- och skrivsituationer med hjälp av digitala verktyg utgår från alla elever, även elever i behov av stöd. Lärare som ingick i studien beskriver även att de såg en tidigare utvecklad språklig medvetenhet i årskurs tre än vad de upplevt tidigare med klasser som inte använt digitala verktyg på samma sätt.
Inkluderande undervisning: Lärares uppfattningar om lektionsplanering och lektionsarbete utifrån ett elevinkluderande perspektiv
Författare: Elaine Kotte
Lärosäte: Malmö universitet
Publiceringsår: 2017
Lärare är positiva och värderar den demokratiska aspekten av inkludering högt. Samtidigt är det svårt att räcka till. Det visar avhandlingen som belyser lärares uppfattning av lektionsplanering och lektionsarbete där intentionen är att inkludera alla elever.
Quality and efficacy of early intensive autism intervention: A matter of trust, knowledge, and supervision?
Författare: Ulrika Långh
Lärosäte: Karolinska institutet
Publiceringsår: 2017
Avhandlingen har dels undersökt förskolepersonals förkunskaper och inställning kring tidig intervention. Dels har man testat kvaliteten på insatser med hjälp av ett särskilt instrument. Resultatet visar ett samband mellan hög kvalitet på insatser och utvecklingstakt.
Grus i maskineriet? Några kommunala tjänstemäns, politikers, föräldrars och lärares syn på en skola för alla
Författare: Inga-Lill Matson
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2017
En fallstudie av en kommun som i mitten av 1990-talet tog beslut om total inkludering, en idé väckt av lärarna. Intervjuer med bland annat föräldrar, gjorda flera år efteråt, visar en extremt jämn fördelning av mycket nöjda, respektive mycket missnöjda föräldrar.
Läsutveckling under mellan- och högstadiet: en longitudinell studie av läsfärdigheter hos elever med och utan lässvårigheter
Författare: Karin Stenlund
Lärosäte: Stockholms universitet
Publiceringsår: 2017
En avhandling där en studie beskriver klassrumsvillkor och läsförmåga hos en grupp elever på mellanstadiet. En andra uppföljningsstudie beskriver och analyserar sedan utvecklingen i samma grupp samt granskar elevernas användning av strategier i betyg nio.
Inre kraft och yttre tryck perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor
Författare: Gerd Pettersson
Lärosäte: Umeå universitet
Publiceringsår: 2017
Avhandlingen bygger på data från rektorer, klasslärare och specialpedagoger från 58 glesbygdsskolor. Den visar att det finns relativt goda förutsättningar att ge särskilt stöd till elever med behov, men att verksamheters utformning kan vara avgörande.
Self-concepts and psychological health among children and adolescents with reading disabilities and the influence of assistive technology
Författare: Emma Lindeblad
Lärosäte: Linnéuniversitetet
Publiceringsår: 2017
En studie visar att elever med läs- och skrivsvårigheter inte har en mer negativ självbild än andra vilket tidigare forskning har visat. Det är övergripande trivsel, mående och motivation att lära sig som har den stora betydelsen, inte själva läsförståelsen.
Emotion recognition and expression in autism spectrum disorder: Significance, complexity, and effect of training
Författare: Steve Berggren
Lärosäte: Karolinska Institutet
Publiceringsår: 2017
Avhandlingen visar att de flesta barn med autismspektrumtillstånd är sämre på att tolka emotioner, men också att vissa dataspel hjälper dessa barn med att bli bättre på att känna av känslostämningar. Detta utan större kulturella skillnader i tre jämförda länder.
Effects of Intensive Behavioural Treatment and a focused Imitation Intervention for young Children with Autism Spectrum Disorder - One plus One means More
Författare: Birgitta Spjut Janson
Lärosäte: Göteborgs universitet
Publiceringsår: 2017
Här utvärderas två sätt för ökat gemensamt uppmärksamhetsfokus hos små barn med autism. I en metod, Imitation Responsiv (IR), stimuleras barn av att initiera och iaktta respons – den vuxne imiterar barnet. I den andra metoden, Intensiv Beteende Terapi (IBT), imiterar barnet den vuxne.
When two language modalities meet: Speech and sign language, and the impact on education
Författare: Ola Hendar
Lärosäte: Köpenhamns universitet
Publiceringsår: 2016
Avhandlingen bekräftar en fortsatt variation och avstånd i utbildningsresultat för elever med hörselnedsättning trots reformer och tekniska framsteg. En slutsats är att det finns en koppling mellan resultat och tidiga språkerfarenheter såsom tal, teckenspråk och gester och att ett mer pragmatiskt språkperspektiv kan förändra resultatet i positiv riktning.