Att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande
I Skollagen står det att elevhälsans arbete främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Det är elevernas utveckling mot utbildningens mål som ska stödjas.
Elevhälsans uppdrag att i huvudsak vara förebyggande och hälsofrämjande får konsekvenser, dels för elevhälsans arbete, dels för hela skolans arbetssätt och organisation. I Vägledning för elevhälsan beskrivs hur elevhälsans arbete både kan bidra till en hälsofrämjande skolutveckling och undanröja hinder för enskilda elevers lärande. Genom att komma in tidigt i processen kan elevhälsan stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer. I det arbetet behöver elever göras delaktiga.
Förebyggande och hälsofrämjande
Det förebyggande arbetet utgår från ett patogent perspektiv och innebär att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Arbetet börjar med att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Det behöver göras på individ, grupp och organisationsnivå. Genom att sedan analysera riskerna underlättas planeringen av förebyggande insatser.
Ett hälsofrämjande arbete utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga utgår från det friska. Det handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Utmaningen i ett mer hälsofrämjande arbete blir att söka efter faktorer som gör det möjligt att förändra och utveckla skolans verksamhet genom att flytta fokus från det som inte fungerar till det som fungerar. I det arbetet blir samtalskulturen central.
Det främjande arbetet står beskrivet i Läroplanernas första och andra kapitel, som handlar om skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer. Där går också att läsa att undervisningen och elevhälsans verksamhet ska utformas så att eleverna får den ledning och stimulans, de extra anpassningar eller det särskilda stöd samt den hjälp de behöver.
Tillgängliga lärmiljöer
Tillgängliga lärmiljöer ger elever bättre förutsättningar i lärandet. Genom att arbeta med tillgänglighet i skolans lärmiljö kan behovet av särskilt stöd minska och spara tid på alla nivåer i verksamheten. Tid som kan nyttjas för att ge varje elev bästa förutsättningar att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Bra generella lösningar kan då tillsammans med ökad kunskap om förutsättningar för lärande bidra till ett mer hälsofrämjande arbete. Genom att kartlägga och analysera skolans sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöer går det att få underlag för både förebyggande och hälsofrämjande arbetsmöjligheter.
Läs mer om Tillgänglighet.
En del elever kan vara i behov av mer individinriktade stödinsatser. Dessa kan sättas in i form av extra anpassningar inom ramen för den ordinarie undervisningen eller i form av särskilt stöd.
I Skolverkets Kommentarer till allmänna råd för arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram står att elevhälsans kompetens ska tas tillvara i ett tidigt skede. Dels handlar det om att identifiera elevens behov, dels att stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet med anpassningar i olika lärmiljöer inom verksamheten. Om de extra anpassningarna inte är tillräckliga krävs en utredning av elevens eventuella behov av särskilt stöd. Även i det arbetet har elevhälsan en viktig roll.
Elevers delaktighet
Alla elever ska ha samma möjligheter till delaktighet i sin lärmiljö. Att uppleva och känna delaktighet är en förutsättning för lärande. Som stöd för att förstå, prata om och arbeta med delaktighet erbjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten en modell för delaktighet som presenteras i skriften Delaktighet ett arbetssätt i skolan. Elevens perspektiv och erfarenheter utgör tillsammans med observationer i lärmiljön grunden i det praktiska arbetet med delaktighetsmodellen i skolan. Läs mer om Delaktighet.
En elevs delaktighet i skolan utgörs av samspelet mellan de individuella förutsättningarna och lärmiljön. I arbetet att utveckla tillgängliga lärmiljöer blir omgivningens förhållningssätt viktig. Allt arbete i skolan ska präglas av ett barnperspektiv utifrån Barnkonventionens formuleringar. I Vägledning för elevhälsan lyfts barnets rättigheter och barns bästa utifrån tre olika aspekter: barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet. Barnperspektivet innebär att en vuxen så långt som möjligt sätter sig in i ett barns situation och försöker se till barnets bästa. Barnets perspektiv innebär att vuxna lyssnar på barnet och barnrättsperspektivet avser barnets rättsliga status.
