Att främst arbeta förebyggande och hälsofrämjande

I Skollagen står det att elevhälsans arbete främst ska vara förebyggande och hälsofrämjande. Det är elevernas utveckling mot utbildningens mål som ska stödjas.

I Skolverkets allmänna råd Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram beskrivs tydligt att elevhälsans kompetens ska tas tillvara i ett tidigt skede. Det är nödvändigt för att komma åt ett mer förebyggande och hälsofrämjande arbete i skolan, både för att identifiera elevers olika och specifika behov. Genom att komma in tidigt i processen kan elevhälsan stödja lärare och övrig skolpersonal i arbetet att anpassa och utveckla tillgängliga lärmiljöer. I det arbetet behöver elever göras delaktiga.

Förebyggande och hälsofrämjande

I Vägledning för elevhälsan beskrivs att den samlade elevhälsan ska användas som ett verktyg i skolans förebyggande och hälsofrämjande arbete. Vägledningen beskriver också hur det arbetet kan bidra till en hälsofrämjande skolutveckling och undanröja hinder för enskilda elevers lärande.

Det hälsofrämjande arbetet utgår från ett salutogent perspektiv, det vill säga utgår från det friska. Det handlar om att stärka eller bibehålla elevernas fysiska, psykiska och sociala välbefinnande genom att skapa lärmiljöer som främjar elevernas lärande, utveckling och hälsa. Utmaningen i ett mer hälsofrämjande arbete blir att söka efter faktorer som gör det möjligt att förändra och utveckla skolans verksamhet genom att flytta fokus från det som inte fungerar till det som fungerar. I det arbetet blir det viktigt att sätta mål för det hälsofrämjande arbetet.

Ett förebyggande arbete innebär att förebygga ohälsa och hinder i lärandet. Arbetet börjar med att identifiera och kartlägga de faktorer som utgör risker för olika former av ohälsa eller hinder i lärandet. Det behöver göras på individ, grupp och organisationsnivå. Genom att sedan analysera riskerna underlättas planeringen av förebyggande insatser.

Det främjande arbetet står beskrivet i Läroplanernas första och andra kapitel, som handlar om skolans värdegrund och uppdrag samt övergripande mål och riktlinjer.

Tillgängliga lärmiljöer

Tillgängliga lärmiljöer ger elever bättre förutsättningar i lärandet. Genom att arbeta med tillgänglighet i skolans lärmiljö kan behovet av särskilt stöd minska och spara tid på alla nivåer i verksamheten. Tid som kan nyttjas för att ge varje elev bästa förutsättningar att nå så långt som möjligt i sitt lärande. Bra generella lösningar kan då tillsammans med ökad kunskap om förutsättningar för lärande bidra till ett mer hälsofrämjande arbete. Genom att använda Specialpedagogiska skolmyndighetens Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning för att kartlägga och analysera skolans sociala, pedagogiska och fysiska lärmiljöer går det att få underlag för både förebyggande och hälsofrämjande arbetsmöjligheter.

Illustrationen synliggör vinsten med att arbeta för en tillgänglig lärmiljö samt relationen till extra anpassningar och särskilt stöd

Illustrationen synliggör vinsten med att arbeta för en tillgänglig lärmiljö samt relationen till extra anpassningar och särskilt stöd. Bilden är tagen ur Specialpedagogiska skolmyndighetens Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.

Elevers delaktighet

Alla elever ska ha samma möjligheter till delaktighet i sin lärmiljö. Att uppleva och känna delaktighet är en förutsättning för lärande. Som stöd för att förstå, prata om och arbeta med delaktighet erbjuder Specialpedagogiska skolmyndigheten en modell för delaktighet som presenteras i skriften Delaktighet ett arbetssätt i skolan. Elevens perspektiv och erfarenheter utgör tillsammans med observationer i lärmiljön grunden i det praktiska arbetet med delaktighetsmodellen i skolan.

En elevs delaktighet i skolan utgörs av samspelet mellan de individuella förutsättningarna och lärmiljön. I arbetet att utveckla tillgängliga lärmiljöer blir omgivningens förhållningssätt viktig. Allt arbete i skolan ska präglas av ett barnperspektiv utifrån Barnkonventionens formuleringar. I Vägledning för elevhälsan lyfts barnets rättigheter och barns bästa utifrån tre olika aspekter: barnperspektiv, barnets perspektiv och barnrättsperspektivet. Barnperspektivet innebär att en vuxen så långt som möjligt sätter sig in i ett barns situation och försöker se till barnets bästa. Barnets perspektiv innebär att vuxna lyssnar på barnet och barnrättsperspektivet avser barnets rättsliga status.

Publicerat onsdag 19 oktober 2016 Granskat tisdag 6 december 2016
Att höja skolans elevhälsokompetens, illustration

Nätbaserad kurs

Hösten 2017 startar en ny omgång av den nätbaserade kursen Att höja skolans elevhälsokompetens – ett processarbete för likvärdig utbildning. Rektor gör intresseanmälan här. Intresseanmälan är öppen fram till den 17/3 2017. Därefter får rektor ytterligare information om hur anmälan till kursen går till. Mer information i vår informationsfolder (PDF-dokument, 1 kB)

Illustration till värderingsverktyg

Tillgängliga lärmiljöer

Elevhälsan har en central roll i skolans arbete med att utveckla tillgängliga lärmiljöer. Som stöd för det finns Värderingsverktyg för tillgänglig utbildning.

Delaktighet - ett arbetssätt i skolan

Modell hjälper elevhälsan

Stödmaterialet "Delaktighet - ett arbetssätt i skolan" ger förslag på hur skolan kan arbeta med delaktighetsmodellen.

Bilden föreställer en flicka som gungar

Sök stöd hos oss

Behöver ni hjälp att utveckla skolans elevhälsoarbete? Välkommen med er förfrågan!

Tidningen Lika värde nummer 3 2016, tema elevhälsa

Läs Lika värde nummer 3, 2016, som har tema elevhälsan.

SPSM:s rådgivare

Fråga en rådgivare

Fråga en rådgivare, kundtjänsten inom specialpedagogik!

Öppet vardagar 12.00 till 16.00 
Tel: 010 473 60 00
Leta bland våra frågor och svar
Skicka in din fråga här i vårt formulär.