Skolans historia

En skola för personer som är döva har funnits i Vänersborg sedan 1877.

Elfsborgs läns döfstumskola i Venersborg inledde sin verksamhet i den för tillfället tomma läkarvillan Villa Augusta. Den 16 april 1877 startade skolan med 10 elever.

Egen byggnad 20 år senare

Första tiden tvingades man flytta runt i olika lokaler, men år 1896 stod en stor, fin skola klar. I dag inryms Vänerskolan i moderna lokaler strax intill denna byggnad.

Olika namn

Skolan har haft flera namn under åren, bland annat Fjärde dövstumskoldistriktets skola i Vänersborg, Fjärde distriktets dövstumskola och hantverksskola i Vänersborg, Distriktsskolan i Vänersborg för döva och den därmed förenade Fortsättningsskolan. Namnet Vänerskolan fick skolan 1965.

Eleverna skulle tala

Skolan var oral, eleverna skulle lära sig tala. Det var målet. Även om den välkände rektor Nordin egentligen menade att det så kallade åtbördsspråket var personer som är dövas naturliga språk. Teckenspråket betraktades inte som ett språk, utan som ett system av gester och kallades för åtbördsspråk.

Eleverna delades upp i A-, B-, C- och D-elever efter vars och ens möjlighet att lära sig tala och förstå tal. Det fanns också en särskild teckenklass, som undervisades för sig.

Många bodde här och en familjär anda växte fram

De flesta eleverna bodde på skolan, några var inackorderade i staden. Eleverna skrevs in vartannat år. Eleverna omgavs under åren av många hängivna lärare och viktig övrig personal såsom skötare, kuratorer och psykologer, husfäder, husmödrar, sömmerskor, tekniker, fritidsledare, vaktmästare och chaufförer, sjuksköterskor, läkare och kanslipersonal. Vänerskolan blev som en stor familj och en särskild Vänerskoleanda växte fram.

Sommarkurs i teckenspråk

Under sommaren erbjöds en fortsättningsskola några veckor. Då undervisades barnen av vuxna som var döva. Under dessa veckor tecknade man med varandra och kursen avslutades med att de blev bjudna till några av sina lärare. De behövde inte läsa läxor, de hade fria resor till och från skolan, fri mat och logi och undervisning.

Vänerskolan var tidig med teknik

Som första skola i Sverige för personer som var döva anställde Vänerskolan en hörselingenjör, Filip Roberg 1962. Han inrättade ett hörsellaboratorium för utveckling av tekniska hörselhjälpmedel. Många elever gladdes åt hans uppfinningar. Ofta var de dekorerade med djur i glada färger.

Eleverna fick bärbara hörapparater och gruppförstärkaren som kallades vomivon. Det ökade möjligheterna för eleverna att uppfatta tal.

1969 byggde Vänerskolan en egen filmstudio för att använda i undervisningen.

Teckenspråket segrade

1981 blev äntligen teckenspråket erkänt som första språk för personer som är döva. Det gjorde undervisningen mycket lättare för både elever och lärare. Numera använder lärare och all personal teckenspråk i kontakterna med eleverna.

Publicerat måndag 20 augusti 2012 Granskat fredag 3 augusti 2018
Tillbaka till toppen