Illustration av fem elever och en lärare i ett klassrum. Eleverna sitter vid ett bord och har ett stort pappersark framför sig.

Goda exempel i specialskolan

Specialpedagogiska skolmyndigheten driver tio specialskolor runt om i landet. Vi vill att specialskolan ska inspirera och vara ett föredöme för andra skolor. Skolutveckling ska prägla vårt dagliga arbete och vi strävar efter att ligga i framkant exempelvis när det gäller tillgängliga lärmiljöer.

Vi har några goda och konkreta exempel från våra specialskolor vars utvecklingsarbete vi hoppas kan fungera som inspiration. Situationen kring coronaviruset skyndade på den digitala processen där det blev nödvändigt att utveckla och använda oss av distans- och fjärrundervisning. Vi har många exempel inom specialskolan på hur vi har utvecklat vår verksamhet under just coronapandemin. Här är några av alla goda exempel som har publicerats i form av nyheter under vårterminen 2020 och vi kommer att fylla på med fler.

Ekeskolan undervisar elev med dövblindhet på distans

I rådande läge med coronapandemin har Ekeskolan, en specialskola för elever med synnedsättning och ytterligare funktionsnedsättning i Örebro, fått anpassa verksamheten på olika sätt. Bland annat får en elev med dövblindhet som är i en riskgrupp distansundervisning.

Anette Larsson är lärare på Ekeskolan och undervisar en klass där eleverna har en syn- och hörselnedsättning. I klassen kommunicerar man via teckenspråk, även taktilt teckenspråk. Sedan vecka 13 undervisas en elev på distans. Denna elev har en kombination av grav syn- och hörselnedsättning och är på tidig utvecklingsnivå. Han följer grundsärskolans läroplan med inriktning träningsskola, ämnesområden. Det betyder att eleven får utbildning i enlighet med kursplaner för följande ämnesområden: estetisk verksamhet, kommunikation, motorik, vardagsaktiviteter och verklighetsuppfattning.

– När vi skulle börja med undervisning på distans funderade vi på hur det skulle kunna gå till, berättar Anette. Hur och vad kan vi göra? Hur gör vi undervisningen meningsfull och hur kan eleven fortfarande få vara en del av sitt sammanhang i skolan?

På vår webbsida berättar Anette hur hon och hennes personal har lagt upp undervisning för eleven med dövblindhet på distans.

Nya och flexibla arbetssätt på Birgittaskolan

Birgittaskolan är en av våra specialskolor för elever som är döva eller har hörselnedsättning och drabbades precis som andra skolverksamheter av coronasituationen. Personalläget har periodvis varit ansträngt. Ur krisen uppstod nya, flexibla och framgångsrika sätt att arbeta där de nu kan konstatera att det fungerar utmärkt att både planera och undervisa utan att vara i samma rum som vare sig kollegorna eller eleverna. Något som de kommer att ha nytta av även i framtiden.

I och med coronaviruset blev det en pressad arbetssituation för de lärare som var på plats eftersom uppmaningen är att alla ska vara hemma även vid mycket lindriga symtom. Dessutom ska alla hålla sig hemma ytterligare två dagar efter att ha blivit symtomfria.

– De lärare som var på plats löste undervisningen men hade svårt att hinna med en planering, säger Therese Törnvall, lärare på Birgittaskolan och huvudarbetsmiljöombud på Birgittaskolan samt för verksamhetsområde Specialskola.

Planering på distans

Under den period där Birgittaskolan haft det som mest ansträngt uteblev planeringstid för de lärare som var på plats men då kunde personal som arbetade hemifrån bidra genom att göra material och uppgifter som de sedan skickade till kollegor på plats i skolverksamheten.

– Det gjorde att vi trots utebliven planeringstid kunde undervisa i princip som planerat. Förutom att det var en enorm avlastning för oss på plats så flöt framför allt vardagen och undervisningen på för eleverna som inte alls behövde påverkas undervisningsmässigt, säger Therese.

Kollegan fjärrundervisade hemifrån

Therese berättar att de arbetade tematiskt och de bestämde sig för att pröva nya vägar. Efter att ha testat olika arbetssätt i förväg såg de möjlighet att ha fjärrundervisning där eleverna fanns på plats och lärare kunde undervisa hemifrån.

– Vi kopplade upp läraren via Skype och datorn till smartboarden. Vi kopplade också in en kamera på stativ för att eleverna skulle synas. Läraren delade skrivbord och vi testade olika program för att se vilket som gav bäst och störst bild. Vi är vana att använda Notebook men märkte att Powerpoint fungerade bättre. Vi frigjorde lärarens bild och anpassade den så att halva smartboarden bestod av bild på läraren och halva på presentationen.

Så satte de igång. Läraren undervisade om författare och introducerade uppgifter till eleverna. Eleverna gav respons och läraren såg respons som nickningar eller handuppräckningar. När eleverna hade frågor räckte de upp handen och läraren överlämnade ordet och eleverna tecknade till smartboarden via kameran och läraren kunde besvara frågorna. Det här sättet att arbeta minskade även behovet av antal vuxna i klassrummet.

Ökade tillgängligheten för elev med synnedsättning

I klassen går en elev som även har en synnedsättning och som nu fick ta del av precis samma sändning på sin egen skärmförstorning. I normalfallet brukar skärmen visa presentationen och en assistent sitter bredvid och tecknar. Nu fick eleven precis samma information samtidigt som övriga elever och utan att assistenten behövde tolka taktilt.

Lärdomar de har dragit

De har dragit lärdomar från det här resultatet och funderat på om det är en form de bör använda mer av även när alla lärare finns på plats. Att den som undervisar faktiskt inte behöver vara i samma rum. Det blir färre intryck att sortera för eleverna och lättare att placera sig med en bra bakgrund för att minska visuella intryck än när en lärare rör sig framför en smartboard med presentation.

– Vi såg att elever som kan ha svårt att fokusera nu satt med blicken helt fäst på skärmen och gav respons och deltog aktivt. Efter första testet har vi genomfört en hel del liknande lektioner med samma goda resultat, säger Therese och fortsätter:

– Dessutom blir alla elever mer delaktiga i sin undervisning och den blir mer tillgänglig. Det som vi dock uppmärksammade var att elevernas ökade fokus tröttar ut dem snabbare, även om de ville mer och mer så behöver vi planera in pauser så eleverna får vila sitt fokus en stund.

Läraren som arbetade hemifrån, kommenterar:

– När covid-19 kom började vi förbereda oss för en eventuell skolstängning och hur vi skulle kunna undervisa på distans. Jag och Therese diskuterade om vi inte kunde bedriva fjärrundervisning redan nu. På det sättet blir våra elever förberedda på hur det fungerar om skolan skulle stängas. Vi fick möjlighet att testa oss fram för att se vad som fungerar bra och mindre bra.

Hon avslutar:

– Jag tror det är fler som känner att de vill kunna bidra mer även fast de behöver arbeta hemifrån. Så det här kändes riktigt roligt att det fungerade och det gav mig även mer energi att få se eleverna igen och kunna bidra.

Hällsboskolan Kungsholmen testade fjärr- och distans­undervisning under en hel dag

Hällsboskolan Kungsholmen är en av våra specialskolor för elever med grav språkstörning. Skolan har testat på fjärr- och distansundervisning under en hel dag för att hitta alternativa sätt att undervisa på. Annely Tärning, rektor Hällsboskolan Kungsholmen, kommenterar övningen som ledde till en ökad kompetens bland både medarbetare och elever.

Som en del i skolornas förberedelser ingår att testa fjärr- och distansundervisning för att kunna gå över till det om situationen så skulle kräva det. Dessutom såg Annely detta som en kompetensutvecklingsinsats och ett bra sätt att hitta alternativa framtida vägar att undervisa på generellt.

– Jag ville att vi skulle ha en övning som skulle likna verkligheten så bra som det gick, en insatsövning helt enkelt. Därför valde vi att testa på hur det var att hantera en undervisningssituation under en hel dag för alla elever och pedagoger, säger Annely.

Innan den här övningsdagen hade några pedagoger redan börjat med fjärrundervisning för elever som var hemma och fram till dess övade de alla inför den stora gemensamma övningsdagen.

Höjd kompetens och viktiga lärdomar

Annely berättar att det var roligt att se att alla var så entusiastiska och engagerade. Övningen var mycket lärorik. Hon säger:

– Vi hade en bra och lärorik övningsdag. Alla jag har pratat med, både elever och medarbetare, samt genom de enkäter vi skickade ut efter övningen, vittnar om samma sak. Vi har på alla sätt det går att betrakta detta på höjt vår kompetens inom det här området.

Hällsboskolan skickade ut en utvärderingsenkät efter övningen till både elever och medarbetare. Ungefär 80 procent av eleverna som svarade på enkäten tyckte att det var roligt att testa. Nästan hälften av de som svarade skulle kunna ha en del av undervisningen hemifrån efter övningsdagen och de svarade också att de upplevde att de förbättrat sin digitala kunskap avsevärt. När det gäller medarbetarnas svar så har de allra flesta svarat att både de och eleverna förbättrat sina kunskaper. Över hälften av medarbetarna som svarade ansåg att de fått nya idéer, insikter och perspektiv kring sin undervisning.

– Övningen och den uppföljning vi gjorde blev ett kvitto på vad som fungerar bra idag och vad som fungerar mindre bra. Vi kunde se att elevernas fokus ökade och att den här undervisningsformen blev lite mer välplanerad. När det gäller tekniken har vi exempelvis problem med wifi på vissa platser i huset och på flera datorer fungerade inte Chrome efter senaste uppdateringen. Vi kan också konstatera att vi behöver göra vissa utbildningsinsatser i en del digitala verktyg, till exempel i film.

Annely avslutar:

– Vi behöver fortsätta att träna och använda oss av de digitala verktyg vi har men nu känner både vi och eleverna oss mer rustade för distans- och fjärrundervisning om så skulle behövas eller om vi ser det som ett bra framtida undervisningsalternativ i vissa situationer.

Korta avstämningsmöten varje morgon ledde till ökad samverkan och gav personalen mer energi

När coronapandemin bröt ut började Karin Lindskog, biträdande enhetschef för boendeverksamheten på våra tre specialskolor i Örebro, med tre korta avstämningsmöten i veckan med Birgittaskolans boendepersonal. Syftet var dels att stämma av hur var och en mår och dels att kunna samverka kring bemanning samt utbyta tankar och idéer med varandra.

Specialskolan Birgittaskolan har fyra boenden för elever spridda över hela Örebro. På Birgittaskolan får elever som är döva eller har hörselnedsättning tvåspråkig undervisning i en teckenspråkig miljö. Elever som har långt att dagpendla kan bo på skolans boende under skolveckorna. Skolan har fyra boende för elever spridda över hela Örebro. Varje boende har en eller två boendepersonal som arbetar varje morgon. Under ett avstämningsmöte på en fredagsmorgon deltar fem boendepersonal och Karin Lindskog som arbetar som biträdande enhetschef för boendeverksamheten på Ekeskolan, Åsbackaskolan och Birgittaskolan. Boendepersonalen berättar hur personal- och elevnärvaron ser ut på deras respektive boende. Ett boende håller på att flytta och behöver hjälp med att packa och flytta. Alla vill gärna hjälpa till och det föreslås att de skapar en plan för vad som behöver göras i arbetsrummet så att alla kan se vad de kan hjälpa till med.

– När coronapandemin bröt ut matades vi med information från olika håll, förklarar Karin. Jag kände att jag behövde få tätare kontakt med mina medarbetare som ofta jobbar ensamma ute i boendeverksamheterna på Birgittaskolan. Vi började med korta avstämningsmöten på Skype tisdagar, onsdagar och torsdagar kl. 8.45. Mötena kunde ta från 15 till 45 minuter. Det ursprungliga syftet var att stämma av nuläget, exempelvis hur frånvaron bland personal och elever ser ut och om det finns behov av hjälp på något boende. Det fanns också utrymme för andra praktiska frågor.

Diskuterar olika frågor

Under mötena kunde bemanningsfrågan lösas på ett smidigt sätt, till exempel att frisk personal på ett boende där några boendeelever är frånvarande istället kunde hoppa in för frånvarande personal på ett annat boende där alla elever är friska. En återkommande fråga under början av coronapandemin var även fritidsaktiviteter för boendeelever. På grund av restriktioner var det svårt för elever att delta i olika fritidsaktiviteter. Mötena användes till att tipsa varandra om olika idéer och möjligheter till aktivitet. Boendeverksamheten har fått möjlighet att köpa in fler sällskapsspel alternativt låna från och byta med varandra. Man har också ordnat olika aktiviteter utomhus.

– Jag märkte rätt snabbt att det var ett bra sätt att stämma av med och informera varandra, fortsätter Karin. Det har också visat sig bli ett bra forum för ökad samverkan mellan boendepersonalen. Det är värdefullt.

Ökat från tre till fyra avstämningar i veckan

När coronapandemin lugnat sig lite och Karin föreslog att mötena skulle dras ner till två avstämningar per vecka ville medarbetarna öka istället. Numera är det morgonavstämningar tisdagar till fredagar. Karin är med när hon kan. Eftersom boendepersonalen arbetar enligt ett schema deltar inte samma personer varje gång. Det förs alltid anteckningar från varje möte så alla får kännedom om vad som har diskuterats.

Innan boendeverksamheten började med avstämningsmöten träffade boendepersonalen varandra på APT en gång i månaden och fick information från samordnarna som träffas en gång i veckan och sedan ger information vidare till gruppen.

– I början, när coronapandemin bröt ut, var vi oroliga, berättar Yvonne Ljungberg, en av boendepersonalen. Men med avstämningsmöten fick vi aktuell information och möjlighet att få svar på olika frågor så att vi kunde hantera läget. Vi fick också mer koll på varandras verksamheter och blev mera öppna med varandra om hur det ser ut på respektive boende. Vi delar mer tips med varandra och har mer nära kontakt.

I början var det lite tekniska problem via Skype. Eftersom mötena sker på teckenspråk så var bildkvaliteten viktig. Bilden fastnade emellanåt och it kopplades in för att kontrollera och förstärka nätverksuppkopplingen på boendena. Några personal hade dessutom aldrig provat Skype tidigare och visste inte hur man gjorde, men har nu lärt sig hur de ska använda det och tycker att det fungerar utmärkt nu.

Alla får möjlighet att säga något

Personalen tycker att fördelen med Skypemöten är att det är en liten grupp som träffas varje gång så att alla har möjlighet att säga något. Alla vågar dela med sig och ställa frågor jämfört med om det är i en större grupp.

– Jag tycker att vi samarbetar bättre och hjälper varandra mer i olika frågor, avslutar Petra Högberg, boendepersonal. Vi är mer delaktiga i varandras verksamheter.

Fjärr- och distansundervisning öppnar för nya möjligheter

Coronakrisen satte fart på den digitala utvecklingen inom våra specialskolor. Fjärr- och distansundervisning behöver inte vara så komplicerat och kan vara ett bra alternativ att undervisa på i vissa situationer även till vardags, berättar Sabina Islamovic, chef för Skolutvecklingsenheten på Specialpedagogiska skolmyndigheten. 

I och med coronasituationen tvingades vi snabbt att tänka nytt och annorlunda vilket ledde till en utveckling och har öppnat upp för helt andra möjligheter även till vardags. Under våren pågick ett intensivt arbete för att specialskolorna skulle förbereda sig för att kunna ställa om helt eller delvis till fjärr- och distansundervisning om så skulle behövas. Den intensiva perioden har gått över. Nu tittar vi på långsiktiga utvecklingsbehov och hur digitaliseringsmöjligheter kan komplettera och utveckla undervisningen. Våra skolor har testat och fortsätter att göra det eftersom det öppnar upp för alternativa undervisningssätt och utan att ha prövat så är det svårt att inse hur det kan fungera i praktiken. Här kan du exempelvis läsa om Hällsboskolan Kungsholmen som testade distans- och fjärrundervisning under en hel dag.

Skolutvecklingsenheten leder sedan en tid tillbaka en arbetsgrupp med it-pedagoger och it-tekniker där de träffas regelbundet för att lyfta utmaningar och hitta konstruktiva och alternativa lösningar. De har tagit fram manualer, rutiner och information som stöd.

– Vi har inventerat den digitala utrustningen och vilken möjlighet det finns till internetuppkoppling i hemmen. Vi har också skickat ut en enkät till samtliga 300 lärare för att ta reda på vilket behov av stöd och kompetensutveckling som finns på skolorna kopplat till fjärr- och distansundervisning. Detta för att kunna ge bästa möjliga förutsättningar för elevernas rätt till tillgänglig undervisning, säger Sabina Islamovic, chef för Skolutvecklingsenheten och ytterst ansvarig för fjärr- och distansundervisningen.

Sabina berättar vidare att de startade den här arbetsgruppen under coronakrisen men ser det som en framgångsrik väg för den fortsatta utvecklingen och därför kommer gruppen att fortsätta sitt arbete även nästa läsår.

Lärare och elever övar och upptäcker nya möjligheter

I förberedelsearbetet tog vi tidigt fram en intranätsida med de kommunikationsplattformar och digitala verktyg som våra skolor använder och vi har uppmanat dem till att öva för att både lärare och elever ska känna sig vana. Här ingår även planering för hur skolorna ska kunna undervisa vid eventuellt teknikstrul. Till intranätsidan kopplade vi ett virtuellt arbetsrum om fjärr- och distansundervisning där vi har samlat all information och lärare har kunnat ta del av varandras arbeten och kan även ställa frågor till andra hur de gör och löser olika situationer.

I första hand använder vi de kommunikationsvägar och digitala verktyg och läromedel som eleverna är vana vid och känner sig trygga med. Några av våra skolor har redan haft särskilda övningsdagar och delat med sig av sina erfarenheter till de andra.

Vi betonar vikten av att säkerställa att elever och vårdnadshavare kan ta del av och ta till sig viktig information. Vårt barnombud håller regelbunden kontakt med eleverna och finns tillgänglig vid behov, så även skolornas elevhälsoteam. Vi har gått ut med regelbunden information på vår utbildningsplattform Skolnet och vårdnadshavarna har blivit mer aktiva där. I samband med corona arbetade vi också fram en ny rutin så att det ska gå ut ett sms till vårdnadshavare med länken till den nya informationen som läggs på Skolnet. Sms-funktionen användes redan på några av våra skolor men blir en rutin på alla skolor nu då vi ser att fler vårdnadshavare går in på Skolnet.

– Vi har också sett prov på hur digitala lösningar kan innebära möjligheter att organisera om när flera lärare är frånvarande samtidigt och att elever som varit hemma kan delta i undervisningen via videoteknisk utrustning. Undervisning via skärm har fått flera av våra elever att öka sitt fokus på lektionerna eftersom intrycket minskar och de är koncentrerade på en sak i taget. Detta kommer vi absolut behöva ta med i den vardagliga undervisningen och se hur vi kan underlätta för våra elever, säger Sabina.

Vi ser även utvecklingsmöjligheter när det gäller samverkan med vårdnadshavare där bland annat det geografiska avståndet varit ett hinder för föräldramöten som istället skulle kunna ske digitalt. Det kan också öppna upp nya möjligheter när det gäller bristen på behöriga lärare och att exempelvis SYV-tjänsten skulle kunna vara tillgänglig på distans.

– Sedan vet vi att det finns elever som inte har förutsättningar att delta i fjärr- eller distansundervisning och för de eleverna måste vi självklart ha andra lösningar, säger Sabina och avslutar:

–Fjärr- och distansundervisning behöver inte vara så svårt. Självklart blir det inte exakt som den undervisning lärarna och eleverna är vana vid, det blir annorlunda men kan ändå fungera väldigt bra. Det är viktigt att komma ihåg att prioritera, tydliggöra, avgränsa och återkoppla. Den här kreativiteten, erfarenheten och kunskapen vi har fått med oss nu kommer vi att ha stor nytta av även framöver.

Publicerat tisdag 8 september 2020