Specialpedagogik för lärande för gymnasieskolan och särskilda ungdomshem

Ta möjligheten att diskutera och pröva specialpedagogiska metoder, arbetssätt och förhållningssätt tillsammans med dina kollegor. Här kan du läsa om kompetensutvecklingen Specialpedagogik för lärande.

  • För lärare
  • Kollegialt lärande

Har din skola genom det systematiska kvalitetsarbetet kommit fram till att ni behöver utveckla arbetet med att möta elevers behov och förutsättningar? Då är det här rätt insats för er. 

Det här är specialpedagogik för lärande

Specialpedagogik för lärande – för gymnasieskolan

En film som kortfattat beskriver vad kompetensutvecklingen innehåller och hur den går till.


Roller och ansvar för rektor och handledare

Planera för Specialpedagogik för lärande

I den här filmen får ni stöd i planeringen av arbetet med Specialpedagogik för lärande.

Din roll som rektor

I planering och organisering inför kompetensutvecklingsinsatsen utgår du som rektor från det systematiska kvalitetsarbetet och för en dialog med skolchef, handledaren och deltagarna.

Ditt engagemang och delaktighet har stor betydelse för insatsens avtryck. Du organiserar verksamheten så att deltagarna har möjlighet att prioritera arbetet med kompetensutvecklingen. 

Inkludering och pedagogiskt ledarskap

I filmen lyfter docent Niclas Rönnström tillsammans med rektor Eva Andersson fram hur rektor kan arbeta för att utveckla sitt ledarskap och sin skolorganisation. Filmen är framtagen för fördjupning inom området inkluderande utbildning. Filmen vänder sig till skolhuvudmän, skolledare och andra som har intresse av inkluderande utbildning.

I filmen lyfter docent Niclas Rönnström tillsammans med rektor Eva Andersson fram hur rektor kan arbeta för att utveckla sitt ledarskap och sin skolorganisation. Filmen är framtagen för fördjupning inom området inkluderande utbildning. Filmen vänder sig till skolhuvudmän, skolledare och andra som har intresse av inkluderande utbildning.

Samarbeta med handledare

Ett råd till rektor och handledare är att kontinuerligt träffas för att prata igenom era olika roller och hur ni lägger upp arbetet. Genom att träffas regelbundet för att stämma av arbetet kan rektor och handledare tillsammans driva utvecklingen framåt. Du får genom det en inblick i arbetet och kan ge stöd och ta hand om frågor som dyker upp.

Din roll som handledare

Specialpedagogik för lärande bygger på kollegialt lärande. Din roll som handledare är att stödja det kollegiala lärandet i gruppen genom att fördjupa diskussionerna kring modulernas innehåll.

Att leda kollegialt lärande

Annika Cederberg-Scheike, universitetsadjunkt på Malmö universitet berättar om handledarens roll i kollegialt lärande. 

Ladda ner presentationen Att leda kollegialt lärande (PDF-dokument, 262 kB)


Material och upplägg

Material för Specialpedagogik för gymnasieskolan finns publicerat och samlat i moduler på Skolverkets webbplats Lärportalen. Några av modulerna är framtagna utifrån gymnasieskolans förutsättningar och behov. Inom varje modul får ni läsa texter, se på filmer eller lyssna på ljudfiler och samtala om det ni har tagit del av.

Ni får också planera och pröva aktiviteter kopplade till undervisningen samt reflektera med kollegorna kring hur det gick och hur ni kan gå vidare.

Det är möjligt att arbeta med insatsen både med och utan statsbidrag. Vi och Skolverket ansvarar för uppdraget tillsammans.

Specialpedagogik i Specialpedagogik för lärande

I den här filmen ger Elisabeth Lindén, undervisningsråd på Skolverket, en introduktion till vad specialpedagogik är generellt och vad specialpedagogik är i kompetensutvecklingen Specialpedagogik för lärande.


Om modulerna

Strategier för undervisning och lärande

Modulen lyfter områden som varierade undervisnings- och bedömningsformer, språkligt tillgänglig undervisning samt strategier för att stötta elevernas metakognition och självreglerande förmåga.

Vidare ger modulen möjlighet för gymnasielärare att koppla materialet till sitt egen ämne samt diskutera och pröva hur undervisning och bedömning kan utvecklas.

Främja motivation, lärande och välbefinnande

I den här modulen får ni fördjupa er i vad relationskompetens kan vara utifrån olika perspektiv och vad det kan innebära för undervisning och skolans organisation. Modulen ger också fördjupad kunskap om hur undervisning och lärmiljö kan utformas efter elevers variation i förmågor såsom perception och uppmärksamhet.

I modulen får ni diskutera viktiga faktorer för ett främjande arbete kring elevers välbefinnande, närvaro och lärande. Vidare får ni bland annat pröva olika sätt att öka elevers delaktighet i sitt lärande och vid utformande av stödinsatser samt arbetssätt för att minska skolstress.

Samspel för inkludering (grundläggande)

En utgångspunkt i modulen är att goda relationer och god kommunikation bygger en skola för välbefinnande och lärande för skolans alla elever, såväl som för skolans personal. Lärarnas kontinuerliga lärande och samarbete för att förbättra och utveckla skolan – det kollektiva lärandet – sätts i förgrunden. Skolans specialpedagogiska utmaningar betraktas som ett kollektivt ansvar, snarare än som enskildas problem. När lärare tillsammans utvecklar sin kommunikations- och relationskompetens på hela skolan kan viktiga lärar-elevrelationer stärkas, ett tryggt och kamratligt socialt klimat utvecklas, och god arbetsro i undervisningen grundläggas.

Inkludering och delaktighet (grundläggande)

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap och förståelse för vad inkludering innebär och hur en inkluderande lärmiljö och elevers delaktighet påverkar lärandet. Modulen ger verktyg för att reflektera, observera, pröva, analysera och samtala kring den egna undervisningspraktiken och organisationen. Vidare syftar modulen till att utveckla förmåga att utforma en tillgänglig och anpassad undervisning.

Systematiskt arbete med stöd i undervisningen

Modulen riktar sig till förskoleklass, grundskola, anpassad grundskola, gymnasieskola, anpassad gymnasieskola och komvux som anpassad utbildning och är inriktad på ett verksamhets- och praktiknära kollegialt lärande. Syftet är att modulen ska bidra till att lärare får en helhetsbild av hur ordinarie undervisning och stödinsatser utgör en enhet och hänger samman i den dagliga, återkommande skolverksamheten. 

Med ett vetenskapligt förhållningssätt som utgångspunkt kan ett systematiskt och processinriktat arbete utvecklas och främja en undervisning som utgår från förståelse av alla elevers olika behov och förutsättningar. Skolans styrande dokument, med centrala begrepp och formuleringar, problematiseras och knyts nära lärares undervisning och elevers olika behov.

Flerspråkighet

Innehållet i modulen vänder sig till grundskolan men även gymnasieskolan kan ha utbyte av modulen.

Modulen syftar till att ge fördjupad kunskap och förståelse för hur undervisning och lärmiljö kan anpassas efter elevers variation i ett flerspråkigt perspektiv. Innehållet visar på arbetssätt, metoder och förhållningssätt som stöder förutsättningar för flerspråkiga elevers lärande både utifrån förväntad språkutveckling i ett andraspråksperspektiv men även när andraspråksutvecklingen dröjer.

Länk till modulerna

Modulerna för gymnasieskolan och särskilda ungdomshem finns på Skolverkets webbplats Lärportalen.

Du når supporten på larportalen@skolverket.se 


Kollegialt lärande på skolan 

Specialpedagogik för lärande äger rum lokalt på skolor och är tätt knutet till det ordinarie arbetet och undervisningen. Tanken är att ni genomför kompetensutvecklingen kontinuerligt under en längre tid, på arbetstid och med stöd av handledare. Modellen för kompetensutvecklingen är framtagen utifrån forskning och beprövad erfarenhet.

Arbetssättet bygger på att du och dina kollegor diskuterar undervisningssituationer och specialpedagogiska frågor, tar upp utmaningar och möjligheter, reflekterar över er undervisning samt ger och får återkoppling. Det kollegiala lärandet leds av handledare, som i första hand är specialpedagoger eller speciallärare. 

Vad är kollegialt lärande och hur kan man arbeta med det? 

Annika Cederberg-Scheike, universitetsadjunkt på Malmö universitet, berättar om hur kollegialt lärande fungerar och vad som förväntas av dig som deltagare.

Ladda ner presentationen Vad är kollegialt lärande och hur kan man arbeta med det? (PDF-dokument, 221 kB)

Handledaren har en viktig roll i att leda det kollegiala arbetet. För mer information om handledarens roll, se filmen Att leda kollegialt lärande. Den ligger högre upp på denna sida.

Innehållet i modulerna

Materialet består av artiklar, filmer, förslag på aktiviteter och diskussionsfrågor. Modulerna har tagits fram av forskare på högskolor och universitet runt om i Sverige. Valet av modul baserar ni på de behov som ni har i er verksamhet utifrån det systematiska kvalitetsarbetet.

Omfattning

Olika skolformer som deltar i Specialpedagogik för lärande inom ramen för statsbidrag, tar del av olika antal moduler under ett läsår. Gymnasieskolan tar del av tre till fyra moduler per läsår. Gymnasieskolor som deltar utan statsbidrag bestämmer själva hur många moduler de ska ta del av. En modul motsvarar ungefär 12 timmar kollegialt lärande.

Modell för kollegialt lärande

Modellen för kollegialt lärande följer en cyklisk form. Varje del i modulerna följer formen med de fyra momenten:

  • Moment A individuell förberedelse, 60 min
  • Moment B kollegialt arbete, 90–120 min
  • Moment C undervisningsaktivitet
  • Moment D gemensam uppföljning, 45–60 min
Illustrationer som visar de fyra momenten som beskrivs i texten.

Därför ska du delta

Kompetensutvecklingsinsatsen ger dig

  • tid att reflektera och dela erfarenheter med dina kollegor
  • insikter och kunskap om specialpedagogiska arbetssätt, metoder och förhållningssätt i undervisningen
  • verktyg för att anpassa undervisningen, för att möta alla elevers olika behov och förutsättningar.

Handledning

Utbildning för handledare

Skolverket och Specialpedagogiska skolmyndigheten anordnar en handledarutbildning i samverkan med lärosäten. Utbildningen omfattar åtta dagar och genomförs kontinuerligt under läsåret. Handledarutbildningen genomförs antingen helt digitalt eller som en kombination av fysiska och digitala träffar. De personer som av huvudman blivit anmälda att gå handledarutbildningen kommer att få en inbjudan till träffar av aktuellt lärosäte. Huvudmannen ansvarar för eventuella kostnader för resa och logi i samband med deltagande på handledarutbildningen. Handledarutbildningen är ett erbjudande till handledare som deltar inom ramen för statsbidrag. Det är inte obligatoriskt att delta. Utbildningen för handledaren ska inte räknas in i tiden för statsbidrag.

Omfattning  av handledning

Rektorn för skolan där du ska handleda behöver se över hur många timmar som du kommer lägga på att handleda det kollegiala lärandet. Om den tiden inte motsvarar 10 eller 20 procent av tjänsten så bör rektor tillsammans med dig diskutera vad som ska genomföras på övrig tid. 

Det kan till exempel handla om att

  • handledaren skapar möjlighet för deltagarna att få stöd när de läser artiklarna i det teoretiska innehållet. Det kan handla om att till exempel skapa möjligheter att reda ut begrepp som förekommer i texten eller vara ett stöd i att applicera innehållet till deltagarens egen undervisning. 
  • handleda i de praktiska uppgifterna och komma med förslag på hur undervisning eller lärmiljöerna kan utvecklas.

Organisera kollegialt lärande i grupper

Grupperna kan bestå av ämneslärare, arbetslag eller personal från olika skolor. Rektor och handledare kan hjälpas åt att komma fram till den bästa lösningen för er verksamhet. Valet av modul gör ni utifrån verksamhetens behov i samverkan mellan rektor, handledare och deltagare.

Förbered dig genom att ta del av innehållet i aktuella moduler 

Behöver någon del introduceras för gruppen? Behöver diskussionsfrågorna anpassas? Det kan också vara bra att diskutera kommande moment med rektor om det finns behov av stöd vid genomförandet. Rektorn kan också förklara hur modulernas innehåll kan kopplas ihop med andra aktiviteter i utbildningen, för att deltagarna ska se helheten. 

De flesta moduler består av fyra delar. Många moduler har en röd tråd vilket innebär att modulens delar bör läsas i ordning, från första till sista. Varje del är indelad i fyra moment: A, B, C och D.

Moment A – individuell förberedelse

I moment A gör deltagaren individuella förberedelser inför den kollegiala träffen, genom att ta del av det material som finns i momentet. Beräkna 60 minuter till detta moment. En del rektorer väljer att schemalägga det här momentet, för att synliggöra att det finns tid avsatt för det här arbetet.

Moment B – kollegialt arbete

Moment B är en kollegial träff då deltagarna diskuterar innehållet som de tagit del av i moment A. Som stöd finns ett diskussionsunderlag. 

Därefter planerar gruppen en aktivitet som de ska genomföra i eller för den egna undervisningen i moment C. 

Du som handledare stödjer det kollegiala lärandet i gruppen genom att fördjupa diskussionerna kring modulernas innehåll och hur det teoretiska innehållet kan omsättas i praktiken. Beräkna 90–120 minuter till detta moment.

Moment C - undervisningsaktivitet

I moment C genomför deltagarna aktiviteten som planerades i moment B. Det kan vara en aktivitet som deltagarna genomför i sin egen undervisning eller en aktivitet för att utveckla undervisningen, till exempel reflekterande samtal mellan deltagare, elevhälsa och rektor eller observation av varandras undervisning. Aktiviteten ska ingå i den ordinarie undervisningen.

Moment D – gemensam uppföljning

Moment D är det avslutande momentet. Då diskuterar och reflekterar deltagarna tillsammans över den genomförda aktiviteten, som stöd finns ett diskussionsunderlag. 

Deltagarna ger återkoppling till varandra och avslutar med att sammanfatta vad de lärt sig under arbetet med den aktuella delen. Du som handledare leder diskussionen och hjälper gruppen att analysera vad den genomförda aktiviteten gav för resultat. Gav aktiviteten det gensvar från eleverna som det var tänkt? Och hur hänger gruppens erfarenheter ihop med forskningen de tagit del av i moment A? Beräkna 45–60 minuter till detta moment.


Statsbidrag

Det är möjligt att ta del av kompetensutvecklingen både med och utan statsbidrag.

Statsbidrag för läsåret 2024/2025

En ny ansökningsomgång inför läsåret 2024/25 öppnar i början av 2024. När en informationssida om den ansökningsomgången finns länkar vi till den.

Statsbidrag för läsåret 2023/2024

Ansökningsomgången för läsåret 2023/2024 är avslutad.


Specialpedagogik för lärande för fler skolformer

Specialpedagogik för lärande riktar sig till förskolan, förskoleklassen, grundskolan, anpassade grundskolan, sameskolan, gymnasieskolan, anpassade gymnasieskolan, skolverksamhet vid särskilda ungdomshem, kommunal vuxenutbildning och komvux som anpassad utbildning på grundläggande och gymnasial nivå.

Webbsidan med information om insatsen som riktar sig till särskolans skolformer publiceras under våren 2023.


Kontakt

Frågor om specialpedagogik för lärande

E-post till spsm@spsm.se 

Frågor om statsbidrag

E-post till statsbidrag.specialpedagogik@skolverket.se 

Publicerat onsdag 3 maj 2023