Töcken i tiden

Specialpedagogiska skolmyndighetens senaste omvärldsanalys visar att mycket av det som händer på utbildningsområdet är omtöcknande. Skolan var inte under 2018 högst på den politiska dagordningen som under tidigare valår.
En segdragen regeringsbildning skapade ovisshet. Framtidsfrågorna i skolan kan vara svåra att sia om: Vad kommer? Vad går? Vad består?

Tidiga tecken på behov av stöd för barn och elever är dock något som är tydligt adresserat i form av kommande läs- och skrivgaranti i skollagen. Det finns även ett antal utredningar som syftar till att öka likvärdigheten i utbildningen genom att utjämna en socioekonomisk ojämlikhet. Detta är naturligtvis viktigt. Men jag hyser en viss oro för andra likvärdighetsfrågor,
exempelvis funktionshinder som tycks vara än osynligare i skolpolitiken.

Tonläget i utbildningspolitik och praktik förefaller bli strängare genom ord som kunskapskrav, plikt, krävande föräldrar, mobilförbud, krav på skolhuvudmän. En ton som i praktiken kan uppfattas stå i kontrast till det främjande och
förebyggande arbetssätt som förespråkas tillsammans med en tillitsbaserad styrning. 

Tonen mellan skolor och vårdnadshavare framstår också som hårdare. Lärare uppmärksammar att många vårdnadshavare gör elevernas läxor och föräldrar uppger att de behöver göra det för att läroplanens kunskapskrav är för svåra.
En undersökning från Lärarnas riksförbund visar dessutom att en majoritet av lärarna i grund- och gymnasieskolan utsätts för påtryckningar från elevernas föräldrar – framför allt när det gäller läxor, undervisningsupplägg och betyg.
Detta har blivit ett arbetsmiljöproblem. Ofta blir vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning kategoriserade på samma sätt som de som klagar på barnens betyg generellt: i kategorin påfrestande föräldrar när de egentligen efterfrågar rätten till likvärdig utbildning.

Desto mer positivt framstår begrepp som innovation, partnerskap och universell design för lärande. Men är de så nya? Vad innebär de egentligen? Behöver vi en töckentolk? För barn och unga är både nutid och framtid viktig. Ingen tid går i repris. Vårt uppdrag är att se tecknen i tiden för att hindra att deras utbildning blir en tid i töcken.

Texten är även publicerad i tidningen Lika Värde, nummer 1 2019.

Namnteckning Tone Engen

Tone Engen, utvecklingssamordnare

Publicerat onsdag 6 mars 2019