PISA och den misslyckade svenska skolan

Vart tredje år spenderar en halv miljon 15-åringar, i över 70 länder, två timmar med prov som ska mäta deras ämneskunskaper. Rigorösa tester görs för att säkerställa resultatens jämförbarhet mellan länder och över tid. Jag talar så klart om PISA-mätningarna.

2015 hamnade det svenska medelresultatet i naturvetenskap på 493 poäng, identiskt med genomsnittet för OECD-länderna. En god nyhet, menade kommentatorerna när resultatet offentliggjordes. Den svenska skolan hade vänt trenden och kunde nu hävda sig i konkurrensen.

Men vilket land en elev bor i är inte den enda faktorn med betydelse. Låt oss titta närmare på faktorn socioekonomisk status. Mellan den socioekonomiskt mest respektive minst privilegierade fjärdedelen skiljer det i genomsnitt 88 poäng i OECD-länderna. Något längre ut i marginalerna på PISA:s index närmar sig skillnaden hårresande 200 poäng. Inte mellan några OECD-länder är skillnaden så stor.

En faktor som inte alls undersöks i PISA är elevers funktionsförmåga. Men det finns en uppsjö av annan forskning som entydigt visar att den har stor betydelse. Det är alltså inte orimligt att anta att en betydande andel av resultatskillnaderna i PISA kan knytas till individers funktionsförmåga.
Faktum är att endast 10 procent av variationen mellan elevers resultat kan förklaras av utbildningssystemet. Resterande 90 procent kan knytas direkt till faktorer som antingen har med individers eller skolors egenskaper att göra. Det gör sambandet mellan elevers testresultat och utbildningssystem till ett av de svagare i hela PISA-databasen.

Jag är säker på att du som verksam i skolan eller intresserad allmänhet ibland möts av svepande påståenden om den misslyckade svenska skolan. Då tycker jag att du kan svara att den svenska skolan delar många utmaningar med andra välmående OECD-länder, framför allt gällande bristande kunskapsresultat som kan knytas till elevers socioekonomiska status, bakgrund och funktionsförmåga. Kort sagt: utmaningar som har med en likvärdig utbildning att göra.

Resultaten i PISA 2015 finns på oecd.org/pisa. Underlagen här är hämtade i volym 1 och 2.

Texten är tidigare publicerad som krönika i vår tidning Lika värde nummer 3 2017.

 

Johan Östmans namnteckning

Johan Östman

Publicerat torsdag 30 november 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Johan Östman, enhetschef Forskning och utveckling