Med vilket stöd hade eleven kunnat?

I och med införandet av LGR11 så klev kravet på förmågorna in på den svenska skolarenan. Det vill säga, analytisk förmåga, begreppslig förmåga, kommunikativ förmåga, procedurförmåga samt metakognition skulle inte bara undervisas utan även bedömas.

Alla elever oavsett funktionsvariation ska därmed kunna använda sin språkliga förmåga för att visa, delta och anta skolans kunskapsutmaningar i alla ämnen. Det är i undervisningen i skolans alla ämnen som eleverna ska ges förutsättningar att utveckla sina förmågor och nå kunskapskraven. Det är en utmaning, minst sagt, för många av skolans lärare, speciallärare och specialpedagoger.

Statistiken säger att det finns 1-3 elever i varje klassrum som har en språkstörning. Ännu fler befinner sig i en vad forskarna kallar språklig sårbarhet som innebär att de har svårt att ta del av den undervisning som bedrivs. Skolspråket blir ogenomträngligt - undervisningen och kunskapskraven likaså. I varje klassrum finns också elever med läs- och skrivsvårigheter och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som också behöver ett förtydligat språkligt stöd.

Så, vad händer med självkänslan för den som inte förstår vad som förväntas? Vad händer med den som inte förstår vad som undervisas? Vad händer med den som inte förstår vad som sägs och än mindre vad som ska göras?

Jag och mina kollegor på SPSM möter varje vecka lärare och specialpedagoger som söker stöd för att kunna undervisa de elever de möter men inte når. Lärare och specialpedagoger som undrar om huret - hur gör man? Lärare som vittnar om elever vars självkänsla vittrar sönder, elever som agerar ut eller än värre tystnar. Elever som gör allt de förmår, men ändå inte kan leverera det man förväntar sig av dem.

AKK är ett stöd när det verbala talet inte finns eller inte räcker till i sitt omfång. Det kan vara ett visuellt stöd, tecken som förstärkning och digitala lärverktyg. AKK ger eleven stöd och tillgång till skolspråket men det ger också eleven tillgång till sitt inre språk. Många av de elever som skolan upplever har beteendeproblematik har dessa svårigheter på grund av att det inre språket inte räcker till.

Många lärare ger eleven ett visuellt stöd för strukturen av dagen och lektionen. Men det visuella stödet kan också ge eleven stöd i sitt strategiska arbete och i kommunikativt syfte. Använd ditt bildstödsprogram till att även beskriva hur en uppgift ska lösas, i vilka steg? Och varför inte låta bilder förstärka din bokpromenad för att öka förståelsen hos elever med en språkstörning? När en elev har svårt att ta någon annans perspektiv så kan det visuella stödet vara en nyckel till förståelse.

Låt digitala lärverktyg bli en självklar del i din undervisning – för alla elever. Genom att göra AKK till en naturlig del i din undervisning för alla elever så kommer du inte bara göra undervisningen tillgänglig – du kommer också att låta elever vila i sin funktionsnedsättning. De behöver inte pekas ut som den som behöver något extra eller något annorlunda – alla får samma förutsättningar och möjligheter. Det är alltid ditt ansvar som professionell att ta ansvar för elevens lärmiljö, det är ditt uppdrag att se till att lärmiljön blir tillgänglig och inbjudande.

Så, med vilket stöd hade just din elev med språkstörning kunnat? Svaret är med stöd av AKK.  Alla människor har ett kommunikationsbehov. AKK kan göra det möjligt.

Signatur Isabell Olsson

Isabel Olsson, rådgivare

Publicerat måndag 30 oktober 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Isabel Olsson, rådgivare

Isabel Olsson, rådgivare i Stockholm