De kallas särskilt begåvade

Vi börjar höra dem regelbundet nu, berättelserna om eleverna som alltid har funnits men som vi ännu inte alltid når. Att vi alls får höra om dem beror ofta på att skolan och eleverna befinner sig i en ömsesidigt problematisk situation. Häromdagen berättade en lärare om en 15-åring som på tröskeln till sitt sista år i grundskolan saknar betyg i de flesta ämnen och ofta lämnar sitt arbete helt ogjort. Skolan upplever att de varken vet vad han kan, förstår eller är delaktig i. Ensamheten har vuxit sig påtaglig. Nyligen tappade eleven humöret i samband med ett matematikprov med en för honom ny lärare. Provet hade ännu en gång blivit inlämnat fullt av klotter och utan en enda uträkning. Läraren nådde sin elev i den mån att eleven med emfas utbrast "i nio år har jag gått i den här skolan utan att lära mig ett dugg som jag inte redan kan!" innan dörren slog igen. Ledtråden blev kastad i lärarens ansikte på övertid, som det tyvärr så ofta blir. Tänk om det inte alls är så att den här eleven har svårt att lära sig, utan tvärtom?! resonerade skolan nu. Varför har vi då inte sett det för länge sen?

Tänk om eleven faktiskt har visat sina särskilda förmågor, men inte på sätt som har synts för lärarna bland allt annat som har krävt deras uppmärksamhet i samma skola under de där nio åren. Målet för oss inom skolan är att tidigt uppmärksamma varje elevs individuella förutsättningar oavsett funktionsförmåga, och där ingår även de som har kapacitet och vilja att lära snabbare och mer än vi tror. Svårigheten i skolan är fortfarande att de här eleverna inte alltid vid första anblicken beter sig särskilt begåvat och att vi inte har lärt oss de andra signalerna. Inte heller är vi säkra på vad vi ska göra när vi väl har upptäckt dem.

Vilka snabblärda elever som upptäcks och vilka som går under radarn verkar tyvärr ha blivit ett socialt lotteri i Sverige, och det beror till stor del på att vi i skolan fortfarande saknar den samlade kompetensen kring fenomenet. Växer man upp i ett socioekonomiskt välbärgat område med högutbildade föräldrar är sannolikheten idag mycket större att omgivningen uppmärksammar ens kapacitet än om förutsättningarna är de motsatta. Att år efter år vänta på sitt lärande kan över tid leda till så djup besvikelse att lågan slocknar. Att tända den igen är svårt, i synnerhet om ingen längre ens ser att glöden har funnits. Att för sent möta de lärandeutmaningar man förväntas möta tidigt kan därför vara tillräckligt för att en individ ska ge upp hela tanken på vidare utbildning och tanken på det egna självet som något av värde.

De flesta skolor har redan viktiga screeningprogram för att tidigt upptäcka elever i behov av stöd. Resultaten brukar sammanställas i tabeller för att man tydligt ska se hur varje elev ligger i förhållande till förväntad nivå för åldern. De flesta elevers resultat ligger ungefär som förväntat. Några resultat i varje klass ligger lågt, och utifrån dem bör de aktuella eleverna anvisas adekvata insatser utan fördröjning. Några resultat i varje klass ligger högt, och utifrån dem bör de i det fallet aktuella eleverna anvisas adekvata insatser utan fördröjning.

Vi behöver utnyttja de redskap vi redan har och samtidigt lyssna både mellan och bortom raderna för att fånga alla elever där de är, för varje ung människa som smäller i dörrar har inte lätt för att lära, och långt ifrån alla som har det smäller i dörrar. Eleven som lämnade in det ogjorda matematikprovet har tydligen fått nog av att vänta, men att han ändå fortsätter komma till skolan varje dag i den åldern är samtidigt ett tecken på en ovärderlig grundtillit till oss. Jag tycker inte att vi får svika, för visst har varje elev oavsett funktionsförmåga rätt till sina utbildningsmål och till en positiv skolidentitet.

Pia Rehns namnteckning

Pia Rehn, rådgivare

Publicerat onsdag 11 oktober 2017

Välkommen till bloggen!

Här delger våra medarbetare sitt perspektiv på aktuella frågor i skolvärlden och kring händelser, förslag och idéer som får konsekvenser för barn, unga och vuxna med funktionsnedsättning och deras utbildning.

Läs fler blogginlägg

Porträtt på Pia Rehn

Pia Rehn, rådgivare i Stockholm