SAMS - Samverkan för en obruten skolgång för placerade barn och unga

När barn och unga blir placerade i samhällsvård är det hemkommunens ansvar att säkerställa att de får den utbildning de har rätt till. För att den rätten ska säkras krävs det att skola och socialtjänst samverkar på ett bra sätt och att eleven blir delaktig i processen. SAMS-modellen är framtagen för att skapa en kontinuitet i skolgången och för att vara ett stöd till dig som arbetar med placerade barn och unga i skola och socialtjänst inför och under placeringen, inför avslut och vid uppföljning.

För placerade barn som byter skola finns, precis som vid andra skolövergångar, en avlämnande och en mottagande skola. För att samverkan vid skolbyte ska fungera krävs kännedom om roller och ansvar hos både skola och socialtjänst. Modellen är avsedd att utgöra ett konkret stöd för samverkan mellan socialtjänst och skola. SAMS-modellens övergripande syfte är att säkerställa en obruten skolgång för placerade barn och unga när placeringen medför skolbyte.

Modellen är framtagen gemensamt av Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen och innehåller konkret vägledning till:

  • Rektorer

om vad de behöver göra för att säkerställa att placerade elever ska få kontinuitet i skolgången

  • Kommuner

om hur de ska kunna följa upp processen så att eleverna får den kontinuitet i skolgången som de har rätt till och behöver

  • Socialtjänstens medarbetare

om när, hur och i vilket syfte de ska samverka med skolan i samband med en placering

Ladda ner SAMS – samverkan för obruten skolgång för placerade barn och
unga

Barn och unga i samhällets vård

Varje år placeras över 30 000 barn och unga i samhällsvård på grund av social utsatthet. Placeringen kan ske i familjehem, jourhem, HVB (hem för vård och boende), stödboenden eller särskilda ungdomshem hos Statens institutionsstyrelse. Dessa barn och unga möter ofta problem med att få fäste på arbetsmarknaden, de kan drabbas av fysisk och psykisk ohälsa och de riskerar att hamna i missbruk och kriminalitet.

Skolans betydelse för placerade barn

Barn och unga som placeras i samhällsvård får inte alltid den skolgång och det stöd de har rätt till. En orsak kan vara att skolgången före, under och efter placering i samhällsvård inte hänger ihop. Det kan ibland dröja väldigt lång tid innan eleven får möjlighet att börja i en ny skola efter det att en elev flyttat till ett boende. När eleven väl börjar i den nya skolan kan de ibland sakna information om elevens behov, förutsättningar och kunskapsnivå. Detta kan leda till att eleven inte får rätt stöd och att skolförankringen blir dålig.

Att arbeta enligt SAMS-modellen

SAMS-modellen ska ses som ett stöd för kommunernas arbete för att skapa förutsättningar för en obruten skolgång för placerade barn och unga. Eftersom kommunerna skiljer sig åt på olika sätt och varierar i storlek och organisation ska modellen ses som en minsta gemensam nämnare där lokala avvikelser kan förekomma.

Modellen är avsedd att utgöra ett konkret stöd för samverkan mellan socialtjänst och skola. Den innehåller en tydlig struktur som ska vara lätta att följa för att skapa en kontinuerlig skolgång. Skolgången behöver vara kontinuerlig i tid, det vill säga påbörjas i nära anslutning till placeringen eller skolbytet. Den ska också vara kontinuerlig när det gäller innehåll, det vill säga den ska bygga på elevens förutsättningar, behov och kunskapsnivå utifrån information om elevens tidigare skolgång. Båda dessa aspekter är av stor vikt för att placerade barn och unga ska kunna lyckas i skolan.

Så fungerar modellen

SAMS-modellen är indelad i fyra olika faser. Varje fas är dessutom indelad i olika steg. I varje steg beskrivs vad som ska göras och varför, samt vem som är ansvarig. Ansvaret är fördelat mellan rektorer vid avlämnande eller mottagande skola, utbildningsförvaltning samt Socialtjänst. De olika faserna i modellen är:

· Inför placering

Denna fas påbörjas innan barnet eller den unge har blivit placerad. Obruten skolgång förutsätter att socialtjänsten tidigt inför placering informerar skolan om att skolöverlämning ska göras och att skolan tidigt ges möjlighet att förbereda skolplacering och pedagogisk överlämning.

· Under placering

Den andra fasen beskriver vad som ska göras när barnet eller den unge är placerad.

· Inför avslut

Den tredje fasen beskriver vad som ska göras inför avslut av placeringen. Kontinuitet i skolgången och noggrann planering är lika viktigt i denna fas som när placeringen påbörjas. Om det blir aktuellt med en omplacering återgår man till det första steget, inför placering, eftersom det då är samma aktiviteter som ska utföras.

· Uppföljning

Den sista fasen beskriver vad som kan göras för att följa upp kontinuiteten i skolgången för eleven.

Bakgrund och arbetet med modellen

2017 påbörjade Specialpedagogiska skolmyndigheten, Skolverket och Socialstyrelsen tillsammans uppdraget som kommit från regeringen att anpassa den så kallade SiSam-modellen till att även omfatta barn och unga som är placerade i familjehem, jourhem, i andra hem för vård eller boende (HVB) och stödboende. I arbetet med modellen har samtliga tre myndigheter varit aktiva. Modellen godkändes av de tre myndigheternas generaldirektörer och presenterades för regeringen i juni 2018. Socialstyrelsen är modellens förvaltningsmyndighet.

Relaterade länkar:

Ladda ner SAMS-modellen

SiSam – en samverkansmodell för placerade barn i ungdomshem

Vägledning för placerade barns skolgång och hälsa - ett gemensamt ansvar

Omhändertagna barn och ungdomars rätt till likvärdig utbildning

 

Publicerat tisdag 26 juni 2018

Tillbaka till toppen