Från kartläggning till läslyft

Udai Abd läser halvhögt för sig själv i en bok med text och bilder. Bredvid honom sitter Hassan Chahrour och mittemot sitter Belle Bergvall Falk och läser lite halvtyst. Läraren Lena Steen står intill och lyssnar noggrant på eleverna. Hon förklarar att det är viktigt att de läser högt och inte bara bläddrar i böckerna. 

– Jag har läst ut boken, säger Udai och tittar på högen med böcker framför sig.

– Bra, vilken bok ska vi ta nu? frågar Lena glatt.

All personal är involverad

Ett projekt som heter Visionen: En läsande skola, har gjort det möjligt för Lena att under det gångna läsåret lägga halva sin tid på praktiska läsinsatser för elever i första klass. Den andra halvan av tiden är hon lärare i svenska som andraspråk. 

Upprinnelsen till projektet var att lärarna på Stapelbäddsskolan i Malmö såg ett mönster där elever med läs- och skrivsvårigheter hade svårt med både avkodning och språkförståelse.  

– Tidiga insatser är det som ger resultat. Men att jobba medvetet med lästräning på individuell nivå är en utmaning i en F–3-skola som vår med runt 500 elever och fem parallellklasser i varje årskurs. Därför är all personal involverad i elevernas tidiga läs- och skrivinlärning, säger Anette Ramdén, projektledare, specialpedagog och förstelärare i svenska och svenska som andraspråk. 

Bedömning för att se vilka elever som behöver extra stöd

När projektet startade hösten 2025 genomförde projektgruppen en bedömning av varje elevs läs- och skrivförmåga med Skolverkets bedömningsstöd och det digitala verktyget LegiLexi.

– På så sätt kunde vi få en tydlig bild av vilka elever som behövde extra läsinsatser, säger specialläraren Emelie Nyman. 

Alla ska kunna läsa efter första skolåret

Projektgruppen har tagit fram tydliga mål och delmål för elevernas läsutveckling och arbetar med att ta fram en läsplan för arbetet. Var sjätte vecka görs en bedömning av hur varje elev ligger till och vilka insatser som eventuellt behövs.   

– Kort kan man säga att målet är att alla ettor ska kunna läsa när de slutar sitt skolår, säger Anette.

De första 20 minuterna varje morgon är schemalagda för läsning på hela skolan. I årskurs 1 finns numera ett litet bibliotek i varje klassrum med böcker på olika nivåer, anpassade för den tidiga läsinlärningen. I årskurs 2 och 3 lånar eleverna böcker från skolans bibliotek.

Kopplar ihop språkljud med handalfabetet

Lena arbetar även med en metod som hjälper eleven att koppla samman språkljud med bokstäver i kombination med handalfabetet. På så sätt blir det enklare att ljuda ihop ord. Dessutom använder hon en spegel som låter eleven se munnen forma språkljudet.  

– Barnen gillar att jag tar med dem till ett separat klassrum för att träna på detta, säger Lena.

– Det vi har gjort har gett tydliga resultat och vi kommer att fortsätta tillämpa metodiken så mycket vi bara kan, säger Anette.

Text: Fredrik Sieradzki