Lärmiljöer eller arbetsbodar?

Både offentlig och privat verksamhet lägger allt större vikt vid att anställda ska ha en arbetsmiljö som främjar individens hälsa och välbefinnande och i slutändan även det arbete som utförs. Tyvärr lyser den ambitionen med sin frånvaro i förskolor och skolors byggda lärmiljöer.

Under senare tid har forskningsinstitutet ifous arrangerat besök på ett antal såväl nybyggda som renoverade skolor. Jag har i min roll som samordnare och sakkunnig kring skolans ljudmiljö haft förmånen att få delta i några besök. Skälet till ifous besök har varit att på plats få se, höra och utvärdera skolors byggda miljö och att få underlag till planering av framtida skolhusbyggen och renoveringar. Mitt intryck från besöken är att det saknas intresse och kunskap hos skolhusansvariga när det gäller ljudmiljöfrågorna. Hur ska vi annars förklara nyinköp av skramliga möbler, klassrum som inte är byggda för tal och lyssnande, utrymmen för social samvaro helt utan ljudabsorbenter och så vidare.

Brister i lärmiljöers akustiska egenskaper medför mycket negativa konsekvenser för barn och elevers delaktighet, arbetsprestation och lärande. Det gäller alla barn och elever men särskilt för de med olika former av perceptionssvårigheter. Till exempel barn och elever som inte får sin undervisning på det egna språket, som har koncentrationssvårigheter eller nedsatt hörsel. Listan kan göras lång. För många innebär dåliga akustiska egenskaper extremt stor kognitiv belastning, effekter som varken arkitekter, planerare, inventarieinköpare eller politiker ser. I stället är det barn, elever, lärare och specialpedagogiska resurser som själva ska kompensera för brister i den byggda miljön.

Det är väl känt att förutsättningar till en bra ljudmiljö nästan aldrig finns, varken i förskolan eller skolan. Och, när förutsättningarna inte finns landar ljudmiljöfrågorna på barn, elever och lärare. Med stort engagemang men med minimal budget gör skolan och den enskilda läraren vad som står i deras makt. De ser över hur arbetet organiseras, anpassar klasstorlekar och konsulterar specialpedagogisk kunskap. Material införskaffas i form av tennisbollar till stolsben, lösa ljudabsorbenter och bullerkåpor, allt för att underlätta barn och elevers delaktighet och lärande. Men, avgörande för en bra ljudmiljö är lokalers akustiska egenskaper. Framför allt handlar det om att lokaler ska ha kort efterklang (eko) och att ljud från ventilation och angränsande utrymmen ska vara så gott som ohörbart. Om så inte är fallet, ja då är det upplagt för ljudspridning och en stigande spiral av störande ljud.

För några år sedan genomfördes en kartläggning av akustiska egenskaper i Stockholms läns skolor, HODA-studien. Studien omfattade 85 SO-klassrum för elever med nedsatt hörsel i inkluderande verksamheter. Resultatet visade att fyra av fem klassrum inte är bättre än de krav som Boverket har för tillfälliga arbetsbodar, sådana vi ser på byggarbetsplatser. Skrämmande uselt och dessvärre ger tidigare undersökningar en liknande bild.

För er som inte är nöjda med arbetsbodars akustiska egenskaper har vi publicerat några sidor på vår webb som kan vara både inspirerande och ge verktyg i arbetet för bättre ljudmiljöer i förskola, skola och fritidshem. Tveka inte heller att kontakta oss om ni behöver stöd kring ljudmiljöer.

Håkans namnteckning

Håkan Bergkvist

en pyramid med text som beskriver exempel på faktorer som på verkar ljudmiljön

Ljudmiljöpyramid

Åtgärder och exempel på faktorer som påverkar ljudmiljön.

Publicerat torsdag 21 februari 2019