Hur ser normen ut i ditt klassrum?

Normen för kommunikation i ett klassrum är oftast muntligt prat. Det finns en förväntan hos oss att dialogerna går snabbt och verbalt. Dina normer tillsammans med din förväntan på hur kommunikationen i ditt klassrum ska se ut och fungera blir avgörande för hur en elev med alternativ kommunikation får möjlighet att vara delaktig i din undervisning. Att få vara delaktig är en förutsättning för lärande så hur ska du förändra undervisningen och göra den mer tillgänglig?

Under mina besök i skolor runt om i Stockholmsområdet har jag upptäckt att det blivit allt vanligare att lärare använder bildstöd i sin undervisning. Det är glädjande eftersom det är ett bra sätt att göra undervisningen mer tillgänglig för eleverna – alldeles oavsett funktionsvariation. Bilderna underlättar generellt för elever att skapa struktur och fånga det flyktiga talspråket så att det stannar kvar en stund. Vi har alltså nått en bit på väg i arbetet vad gäller acceptans och förståelse för att bildstöd underlättar för elever att kommunicera och gör vardagen begripligare och lärandet mer tillgängligt. Det gör mig så glad!

För elever där bilder inte är ett alternativt kommunikationssätt utan helt avgörande för att kunna kommunicera hamnar bildstöd i en annan kontext. Skolans kunskapsuppdrag gäller även för dessa elever och hur ska man som lärare förhålla sig då? För att hitta ett språkutvecklande arbetssätt krävs både erfarenhet och kunskap, du kanske till och med behöver lära dig ett nytt symbolspråk, som till exempel BLISS. I kunskapsarbetet finns vi på SPSM att rådfråga, vi har gedigen kunskap och ger kostnadsfria råd. Glöm dock inte att börja där du står, det vill säga med eleven, även om det kräver lite av ett detektiv arbete. Här är några frågor att utgå ifrån.

  • Hur ser du att eleven reagerar i olika situationer?
  • När och i vilka situationer ser du att eleven skiner upp, blir ledsen eller kanske arg?
  • Vad kan du härleda reaktionen till och hur kan du fråga eleven om din tolkning stämmer?
  • Kan du med hjälp av bildstöd, konkreta föremål eller checklistor be eleven att berätta om situationer – eller lektioner som varit bra?
  • Hur kan du skapa dig en bild av vad eleven tycker är en tillgänglig lärmiljö och hur står elevens bild i relation till den faktiska lärmiljön i ditt klassrum?

Med stöd av svaren du får på frågorna ovan kan du sedan börja planera din undervisning. Svaren kommer också ge dig vägledning inför de utmaningar du kommer ställas inför. Ett exempel är att det är lätt att sätta ribban för lågt för elever som använder alternativ kommunikation. Gör upp med eleven om hur hen ser på sina möjligheter. Att få vara med och påverka sin skolsituation skapar mening och mål som i sin tur ger motivation. Lyckas man med det har man goda förutsättningar för ett rikt lärande.

Gör överenskommelser med eleven om hur kommunikationen ska gå till. Ibland behöver vi stötta trötta elever som brottas med smärta och trötta, spända kroppar. Men det ger oss inte rätt att tolka utan tillåtelse, att avbryta och forcera en kommunikation och svara i elevens ställe. Det skulle vi inte göra med en trött, talande elev, eller hur?

En viktig aspekt när vi diskuterar kring elevernas möjligheter att komma vidare i sin utbildning handlar om rätten att få undervisning i sin kommunikationsmetod. Att få undervisning i svenska är inget vi ifrågasätter, men att få undervisning i AKK är inte lika självklart. Det är ett faktum som tål att tänkas över, för hur kan vi förutsätta att eleverna ska utveckla användandet av sitt språk, om vi inte undervisar dem hur det ska gå till?

Vår podd Lika Värde har en serie avsnitt kring AKK och i ett av dem så för jag och min kollega Johnny ett fördjupat samtal om hur vi ser på den här elevgruppens behov av stöd i undervisningen. Du mer än välkommen att lyssna!

Isabells namnteckning

Isabel Olsson, rådgivare

Publicerat tisdag 24 september 2019