Inter­nationella funktions­rätts­dagen: Tidiga insatser krävs för att mot­verka förödande utanför­skap

Unga som varken jobbar eller studerar, blir ofta kvar i utanförskap i åratal. Unga med funktionsnedsättning drabbas särskilt hårt. Det visar en rapport från Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor (MUCF) som presenterades i veckan. 

Utredarna förvånades över att många unga fastnar i en situation av utanförskap under mycket lång tid, det handlar enligt undersökningen om mellan fem och elva år. De bakgrundsfaktorer som har störst betydelse för att hamna i långvarigt utanförskap är att ha en funktionsnedsättning eller sjukdom som medför nedsatt arbetsförmåga och att ha psykisk ohälsa.

Det här är resultat som också Forskningsrådet för hälsa, arbetsliv och välfärd (Forte) bekräftar. I en studie från i år finner författarna att bland unga utan arbete eller studier i åldern 20–25 år har nästan var tredje en funktionsnedsättning (definierat som nedsatt arbetsförmåga). Det är betydligt högre än bland alla unga i samma åldersgrupp där andelen är fem procent. I studien framkommer också att unga med en funktionsnedsättning är kvar betydligt längre tid i utanförskap än övriga.

Låt oss aldrig glömma att bakom dessa siffror finns människor. Unga personer som fått sina framtidsdrömmar krossade, som kan uppleva känslor av meningslöshet och av att inte vara behövd när dag efter dag läggs till den tid då man står utan arbete eller studier. I min tidigare roll som barnombudsman mötte jag barn och unga som hamnat utanför, ofta utlöst av lång skolfrånvaro, och det var sorgligt att ta del av de konsekvenser som utanförskapet för med sig i form av knäckt självkänsla, ohälsa och mörka tankar om framtiden. 

Jag är rädd för att en av pandemins effekter är att fler unga hamnar i långt utanförskap. Utslagningen startar ofta i skolan och konsekvenserna av att inte vara behörig till gymnasieskolan eller inte klara av att fullfölja studierna ökar helt klart risken. Vi vet att det stöd många elever behöver inte fungerar nu när skolan är utsatt för hård press till följd av pandemin. Följdverkningarna av detta kan bli tunga att bära, främst för de individer som drabbas, men även samhällsekonomiskt på sikt. 

Det finns inga enkla lösningar för att motverka utslagning i utanförskap, det krävs ett batteri av åtgärder. Helt klart är dock att en tillgänglig skola och tidiga insatser för att fånga upp elever i behov av stöd spelar en avgörande roll. 

En viktig faktor är att förbättra möjligheten att följa upp skolsituationen för elever med funktionsnedsättning. Specialpedagogiska skolmyndigheten och Myndigheten för delaktighet har tillsammans uppmärksammat regeringen på behovet av statistik om barn, elever och vuxenstuderande med funktionsnedsättning i skolväsendet. I dag saknas sådan statistik, vilket innebär att utbildningssystemet inte har information om hur deras rättigheter blir tillgodosedda.

En hel del görs förstås också redan nu. Specialpedagogiska skolmyndigheten har i höst lanserat nya stödmaterial för att kunna upptäcka och ge tidiga insatser i form av studiepaket för läs och skrivsvårigheter och matematiksvårigheter.  Våra sexton lokala samverkanskontor för runt om i Sverige dialog med skolans huvudmän om behoven och det specialpedagogiska stöd som vi kan ge i form av rådgivning, utbildning, utredningar, läromedel och statsbidrag. Stöd som finns lätt tillgängligt för att stödja skolor och huvudmän som har behov av att förbättra insatserna till elever med behov. 

För att motverka pandemins effekter i form av en växande utbildningsskuld behöver dock mer göras. Vi har lämnat förslag till regeringen som skulle innebära att vi ges möjlighet att utsträcka vår rådgivning till verksamheter för vuxenstuderande i yrkeshögskolor och folkhögskolor. Öppnas möjlighet för denna typ av rådgivning kommer fler vuxenstuderande ges bättre förutsättningar att kunna fullfölja sina studier. Vi efterlyser också ökade stödinsatser till elever med intellektuell funktionsnedsättning samt ett utökat uppdrag kopplat till det stöd vi ger till elevhälsan, särskilt elevhälsan på gymnasiet där många skolavhopp sker. 

Sammantaget finns det behov av att göra betydligt mer för att motverka att unga i allmänhet och unga med funktionsnedsättning i synnerhet hamnar i utanförskap. Jag har svårt att se ett viktigare budskap än detta i dag på den internationella funktionsrättsdagen. 

Fredriks namnteckning

Fredrik Malmberg, generaldirektör

Publicerat torsdag 3 december 2020