Under uppstartsträffen påbörjar ni er egen kunskapsresa genom att samtala om de olika synsätt som presenteras nedan, nämligen relationella och salutogena perspektiv. Dessa båda synsätt ligger till grund för hur ämnena trygga relationer, lek och kommunikation presenteras i stödmaterialet som ni nu ska ta del av. Under arbetet med stödmaterialet kommer ni att bygga en allt djupare förståelse för vad dessa synsätt står för och hitta era egna sätt att tillämpa dem i ert vardagliga arbete.

Börja gärna med att se filmen där en förskollärare och en rektor berättar om vilka utmaningar de hade på sin förskola och vilka effekter de upplevde att de fick av att gå igenom den här fortbildningen tillsammans.

Filmen är textad. Klicka på knappen "CC" i filmspelaren för att visa textningen.

Teori och praktik går hand i hand

Ett syfte med det här stödmaterialet är att du och dina kollegor ska starta en utvecklingsprocess tillsammans. Genom att sätta ord på hur ni tänker och agerar i olika situationer ökar ni er medvetenhet om ert eget handlande och hur det påverkar barnens förutsättningar och möjligheter. Era synsätt och förhållningssätt avgör hur förskoledagen blir för varje enskilt barn. Den pedagogiska tillgängligheten, liksom den sociala och fysiska tillgängligheten, är någonting som du och dina kollegor skapar varje dag.

När man arbetar i förskolan är mötet med människor centralt. Hur vi möter andra beror på vilken människosyn och grundsyn vi har. Ju mer kunskap vi har desto större möjligheter har vi att möta varandras olikheter på ett mer medvetet sätt. Din egen, erfarenhetsbaserade kunskap kan du utveckla och fördjupa när du kompletterar den med teoretisk kunskap. Den teoretiska kunskapen i det här stödmaterialet utgår ifrån salutogena och relationella perspektiv, till skillnad från kategoriska perspektiv.

Nedan beskrivs dessa perspektiv, som förklarar hur vi människor kan tänka och handla. Beroende på vilket perspektiv du har och vilket perspektiv du tar kommer du att svara olika på frågor som:

• Vad jag har för ett synsätt i mitt yrkesutövande?
• Hur tänker jag och hur gör jag i mitt samspel med andra?
• Vad förväntar jag mig av andra?

1. Salutogent perspektiv

I ett salutogent perspektiv fokuserar vi på hälsosamma resurser och förmågor i stället för att uppmärksamma det som är sjukt eller inte fungerar. Det vill säga, vi letar efter så kallade frisk-faktorer snarare än efter risk-faktorer.

Helhetssyn är ett centralt begrepp i det salutogena perspektivet i förskolan. Det innebär att hela barnets livssituation och välbefinnande ska tas i beaktande. I ett salutogent perspektiv ses människan som en helhet där kropp och själ inte kan behandlas som enskilda delar utan bör ses som en oupplöslig enhet. Antonovsky utvecklade begreppet "sense of coherence", som på svenska heter "känsla av sammanhang" och förkortas till KASAM.

KASAM består av tre komponenter:

• Begriplighet, som innebär att det som händer går att förklara och förstå.
• Hanterbarhet, som innebär att man inte är ett offer för omständigheterna, utan att man har de verktyg som behövs för att påverka skeenden.
• Meningsfullhet, som innebär att man är delaktig i de processer som sker i livet och att det man är med om känns meningsfullt.

I ett salutogent perspektiv sätts barnet i centrum och ses som den viktigaste resursen på förskolan.

2. Relationellt perspektiv

I ett relationellt perspektiv ligger fokus på relationer, kommunikation och samspel. Många formuleringar i läroplanen för förskolan kan härledas till ett relationellt perspektiv. I ett relationellt perspektiv blir pedagogers handlingar och lärandemiljö viktiga att undersöka för att förstå hur och varför barn hamnar i svårigheter, eftersom man menar att det är i situationen som svårigheter uppstår. Det är inte i första hand barnets tillkortakommanden som är av intresse, utan hur omgivningen möter varje barns individuella behov. All personal har ett gemensamt ansvar för pedagogiska insatser och långsiktiga lösningar är att föredra.

3. Kategoriskt perspektiv

I ett kategoriskt perspektiv, däremot, förklarar man svårigheter utifrån barnets egna brister eller otillräckliga hemförhållanden. Begreppet "särskilda" behov har sitt ursprung i detta perspektiv, där man ser individuella behov som medfödda svårigheter.

I ett kategoriskt perspektiv sätts åtgärder in för det enskilda barnet när det uppstår problem. I ett relationellt perspektiv prioriterar man istället ett mer långsiktigt och förebyggande arbete för att höja kvalitén i själva verksamheten.

Begreppslistan

I stödmaterialets begreppslista förklaras centrala ord och begrepp. De kan vara en hjälp i att utveckla det gemensamma yrkesspråket och samsynen på förskolan. Tanken är att begreppslistans ord ska användas ofta i det personliga loggboksskrivandet.

Vill du veta mer?

Det finns gott om förslag på fördjupningar och vidare läsning i stödmaterialet på sidorna som heter Vill du veta mer? Förslagen är utvalda att komplettera respektive huvudsidas ämne.

De mer generella tipsen är samlade här på uppstartsträffens Vill du veta mer?-sida.

Gå vidare till den andra fortbildningsträffen, om trygga relationer i förskolan