Större ordförråd och flera kompisar blev resultatet för Tellusbarn

Barnen fick större ordförråd och de som tidigare hamnat i skymundan tog mer plats. Självförtroendet hos många blev dessutom bättre, vilket i sin tur ledde till fler kompisrelationer. Tellusbarns medvetna arbete för att öka delaktigheten för barn i behov av särskilt stöd, har fått fin effekt.

Tellusbarn driver förskolor i Stockholms stad och län. Fler än hälften av förskolorna finns i socioekonomiskt utsatta områden och det finns en bred mångfald bland både barn och pedagoger i verksamheten. Med hjälp av bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten har Tellusbarn genomfört ett ettårigt projekt med fina resultat och erfarenheter.

– Vi kunde se att det fanns ett stort behov av att utveckla pedagogernas arbetssätt och ge dem strategier och verktyg för att möta barn med olika behov. Vi fick syn på väldigt mycket genom att tillsammans ta ett steg tillbaka och reflektera över vår egen verksamhet. Det gav ett gemensamt förhållningssätt och kunskap, säger Camilla Karlsson Suarez, specialpedagog Tellusbarn.

Att själv se är motiverande

Första steget är att öppna ögonen, säger Camilla. Framgångsfaktorer i projektet var samtalet, reflekterandet, att praktiskt göra och att uppleva resultat. Det ger motivation.

– Det är svårt att få till det i dag med tanke på hur verkligheten i förskolan ser ut och den lilla tiden som finns. Det finns ett stort, stort behov av samtal och reflektion. Vi hade inte fått till det utan bidraget från Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Åsa Holm, rådgivare på myndigheten, säger att kollegialt lärande, att följa barn och elevers utveckling och att prova olika stödinsatser, skapar bra förutsättningar.

– Det finns mycket forskningsstöd för det kollegiala lärandet. Vi behöver kartlägga behoven för att kunna utveckla rätt saker. Förankring är också viktigt. Det är viktigt att hela verksamheten äger projektet, till exempel ledning, pedagoger, elevhälsa och elever. För att ett projekt ska leva vidare måste det finnas en gemensam tro på projektet som helhet, säger hon.

Observation och boksamtal

Två evidensbaserade metoder var centrala inom det ettåriga projektet; Inclusive Classroom Profile och Dialogic bookreading. Den första metoden kartlägger och utvärderar inkluderingen i förskolan genom observation. Dialogic Bookreading innebär planerade, strukturerade och systematiska boksamtal med syftet att främja barns språkutveckling och ordförråd.

– Hos oss finns det många barn i språklig sårbarhet. I våra observationer kunde vi se ganska snabbt att vi var duktiga på att bekräfta barnen och vi var lyhörda, men att vi saknade språkliga strategier för hur vi till exempel kunde utveckla barns enstaka ord till meningar, säger Camilla.

Det var viktiga iakttagelser inför nästa steg i projektet, boksamtalen.

– För att inte vissa barn skulle hamna i skymundan vid högläsning fick våra pedagoger utbildning. Vi övade, tittade på filmer och förberedde med frågor. Sedan hade vi flera boksamtal i veckan där vi läste väl förberedda böcker.

Och det gav flera positiva effekter. Pedagogerna fick metoder som de numera också använder i de dagliga samtalen med barnen. Barnen som tidigare hamnat i skymundan blev mer delaktiga och använde fler ord, vilket ledde till fler kamratrelationer.

– Det har varit så kul! Tänk att en sådan förhållandevis liten insats kan ge så mycket, säger Camilla.

Tellusbarn kommer att fortsätta sitt arbete med boksamtal och har beviljats ytterligare bidrag från Specialpedagogiska skolmyndigheten.


Fakta bidrag, särskilda insatser i förskola och skola

  • Bidrag för särskilda insatser i förskola och skola kallas för SIS-medel.
  • För nya utvecklingsprojekt under läsåret 2020 till 2021 är sista ansökningsdag 13 december 2019.
  • Läs mer om SIS-medel 
  • 18 procent av ansökningarna gällande SIS-medel kommer från fristående verksamhet.
  • I myndighetens rapport Bidrag till utvecklingsprojekt i förskolan framgår det bland annat att ett hållbart förändringsarbete kräver bred förankring och både personal och lednings delaktighet.
  • Rapporten Bidrag till utvecklingsprojekt i förskolan (PDF-dokument, 904 bytes)
Publicerat torsdag 18 april 2019 Granskat torsdag 25 april 2019