Illustration av Helena Lunding Hultqvist

Samverkan har lett till att flera barn med dövblindhet har upptäckts

Nationellt kunskapscenter för dövblindfrågor (Nkcdb) driver ett projekt som handlar om att identifiera barn och ungdomar med syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet inom habiliteringsverksamheten. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) deltar i det arbetet.

Projektet handlar om att identifiera barn och ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet inom habiliteringsverksamheten i Kalmar län. Tanken är att metoden kan användas i alla landsting. Per Nyling, specialpedagog och projektledare på Nkcdb, berättar om hur idén föddes:

– I Sverige har vi inte haft en strategi för att identifiera den här målgruppen och det ser olika ut i landet. Ofta är man bra på syn och hörsel var för sig. Även om man känner till de här barnen så saknas det ofta kunskaper och tillfälligheter kan ha avgjort om barnen fått insatser.

Nkcdb tog kontakt med chefer inom habiliteringsverksamheten i Kalmar län för att berätta om behovet och de var intresserade.

– Arbetssättet och metoden bygger på en dansk modell som vi har översatt och anpassat. Ett arbete som också SPSM varit delaktiga i, förklarar Per.

Målet är att samtliga barn och ungdomar med kombinerad syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet och som tillhör habiliteringsverksamheten i Kalmar län kan erbjudas habiliteringsinsatser utifrån funktionsnedsättningen.

Identifikation i flera steg

Cirka 1000 barn och ungdomar är inskrivna inom habiliteringen i Kalmar län. För att upptäcka misstanke om dövblindhet bland de barnen görs identifikationen i flera steg. Metoden handlar bland annat om utbildning, förscreening av alla inskrivna barn, frågor till föräldrar, analys av medicinska journaler och insatser där taktila strategier testas och filmas.

Berit Rönnåsen, rådgivare på Resurscenter dövblind inom SPSM, har hjälpt till i analysdelen:

– Det finns ett stort mörkertal och det är svårt att upptäcka barn med dövblindhet. Varför det är svårt handlar om just kombinationen döv och blind och det är här vi kommer in med vår erfarenhet och kompetens. Hon fortsätter:

– Det kan finnas barn som har allvarliga kognitiva nedsättningar och som inte använder sig av synen eller hörseln. Det kan också vara så att den ena funktionsnedsättningen kommer smygande med en gradvis försämring.

Stöd till samspel och kommunikation

De barn som har en svår syn- och hörselnedsättning tillhör gruppen dövblinda och det är en egen funktionsnedsättning. Om båda sinnena är nedsatta behöver barnet få stöd både i förskolan, skolan och hemma. Alla personer som möter barnet behöver träna på att tolka, förstå och svara på en annan form av kommunikation.

– Hos oss kan man få stöd till samspel och kommunikation. Det handlar om ett förhållningssätt och vi erbjuder både föräldrautbildningar och stöd till personal. Ett annat uppdrag vi har är att sprida kunskap. Jag hoppas att det här ska ge ringar på vattnet och att det leder till att fler barn med dövblindhet upptäcks och som då kan få stöd, säger Berit.

Projektet har väckt uppmärksamhet nationellt. Stockholms läns landsting och region Örebro län är intresserade.

– Även om projektet inte är avslutat så har fem barn nu blivit identifierade i Kalmar län. Vi har ett par barn som är osäkra så det blir nog fler i slutänden när de barnen har gått igenom det sista steget i vår metod för identifikation. Översatt till Stockholm med cirka 10 000 barn inom habiliteringen så skulle detta motsvara 60-70 barn med dövblindhet, avslutar Per.

Publicerat torsdag 15 december 2016