Utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning

Svar från Åsa Ernestam, sekreterare i Utredningen om elevers möjligheter att nå betygskriterierna. 

Från vilket år kommer den nya timplanen att gälla?

Just nu pågår en remissrunda om utredningens förslag Bättre möjligheter för elever att nå betygskriterierna – aktivt stöd- och elevhälsoarbete samt stärkt utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning, så inga beslut är ännu fattade. Remissvaren ska lämnas senast 30 juni. Det är regeringen som sedan avgör när de nya timplanerna i ämnen och ämnesområden ska träda i kraft. Utredningen föreslår att det ska vara samtidigt som Skolverkets förslag till övriga ändringar i de obligatoriska skolformernas timplaner ska träda i kraft. Här har vi ännu inte fått något besked.

Kommer det att vara nya timplaner även för den anpassade gymnasieskolan eller ska de bara ha poängplaner?

Utredningen föreslår inte några nya timplaner i gymnasiesärskolan. Det ingick inte i utredningens uppdrag att lämna förslag om detta.

Intressant att ni först nu har upptäckt de stora skillnaderna i skolformernas kurs- och timplaner.

Utredningen hade i uppdrag att se över skillnaderna mellan timplanerna. På Skolverket har det länge funnits en medvetenhet om skillnaderna och myndigheten har påpekat att förändringar vore önskvärda.

Om jag förstår regleringarna rätt gäller timplanen minsta_garanterade undervisningstid, och skolan kan alltså ge mer undervisningstid än så. Jag inser att den garanterade undervisningstiden i praktiken också blir väldigt nära den faktiska undervisningstiden, men det vore ändå intressant att höra: Hur har ni resonerat kring möjligheten att frivilligt utöka undervisningstiden, istället för att utöka den garanterade undervisningstiden?

Skolan kan förstås erbjuda mer undervisningstid än man är skyldig, men fokus har varit på att säkerställa en minsta garanterad undervisningstid det vill säga elevens rätt till undervisning. Vi vet inte hur vanligt det är att skolan erbjuder mer undervisning än man är skyldig att göra. Vi resonerade inte kring frivillighet och fick inga inspel om det under utredningens pågående arbete.

Moderna språk för anpassade gymnasieskolan finns redan?

Det finns en ämnesplan i moderna språk för anpassade gymnasieskolan, men vi vet inte hur vanligt det är att eleverna läser det ämnet. 

• Läs mer på Skolverket om moderna språk

När jag gick min speciallärarutbildning för 9-10 år sedan så tittade jag på kunskapsbedömning i matematik i den anpassade grundskolan. På den tiden fanns inget stödmaterial alls utan lärarna fick försöka hitta egna material. Nu verkar man helt plötsligt ha upptäckt behovet…

Det ingick i utredningens uppdrag att föreslå stöd för bedömning av elevernas kunskapsutveckling, vilket sannolikt beror på att regeringen uppfattat att det finns behov av detta i den anpassade grundskolan. Grundskolan har tillgång till mycket mer stöd för bedömning av elevernas kunskapsutveckling.

Kommer det vara logopeder med i utformningen av utbildningen gällande AKK? Min upplevelse att logopeder och specialpedagoger har olika ingångar till AKK. En samverkan mellan logopeder och specialpedagoger skulle vara önskvärt för att få det bredare spektrat och varför och hur AKK ska användas.

Det är, enligt utredningens förslag, Specialpedagogiska skolmyndigheten som kommer att utforma kompetensutvecklingsinsatserna som rör AKK. Hur SPSM bör gå till väga har utredningen inte preciserat i förslaget.

Behövs speciallärarutbildning mot intellektuell funktionsnedsättning för Komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå? Samma kursplaner på gymnasial nivå som anpassade gymnasieskolan.

Speciallärarutbildning med inriktning mot intellektuell funktionsnedsättning ska de lärare ha som undervisar i den anpassade- grundskolan, gymnasieskolan och komvux som anpassad utbildning på gymnasial nivå.

Kan utbildningstiden förlängas till ytterligare ett år om särskilt stöd med reducerad tid används?

Avsikten med reducerad undervisningstid på individuella program är inte att utbildningstiden ska förlängas. Tiden fördelas mellan ämnesområdena i elevens individuella studieplan och redan idag läggs olika mycket tid på de olika ämnesområdena utifrån elevens behov. Det handlar om att ta bort några timmar. Utredningen föreslår att Skolverket ska ta fram ett stöd för tillämpningen och det är möjligt att denna fråga kommer att belysas då. Ta gärna del av förslaget så som vi beskriver det i betänkandet.

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Ska det bli obligatoriskt förskoleklassår även inom den anpassade grundskolan?

Utredningen om en tioårig grundskola föreslår att den anpassade grundskolan ska bli 10-årig i likhet med grundskolan, vilket innebär att elever kan komma att börja i den anpassade grundskolan det år de fyller 6 år, förutsatt att utredning genomförts och beslut om mottagande i den anpassade grundskolan har fattats.

Vem avgör om skolan provat alla möjliga lösningar, innan eleven får det särskilda stödet reducerad undervisningstid?

Utredningen föreslår att Skolverket ska ta fram ett stöd för tillämpning av reducerad undervisningstid. Denna fråga kan komma att beröras i ett sådant stöd.

Kommer man ta tid från andra ämnen när man ökar tiden för svenska och engelska?

Ja, vi omfördelar tid från slöjd, hem- och konsumentkunskap och musik. Mest från slöjd. Hur vi föreslår att tiden ska omfördelas beskriver vi i betänkandet.

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Hur ser ni på att den anpassade gymnasieskolan påtalat att det fattas livskunskap på schemat? Något som Skolverket själva lyfter i sin utvärdering av GYS-13.

Utredningen har inte haft i uppdrag att belysa ämnen och kurser i den anpassade gymnasieskolan. 

Kan bli begreppsförvirring kring anpassad skola/anpassad studiegång eller hur tänkte ni?

Begreppet anpassad finns på flera ställen i skollagen. Vi har gjort noggranna överväganden, vilket framgår i vårt betänkande. Det framgår i skollagen att utbildning i den anpassade grundskolan respektive anpassade gymnasieskolan ska vara en just anpassad utbildning. Ta gärna del av våra resonemang kring namnförslagen i betänkandet (Förslaget om begreppsförändringen slog igenom 1 juli 2022. Begreppet särskola har ersatts med anpassad skola. Redaktörens anmärkning).

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Hur ska det gå till att reducera undervisningstiden på den anpassade gymnasieskolan? Ska en kurs tas bort eller ska eleven få färre timmar att klara kursen...?

Förslaget gäller enbart de individuella programmen där tiden fördelas mellan ämnesområdena i elevens individuella studieplan. Redan idag läggs olika mycket tid på de olika ämnesområdena utifrån elevens behov. Det handlar om att ta bort några timmar. Ta gärna del av förslaget så som vi beskriver det i betänkandet. 

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Kommer de som läser ämnesområden få mer undervisningstid = längre skoldagar?

Ja, enligt vårt förslag utökas den garanterade undervisningstiden i timplanen så att timplanen för ämnesområden får samma omfattning som timplanen för ämnen. Ta gärna del av förslaget i betänkandet. 

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Tänker ni förmedla till kommuner att ökning av timantalet i ämnesområden innebär ökade kostnader till den anpassade grundskolan?

Kostnaderna redovisas i betänkandet och om riksdagen fattar beslut om detta kommer kommunerna, enligt vårt förslag, att kompenseras för ökade kostnader.

Benämningen "Anpassad grundskola" kan lätt blandas ihop med att det finns många elever i grundskolan har en anpassad skolgång. Hur förklarar man skillnaderna? Det blir förvirrande tror jag.

Vi bedömer att det inte kommer att bli förvirrande eftersom det handlar om en benämning på en hel skolform. Begreppet anpassad finns på flera ställen i skollagen. Det framgår i skollagen att utbildning i grundsärskolan respektive gymnasiesärskolan ska vara en anpassad utbildning. Vi har gjort noggranna överväganden, vilket framgår i vårt betänkande. Ta gärna del av våra resonemang kring namnförslagen i betänkandet. (Förslaget om begreppsförändringen slog igenom 1 juli 2022. Begreppet särskola har ersatts med anpassad skola. Redaktörens anmärkning.)

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Blir det ökade kostnader i form av att det krävs flera lärartimmar i ämnesområden?

Ja, det blir ökade kostnader för mer undervisning i ämnesområden. Kostnaderna redovisas i betänkandet och om riksdagen fattar beslut om detta kommer kommunerna, enligt vårt förslag, att kompenseras för ökade kostnader. 

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Är tanken att det framöver bara blir en skolform, så att de som följt varandra i förskolan även ges möjlighet att följas åt genom alla sina skolår och i samma klass/klassrum?

Utredningen lägger inga förslag om förändringar av skolformerna i sig.

Utan att ha synpunkter på förändringarna... jag är intresserad av att få ta del av den forskning och vetenskapliga belägg som ligger till grund för detta. Var hitta man det?

Läs gärna vårt betänkande. Det går även att fundera över vilken forskning som ligger till grund för det som gäller idag i relation till det vi föreslår. I bland annat den historik som finns i betänkandet framgår att det har funnits traditioner har påverkat. 

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Gällande kompetens: Har det funnits funderingar eller frågeställningar som rör lärares förmåga och kompetens att leda och organisera kollegor i lärandet för att nå hög kvalitet i undervisningen?

Det är en bra aspekt som vi inte har berört särskilt ingående i betänkandet. Lärares samverkan kring bedömning av elevernas kunskapsutveckling nämns i den del av betänkandet där vi diskuterar bedömning. Förutsättningarna är mycket olika och på en del skolor har lärarna få kollegor att samarbeta med.

Samarbete med elevassistenter är också centralt för högre kvalitet i undervisningen. Många lärare i den anpassade grund- och gymnasieskolan leder elevassistenters arbete och är beroende av att denna yrkesgrupp förstår sitt uppdrag. Det är en anledning till att vi föreslår kompetensutveckling för elevassistenter.

Ska det bli statsbidrag för studier till speciallärare även för lärare på den anpassade gymnasieskolan?

Om det, så som utredningen önskar, tillsätts en utredning om hur fler lärare i grund- och den anpassade gymnasieskolan ska bli behöriga kan detta bli en aktuell fråga att bli belysa.

Hur är det med betyg? Skall det fortfarande vara utifrån vårdnadshavarnas beslut? Har eleven i anpassad utbildning inte rätt att få sina kunskaper bedömda på motsvarande sätt som grundskolans elever?

Utredningen föreslår inga förändringar när det gäller regelverket om betyg.

När ska nya timplanen börja gälla?

Just nu pågår en remissrunda om utredningens förslag, så inga beslut är ännu fattade. Det är regeringen som avgör när de nya timplanerna i ämnen och ämnesområden ska träda i kraft. Utredningen föreslår att det ska vara samtidigt som Skolverkets förslag till ändringar i de obligatoriska skolformernas timplaner ska träda i kraft. Här har vi ännu inte fått något besked.

Det innebär ett stort arbete för oss rektorer att organisera utifrån tjänster varje läsår så att vi får in kompetenta lärare och ekonomin gå ihop. Vi behöver veta senast under höstterminens 2021 slut om nya läroplanen och timplanen kommer att gälla 2022. Planering av nya läsåret börjar vi arbeta med i januarimånad.

Regeringen kommer att meddela om och när föreslagna ändringar kommer att träda i kraft. Just nu pågår en remissrunda om utredningens förslag, så inga beslut är ännu fattade.  (Förslaget om begreppsförändringen slog igenom 1 juli 2022. Begreppet särskola har ersatts med anpassad skola. Redaktörens anmärkning.)

Finns det tankar på att erbjuda anpassad grundskola även för förskoleklasselever?

Utredningen om en tioårig grundskola föreslår att den anpassade grundskolan ska bli 10-årig i likhet med grundskolan, vilket innebär att elever kan komma att börja i den anpassade grundskolan det år de fyller 6 år, förutsatt att utredning och beslut om mottagande har skett.

Jag skulle vilja se er beräkning ökade kostnader när ni ökar timantalet i ämnesområden. Var kan jag hitta det?

Beräkningarna redovisas i betänkandet. 

• Läs mer på regeringen.se och betänkandet

Forskning visar att elever som gått den anpassade gymnasieskolan riskerar ett utanförskap på arbetsmarknaden. Likaså har svensk forskning också påvisat att hantera livspusslet bidrar till detta utanförskap. Skulle livskunskap vara en del av strategierna för att stärka elevgruppen på arbetsmarknaden?

Utredningen har inte haft i uppdrag att belysa ämnen och kurser i gymnasiesärskolan. Merparten av direktiven hade fokus på den anpassade grundskolan.

Den flexibla undervisningen kommer ställa högre krav på inblandade rektorer att dokumentera vilken undervisning eleverna fått. Finns det med i planeringen något kring rektorernas kompetensutveckling kopplat till det?

Redan enligt gällande styrdokument ska utbildningen i den anpassade grundskolan vara flexibel och det förutsätter att rektorerna dokumenterar att eleverna får den undervisning de har rätt till. Utredningen lägger inga förslag om kompetensutveckling för rektorer eftersom de insatser vi skulle föreslå enbart skulle rikta sig till personal som arbetar i undervisningen. Däremot nämns rektorerna i betänkandet i samband med den kompetensutveckling som SPSM erbjuder när det gäller undervisning enligt två kursplaner.

På vilket sätt ska eleverna i den anpassade gymnasieskolan förberedas bättre för vuxenlivet, förutom via arbete? Vuxenlivet är ju så mycket mer än bara arbete.

Merparten av utredningens direktiv handlade om anpassade grundskolan. Vi hade inte i uppdrag att belysa den anpassade gymnasieskolans ämnen och kurser.

Har FUB också funderat på att byta namn i samma anda

FUB kommer inte att byta namn. Förkortningen FUB står idag ” för sig själv” och förknippas inte längre med den ursprungliga betydelsen. Idag säger vi:  FUB - för barn, unga och vuxna med intellektuell funktionsnedsättning.

För ett par år sedan beslutade förbundsstyrelsen att vi ska använda båda begreppen, utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning, inom FUB. Många av oss som arbetar dagligdags med frågorna tycker att vi har goda skäl att använda begreppet "intellektuell funktionsnedsättning" och under några år har vi också stegvis gått över till att göra det.

Tyvärr brister arbetet kring arbetsförmedlingen och funktionshinder, vi är många som hamnar mellan stolarna. Dom har mycket att arbeta med så att det kan bli bättre.

Arbetsförmedlingens uppdrag och vilja är att personer som har behov av stöd också ska få det. Vilken typ av stöd kan variera beroende på vilket behov som personen har. Ambitionen är att ingen ska ”hamna mellan stolarna”. Det betyder att vi tillsammans med andra, exempelvis kommunerna och skolan, behöver bli ännu bättre på att samverka så att vi tillsammans kan stödja personer på allra bästa sätt.

Hur tänker ni kring arbete efter utbildning om utbildningarna skulle bli mer teoretiskt inriktade istället för yrkesprogram?

Kraven på arbetsmarknaden är höga. Inom många arbeten är det bra att till exempel kunna engelska, eller läsa instruktioner. För de som har förmåga att utveckla kunskaper både praktiska och teoretiska bidra det till att öka möjligheterna till arbete.

Varför är det svårare för personer med intellektuell funktionsnedsättning att kunna plugga på universitet och liknande?

För att studera vid universitet eller högskola måste du uppfylla vissa krav. Grundläggande behörighet krävs till alla utbildningar. Dessutom finns ofta krav på särskild behörighet som är olika beroende på vilken utbildning det gäller.

Har man behörighet och kommer in på en utbildning på högskola eller universitet kan man söka mentorstöd.

• Läs mer om vuxenutbildning för dig med funktionsnedsättning på funktionshinderguiden.se

Läxor och hemarbete i särskolan för elever med intellektuell funktionsnedsättning verkar vara rätt sällsynt. Hur går det ihop med att särskoleelever är personer som kan behöva mer träning och övning än andra elever?

Skolverket skriver på sin webb:

"Det finns inga lagar eller regler om läxor. Lärare och rektorer avgör om och i sådana fall hur de vill arbeta med läxor. Läxor kan inte ersätta den lärarledda undervisning som eleven har rätt till."

En läxa ska vara väl förberedd då man som lärare lämnar över ansvaret för förståelsen till eleven själv eller till någon vuxen i elevens närhet. Man ska också veta att det är olika vilket stöd man kan få hemma. Vissa elever får innehållet förklarat av sina föräldrar eller någon annan kunnig person, medan andra får klara sig bäst de kan på egen hand.

Det är också viktigt att tänka på att elever med intellektuell funktionsnedsättning, IF är grupp där behov och förutsättningar kan variera mycket. För en del elever kan det krävas mycket energi att vara i skolan och då kan det vara viktigt att pausa och göra andra saker när man kommer hem.

Hur kommer det sig att Komvux som särskild utbildning (tidigare särvux) inte har haft lektioner digitalt under pandemin?

Skolhuvudmannen har kunnat ta beslut om sin verksamhet utifrån hur smittskyddsläget sett ut lokalt. Det har ofta tagits upp att det är viktigt att elever som saknar möjlighet att studera hemma eller har särskilda behov bör prioriteras i att få undervisning på plats i utbildningslokalerna, så när undervisning skett i lokalerna kan man anta att huvudmannen ansåg att gruppen skulle prioriteras.

Det finns kommuner och skolor som säger upp behörig personal, inom särskolan, trots behov av lärarkompetensen. Vad säger ni om det?

Vi ser genom vår rådgivning att det är mycket viktigt att det finns god kompetens i den anpassade grund- och gymnasieskolan. Det behöver finnas utbildade lärare och speciallärare så att alla elever får god utbildning.

Apropå dubbla läroplaner där elever som läser enligt den anpassade grundskolans läroplan går i grundskolan, så finns det också elever som läser enligt grundskolans kursplan som går integrerade i den anpassade grundskolan.