Tillgänglig idrott och hälsa i skolan

Barn och unga med funktionsnedsättning rör sig mindre än sina kamrater och deltar i lägre grad i föreningsidrott. Ämnet idrott och hälsa i skolan har därför extra stor betydelse för elevgrupper med funktionsnedsättning.
Hur kan lärare engagera alla elever i ämnet idrott och hälsa? Hur kan andra aktörer bidra till att barn och unga med funktionsnedsättning får tillgång till mer fysisk aktivitet? I en ny översikt, "En tillgänglig lärmiljö för alla i ämnet idrott och hälsa", sammanställs svensk och internationell forskning om hur lärare kan planera och utforma sin undervisning så att den blir mer tillgänglig.

Medverkande

• Alva Appelgren, projektledare Skolforskningsinstitutet.
• Karin Fröding, utvecklingssamordnare Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Panel

• Alexander Skytte, idrottslärare, krönikör och debattör.
• Kim Nilke Nordlund, generalsekreterare, Unga Reumatiker.
• Per Nilsson, rektor Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, och nationell samordnare för främjandet av fysisk aktivitet.
• Kristin Ekblom, projektledare Rörelsesatsningen i skolan, Riksidrottsförbundet.
• Kajsa Jerlinder, forskare handikapp- och idrottsvetenskap, Högskolan i Gävle.

Moderator

• Fredrik Malmberg, generaldirektör, Specialpedagogiska skolmyndigheten.

Presentation

• Presentationen till webbinariet om idrott och hälsa (PDF-dokument, 1 MB)

Frågor och svar från lunchseminariet

Stöd från SPSM

1. Vad kan idrottslärarna i skolan få för stöd från SPSM kring upplägg av lektioner med mera för att få alla elever att klara av målen för ämnet idrott och hälsa?

Lärare i ämnet idrott och hälsa kan, efter överenskommelse med skolans rektor och elevhälsa, söka vårt specialpedagogiska stöd. De kan då få rådgivning kring de frågeställningar som finns när det gäller pedagogiska konsekvenser av en funktionsnedsättning och skapa en tillgänglig lärmiljö för eleverna utifrån deras förutsättningar och behov.

På vår sida om specialpedagogiskt stöd hittar du mer information. Du hittar även information på våra webbsidor Rörelse och fysisk aktivitet som kanske kan ge er inspiration när det gäller hur ni kan arbeta för att alla ska nå målen. Du kan även få ytterligare inspiration genom våra poddar, avsnitt 51, 52 och 53 som handlar om ämnet idrott och hälsa https://www.spsm.se/om-oss/folj-oss/podd/ 

2. Jag jobbar som idrottslärare i åk 6 och 7 på en högstadieskola. Vi är inte så stor skola, därför jobbar vi tillsammans i varje klass. Vissa problem får vi som exempelvis vid simning när inte simkunskaper finns, men vi kämpar på. Har ni några specifika tips att komma med, för att vi ska bli ännu bättre. Vilken superduper fin lunchföreläsning.

Tack för responsen på lunchföreläsningen! På våra webbsidor finns information om elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa.

Du kan läsa mer under rubriken Skola och få tips på hur ni kan tillgängliggöra och anpassa undervisningen https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/rorelse-och-fysisk-aktivitet-i-skolan/  

Ta gärna del av vår podd Lika värde där bland annat avsnitt 51, 52 och 53 tar upp ämnet idrott och hälsa.

På Skolverkets webbplats hittar ni mer information om simundervisningen https://www.skolverket.se/regler-och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/simning-i-skolan

3. En annan fråga: En pappa efterlyser kunskap om lämplig träning för sin pojke 7år som har Apert syndrom. Finns det forskningsstudier som berör denna speciella funktionsproblematik?

Undervisningen i ämnet idrott och hälsa utgår ifrån läroplaner och kursplaner. Specifik träning utifrån en funktionsnedsättning är något en fysioterapeut kan ge stöd kring och därför bör föräldrarna vända sig till barnhabiliteringen. Om skolan behöver stöd kan de, efter godkännande från föräldrarna, höra av sig till barnhabiliteringen och fysioterapeuten, så att de tillsammans med barnet eller eleven och utifrån elevens individuella förutsättningar kan planera hur undervisningen kan anpassas eller tillgängliggöras. Det är viktigt att ett sådant möte eller planering utgår ifrån förskolans och skolans uppdrag – så att fokus är på lärandet i undervisningen och delaktighet i den sociala gemenskapen. Att olika aktörer samverkar och ser helheten kring förskola, skola, hem och fritid är ofta det bästa för barnet eller eleven.

SPSM har just nu inget specifikt material kring Apert syndrom. Vi hänvisar därför till Socialstyrelsen där det finns mer information.

4. Det finns forskning som menar att många idrottslärare önskar utbildningsinslag riktade mot elever med funktionsvariationer under sin grundutbildning och att det i många fall saknas. Hur kan detta främjas i lärarutbildningarna i Sverige ser ni?

SPSM instämmer i att det finns behov av kunskap redan i utbildningen, för att ha en större förberedelse att möta elevers olikheter och få en förståelse för konsekvenser som en funktionsnedsättning kan innebära för lärandet. SPSM tycker att det är viktigt att studenter får med sig grundläggande specialpedagogiska strategier och förståelse för hur man kan anpassa lärmiljön. Det är också viktigt att veta var och hur man som ny lärare kan få stöd i sin undervisning. SPSM samverkar med vissa lärosäten och finns med i sammanhang som verkar för ökad kunskap, så som exempelvis SNAFA (Svenskt Nätverk för Anpassad Fysisk Aktivitet) https://snafa.se/om-snafa/

Vi hoppas att den systematiska översikten som nu tagits fram kan bidra till ökad kunskap om att utveckla en tillgänglig lärmiljö i ämnet idrott och hälsa och även användas i lärarutbildningen.

Motorik

Följande fyra frågor besvaras gemensamt under fråga nummer 8:

5. Min erfarenhet är att strukturerade motorikobservationer är ett användbart redskap för att kunna erbjuda övningar och träning utifrån olika elevers olika förutsättningar. Varför förekommer inte motorikobservationer oftare ute i skolorna. Är det något som SPSM skulle kunna promota?

6. När barn har läs- och skrivsvårigheter får de extra stöd och specialundervisning. Varför är det inte lika självklart att få motorikstöd om man behöver det? Varför är det oftast enstaka idrottslärare som får strida för att få möjlighet att ge extra motorikstöd i mindre grupper? Kan SPSM göra något för betona behovet av extra motorikstöd i skolorna?  Behovet är ännu större nu än tidigare. Alltfler barn börjar skolan med en otränad "oerfaren" motorik.

7. Varför görs inte motorikobservationer inte systematiskt för alla elever? Det borde göras i förskoleklass och sedan vid behov.

8. Att tidigt och systematiskt observera elevers motorik kan kanske vara ett stöd för att tidigare upptäcka NPF-problematik, framför allt AST? Det skulle möjliggöra tidigare insatser, och kanske förebygga senare problem med skolfrånvaro och andra svårigheter. Hur tänker ni på SPSM om möjligheterna att ge råd till skolor kring att upptäcka samband mellan motoriska svårigheter och NPF, samt att ge råd till skolor om vilka interventioner som kan vara lämpliga och viktiga för att utveckla barns motorik?

Svar:

Tack för ert engagemang och för att ni lyfter dessa viktiga frågor. Det är ett komplext område som skulle behöva ett större utrymme för att samtalas mer och djupare omkring. Det räcker inte med att enbart lyfta Vad och Varför detta är ett viktigt område, utan det skulle också behöver lyftas fram ett HUR, så att förskolor och skolor i så fall skulle kunna arbeta utifrån ett barn- och funktionrättsperspektiv. I dessa frågor är det av största vikt att samverka med elevhälsan.

Vi har därför i detta sammanhang valt att svara på era frågor tillsammans och mer kortfattat utifrån SPSMs uppdrag.

SPSMs roll är att ge stöd till skolor och skolhuvudmän för att barn och elever med funktionsnedsättning ska kunna vara delaktiga och lära och utvecklas i en tillgänglig lärmiljö.

Det är Skolverket som ger ut allmänna råd och som tar fram riktlinjer och bedömningsstöd för undervisningen i olika ämnen. Därför ser vi att detta är frågor som bör ställas till Skolverket.

SPSM ger specialpedagogiskt stöd utifrån behov, kopplat till de riktlinjer som Skolverket tar fram.

Följande två frågor besvaras gemensamt under fråga nummer 10:

9. Vet ni hur många kommuner det är som har fysioterapeut inom elevhälsan som stöd för att öka förutsättningarna för barn med funktionsnedsättning inom skolan?

10. Som sjukgymnast/fysioterapeut önskar man ju att vi som profession blev en del i elevhälsoteamet. Det skulle kunna komplettera mycket av den kompetens som finns i skolan idag. Jag tror man skulle kunna stötta dels i den för dagen aktuella frågan, men också använda kroppen och motoriken som verktyg för att nå självkänsla, psykiskt välmående och jobba med skolan som arbetsplats. Hur trycker vi på från fler håll för att få till detta?

Svar:

SPSM har inte uppgifter om hur många elevhälsoteam som har en fysioterapeut. Vi välkomnar era frågor som synliggör behovet och vikten av mer kunskap om motorik och rörelse för att alla barn och elever ska få bästa möjlighet att lära och utvecklas utifrån sina förutsättningar.

På våra sidor om rörelse och fysisk aktivitet har vi bland annat lyft fram vikten av samverkan med fysioterapeut. https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/roller-och-ansvar-vid-rorelse-och-fysisk-aktivitet/

”Ett exempel på en extern kompetens som en förskollärare eller lärare i ämnet idrott och hälsa och i ämnesområdet motorik kan behöva stöd ifrån är fysioterapeuten. Fysioterapeuter har kunskap om hur fysisk aktivitet leder till rörlighet och hälsa utifrån varje enskild individs förmåga. En fysioterapeut som arbetar på habiliteringen med barn och ungdomar har god kunskap om olika funktionsnedsättningar och om hur man kan arbeta för att främja elevers motoriska utveckling och att vara fysiskt aktiva oavsett funktionsnedsättning.

Läraren kan ta stöd av fysioterapeuten så att de tillsammans med barnet eller eleven och utifrån elevens individuella förutsättningar kan planera hur undervisningen kan anpassas eller tillgängliggöras. Det är viktigt att ett sådant möte eller planering utgår ifrån förskolans och skolans uppdrag – så att fokus är på lärandet i undervisningen och delaktighet i den sociala gemenskapen.”

Motivation och samspel

11. Jag vet inte om detta är något som idrottsämnet ska göra enligt kursplanen, men det är oerhört viktigt att individer får chans att pröva "saker de egentligen inte kan".

I översikten ges exempel på att ge olika valmöjligheter och alternativ, där eleven själv får chansen att välja ett ibland svårare eller lättare alternativ. För att bli motiverad att träna och utmana sig själv kan det vara bra att känna att det finns en rimlig chans att lyckas. Viktigt att eleven får känna sig trygg i sammanhanget och inte uppleva utsatthet https://webbutiken.spsm.se/en-tillganglig-larmiljo-for-alla-i-amnet-idrott-och-halsa/

12. Svårt med samspel mellan elever då man har elever som inte vill berätta för sina kompisar om sin nedsättning.

Ja, det är en stor utmaning att kunna möta alla individers olikheter och behov. Som Alexander sa i panelen så behöver man många gånger vara nyfiken och försöka förstå bakomliggande orsaker till varför en elev känner att detta blir svårt. Beror det på att en elev har en tidigare negativ erfarenhet som kan ligga till grund för detta och hur blev det i så fall vid det tillfället? Att skapa en tillitsfull relation där man som vuxen är lyhörd och inlyssnande så att eleven känner sig trygg och delaktig i om, och i så fall hur, man kan tala om detta.

I fokusintervju med idrottslärare, upplever de att det är svårt att veta hur "hårt man kan pusha" elever med funktionsnedsättning. Det kanske inte handlar om att de misstror elever som säger att de har ont.

Elever med funktionsnedsättning är i första hand ett barn eller en ung precis som alla andra. Elever mår bra av att de vuxna tror på dem och har höga förväntningar.

Det viktiga blir att det finns en balans mellan krav och förväntningar. När det gäller elever med funktionsnedsättning behöver förstås läraren känna eleven, ha en tillitsfull relation och en förståelse för vilka konsekvenser elevens funktionsnedsättning kan innebära för lärandet och i lärsituationen. Tillsammans med eleven hittar man oftast bästa lösningen. Ta gärna stöd av elevhälsan vid behov.

Betyg och bedömning

13. Funderar kring betygens roll i ämnet i idrotts och hälsa. Jag tänker att det är hämmande båda för många elever. I stället fokusera på rörelseglädje i ämnet.

Det finns många som funderar på vad som är bäst för barn och elever och det är en relevant diskussion. Madelene Wikers avhandling ”Det är live liksom” lyfter elevers röster om ämnet och den problematik du beskriver kring betyg i ämnet. Du hittar denna och flera avhandlingar och artiklar på våra webbsidor. https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/avhandlingar-vetenskapliga-artiklar-och-rapporter-om-rorelse-och-fysisk-aktivitet/

14. Hur bör man förhålla sig till kriteriet ”med xx rörelsekvaliteter i komplexa sammanhang” om en elev har en fysisk funktionsnedsättning? Är komplex rörelse då olika för alla? Hur vet man vad som är komplext för vem? Förstår att samplanering och sambedömning är bra att använda sig för att ”lösa” situationen - men vad anser ni?

Precis som du säger kan en komplex rörelse vara olika beroende på vilka funktionsförutsättningar eleven har. På våra webbsidor ger vi stöd kring bedömning. https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/rorelse-och-fysisk-aktivitet-i-skolan/amnet-idrott-och-halsa/betyg-och-bedomning-i-amnet-idrott-och-halsa/

Vi instämmer i att det är en bra lösning att både samplanera och sambedöma för att ge goda förutsättningar och hitta lämpliga anpassningar och bedömningssituationer. Vi föreslår att ni även här tar kontakt med specialpedagog/speciallärare eller elevhälsans resurser om ni behöver stöd i hur ni ska tänka. Om ni behöver ytterligare stöd kan ni vända er till SPSM för rådgivning.

15. Hur fungerar betygssättningen?

Vi har skrivit lite om betygssättning och undantagsbestämmelsen kring ämnet idrott och hälsa på våra webbsidor https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/rorelse-och-fysisk-aktivitet-i-skolan/amnet-idrott-och-halsa/betyg-och-bedomning-i-amnet-idrott-och-halsa/

Genus

16. Hur får man unga flickor i åk 7 att intressera sig för idrott och hälsa? Flickor som inte vågar visa sina kroppar för klasskamrater?

Docent Kim Wickman på Umeå universitet som har varit med och tagit fram den nya systematiska översikten har också skrivit och forskat kring genus och idrott och hälsa. Se ”Genus och specialpedagogik – Praktiknära perspektiv. En vetenskaplig antologi från Specialpedagogiska skolmyndigheten” av Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM). Publicerad 2017. Se särskilt kapitlen ”Idrott och hälsa – hur genus och funktionalitet görs i den specialpedagogiska undervisningspraktiken” av Wickman, K. och Karp, S. samt "Du gör på ditt lilla vis" Kön, fysisk funktionsförmåga och undervisning i idrott och hälsa” av Apelmo, E.

Läs också mer i den systematiska översikten under avsnittet kring ett utvecklande klimat. Där lyfter vi olika perspektiv på hur man kan skapa ett klimat som inte är så prestationsinriktat https://webbutiken.spsm.se/en-tillganglig-larmiljo-for-alla-i-amnet-idrott-och-halsa/

Centrum för idrottsforskning har i sin antologi ”De aktiva och de inaktiva” även lyft fram utmaningar kring bland annat kropp, rörelse och genus. Dessa artiklar ligger också på vår webbplats https://www.spsm.se/stod/specialpedagogiskt-stod/rorelse-fysisk-aktivitet/avhandlingar-vetenskapliga-artiklar-och-rapporter-om-rorelse-och-fysisk-aktivitet/

NPF           

17. Vi idrottslärare på vår skola har suttit och spånat och pratat om hur vi ska kunna få in ett antal elever i undervisningen som idag helt står utanför och har anpassad studiegång där idrottsundervisningen är ett av de bortanpassade ämnena. Det handlar om elever med NPF, problematisk skolfrånvaro och eller svårigheter med det sociala samspelet. Vår fundering har varit att i ett inledande skede skapa som en position i schemat likt "specialidrott", en möjlighet att kunna erbjuda ett betydligt mindre sammanhang och en miljö där det inte finns 30 andra individer att behöva samspela med. Vi ser detta som en bro/brygga in i den ordinarie undervisningen och tänker oss den här gruppen som flytande och flexibel där elever kan slussas in och ut beroende på utvecklingen som sker. Vi är lite nyfikna på hur ni resonerar i en sån här fråga, vad ser ni för potentiella farhågor/fallgropar med ett sånt här upplägg?

Så bra att ni har tänkt att hitta lösningar på att möta dessa elever i ett annat sammanhang där de kan få andra förutsättningar att lyckas. Det finns alltid många funderingar och självklart en del fallgropar som man behöver identifiera. En väg är att involvera elevhälsan i detta arbete. Självklart också viktigt att involvera eleverna så att de blir delaktiga i planering och utförande. Ett exempel kan kanske vara att utgå från materialet Så här vill jag ha det på idrotten. Innan ni drar igång ert arbete skulle ni kunna ta del av vårt studiepaket kring att möta elever inom NPF: Studiepaket NPF Då får ni en bra gemensam plattform för ert arbete. Om ni ser ytterligare behov av stöd finns SPSMs rådgivning.

18. Ni som skrev rapporten - hittade ni studier om hur barn/unga med både NPF/funkis och övervikt har det i ämnet idrott, eller för den delen i aktiviteter utanför skolan?

Av de studier som inkluderades i översikten beskrivs inte detta.

19. NPF har nämnts. Numera räknas OCD och angränsande diagnoser som till exempel BDD till NPF. OCD är en vanlig men ofta dold diagnos. Det kan handla om en elev i varje klass. Att diagnosen är dold kan innebära att eleven inte vet att den har diagnos. I idrotten kan eleven vara rädd för att det kan vara smutsigt, rädd för att bli besmittad av redskap, rädd för att duscha, eller duscha väldigt länge. Elever kan behöva hjälp med problemen blir upptäckta, blir kontaktad av elevhälsan och få fungerande behandling. Vilken kunskap kan idrottslärare få för att kunna känna igen dessa symtom?

När lärare behöver stöd är det viktigt att tidigt involvera elevhälsan. Att skapa relation och lyssna på eleven och eventuellt samtala med vårdnadshavare kan också öka kunskapen och förståelsen. För att kunna utveckla en likvärdig undervisning behöver hela styrkedjan, det vill säga förvaltning, rektor och elevhälsans resurser, vara involverad och ge lärare det stöd som de behöver. Läraren kan också behöva fortbildning inom specifika områden.

Ett exempel på en webbsida som beskriver bland annat OCD är Självhjälp på vägen

Sidan  innehåller också information till lärare.    

20. Ingår det någon utbildning alls inom NPF-området för de som bara läser en termin idrott i fritidspedagogutbildningen?

SPSM har ingen information om hur de olika utbildningarna tar upp dessa perspektiv.

Lärarresurser och organisation    

21. Jag studerar till lärarassistent just nu. Hur ser ni att en lärarassistent kan avlasta på idrotten?

Alla vuxna som finns med runt eleverna och i undervisningen är viktiga och behöver få tid att samtala om undervisningen och ha en samsyn. Det kan uppstå ett dilemma kring en enskild elevs behov av stöd och samtidigt behovet av självständighet och delaktighet med kamraterna. Det är därför av yttersta vikt att uppmärksamma att en resursperson eller lärarassistent inte får bli ett hinder för delaktighet i den sociala gemenskapen mellan eleverna. Det är lärarens ansvar att alla elever är medräknade i planeringen och att undervisningen anpassas. En lärarassistent kan ge läraren stöd i detta arbete.

22. Samarbete med speciallärare/specialpedagog fungerar olika beroende på kunskap om och förståelse för elevernas situation i idrottsundervisningen. En del idrottslärare får god hjälp av dessa stödfunktioner, andra upplever att de inte får någon hjälp alls. Hur ser speciallärare/specialpedagogutbildningen ut? Vad får de för redskap att stödja elever i idrottsundervisningen?

SPSM har ingen övergripande information om hur utbildningarna tar upp detta område, och det kan se olika ut på olika lärosäten.