Intellektuell funktionsnedsättning, utvecklingsstörning

Intellektuell funktionsnedsättning innebär en nedsatt intellektuell förmåga och en samtidig nedsatt adaptiv förmåga. Det innebär svårigheter till anpassning vid vardagliga aktiviteter. Utvecklingsstörning och intellektuell funktionsnedsättning är olika benämningar på samma funktionsnedsättning. SPSM använder begreppen jämbördigt.

Det finns stora variationer inom funktionsnedsättningen och dess konsekvenser skiljer sig mycket från person till person. Funktionsnedsättningen kan vara lindrig, måttlig, svår eller mycket svår.

Att ha intellektuell funktionsnedsättning kan innebära svårigheter att förstå och lära sig. Utveckling och lärande kan ta längre tid. Funktionsnedsättningen kan påverka individens förmåga att tolka, bearbeta och förstå sinnesintryck som i sin tur påverkar verklighetsuppfattningen. En individs verklighetsuppfattning kan påverka förmågan att samspela och kommunicera.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning kan samtidigt har andra funktionsnedsättningar, till exempel autism, hörsel- eller synnedsättningar.

 

Ändrade kursplaner i grundsärskolan från och med höstterminen 2022

En inspelning i Zoom där Marie Israelsson som arbetar som undervisningsråd på Skolverket berättar om förändringarna i grundsärskolans kursplaner som träder i kraft höstterminen 2022. Deltar gör också Sofia Trapp och Therese Lindahl, båda rådgivare på Specialpedagogiska skolmyndigheten. Inspelningen är ca 35 minuter lång och har valbar undertext.

Lunchseminarium: Utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. 

Den 4 juni sände vi ett lunchseminarium om utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning. Presentation av förslag till förändringar av utbildningen och diskussion vad utbildningen leder till. Inspelningen startar ca 2 minuter in i direktsändningen. Längd cirka 1 timme, med valbar undertext.

Pedagogik och förhållningssätt

Förskola och skola ska sträva efter att uppväga skillnader i förutsättningar för lärande. Undervisningen ska så långt som möjligt motverka funktionsnedsättningens konsekvenser genom att ta hänsyn till alla olika behov i lärmiljön.

Särskolan ur ett elevperspektiv

Axel, en före detta elev i särskolan, berättar om sina upplevelser och erfarenheter från sin skolgång.

Personer med intellektuell funktionsnedsättning är ingen homogen grupp. Därmed kan inget enskilt undervisningsupplägg möta behoven hos alla. Stödet behöver baseras på den enskilda individens behov, förutsättningar och erfarenheter.

Att ha intellektuell funktionsnedsättning kan innebära behov av stöd för att ta emot, bearbeta och hantera information. Omgivningen kan även behöva ta hänsyn till individens erfarenheter, kunskap och förmåga att minnas. Funktionsnedsättningen kan också betyda att individen har behov av stöd i socialt samspel och kommunikation.

Individens behov kan ställa krav på anpassningar i undervisningen i form av tydliggörande pedagogik samt alternativ och kompletterande kommunikation, AKK.

Tydliggörande pedagogik

Tydliggörande pedagogik kan bland annat innebära en lärmiljö som för individen upplevs som meningsfull, begriplig och hanterbar. Exempel på tydliggörande pedagogik kan vara att erbjuda svar på frågor som:

  • Var ska jag vara?
  • Vem ska jag vara med?
  • Vad ska jag göra?
  • Hur ska jag göra?
  • När?
  • Hur länge?
  • Vad händer sedan?

Tydliggörande pedagogik kan du läsa mer om i Skolverkets skrift Stödinsatser i utbildningen.

Alternativ och kompletterande kommunikation

Alternativ och kompletterande kommunikation, AKK, syftar till att erbjuda kommunikativt stöd för att skapa förutsättningar för lärande och delaktighet.

Exempel på AKK är:

  • kroppsspråk, ljud, mimik, signaler, gester 
  • tecken som alternativ och kompletterande kommunikation, TAKK 
  • konkreta föremål 
  • bilder och symboler
  • bokstäver.

AKK kan erbjudas med flera olika kommunikationssätt samtidigt då de kompletterar varandra, det vill säga multimodal kommunikation.

Här kan du läsa mer om alternativ och kompletterande kommunikation, AKK.

Utbildning

Elever som på grund av intellektuell funktionsnedsättning inte når grundskolans kunskapskrav kan tas emot i grundsärskolan. Läs mer i Skollagen, 7 kap 5§.

I Skolverkets allmänna råd för mottagande i grund- eller gymnasiesärskola beskrivs hur utredning och mottagande ska ske. Ett beslut om mottagande i grundsärskolan eller gymnasiesärskolan ska föregås av en utredning. Den omfattar fyra olika bedömningar: pedagogisk, psykologisk, medicinsk och social bedömning.

Grundsärskola

Utbildningen i grundsärskolan är indelad i ämnen och ämnesområden. När beslut om mottagande i grundsärskola sker ska det också avgöras om eleven övervägande ska läsa ämnen eller ämnesområden. Mer information om grundsärskolan finns hos Skolverket.

Gymnasiesärskola

Gymnasiesärskolan är en frivillig skolform som elever med intellektuell funktionsnedsättning kan välja. Gymnasiesärskolan erbjuder nationella och individuella program. Inom de nationella programmen läser eleverna ämnen medan elever som går individuella program läser ämnesområden. Gymnasiesärskolans nationella program är yrkesutbildningar som bland annat är avsedda att ge en god grund för yrkesverksamhet. Mer information om gymnasiesärskolan finns hos Skolverket.

Integrerade elever

Elever som är mottagna i grundsärskolan kan få sin utbildning inom grundskolan. Det brukar vi benämna som integrerade elever. Detta kan ske om de huvudmän som berörs är överens och elevens vårdnadshavare medger det. För en integrerad elev gäller de bestämmelser som avser grundsärskolan. Rektorn för den skolenhet där eleven får sin undervisning får dock besluta om undantag från dessa bestämmelser med hänsyn till undervisningens upplägg. Hos Skolverket kan du läsa mer om integrerade elever.

Studiepaket dubbla läroplaner handlar om planering och genomförande av undervisning för elever i grundsärskolan och får sin undervisning i grundskolan.

Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning

Särskild utbildning för vuxna upphör som egen skolform 1 juli 2020 och blir istället en del av Komvux. Kommunal vuxenutbildning som särskild utbildning riktar sig till vuxna personer med intellektuell funktionsnedsättning (utvecklingsstörning) eller förvärvad hjärnskada.

Undervisningen sker utifrån kursplaner på grundläggande nivå och ämnesplaner på gymnasial nivå. På grundläggande nivå motsvarar utbildningen den som ges i grundsärskolan. På gymnasial nivå motsvarar utbildningen den som ges i gymnasiesärskolans nationella program.

Elever har även möjlighet att läsa olika kurser grundkurser eller vissa utbildningar på gymnasienivå om de önskar och har förutsättningarna.

Här kan du läsa mer om vuxenutbildningen.

Publicerat tisdag 7 juni 2022