Synnedsättning vid undervisning på distans

En elev med blindhet eller synnedsättning behöver ha tillgång till sin egen utrustning som är personligt anpassad efter elevens behov.

Använd det undervisningsmaterial och den kommunikation som eleven är van vid, till exempel punktskrift eller förstorad text.

Att tänka på

  • Var ödmjuk inför den nya situationen. Den innebär att testa sig fram, i dialog med eleven.
  • Utgå ifrån den teknik som eleven redan behärskar (plattformar, program), hellre än att introducera ny teknik.
  • Stötta eleven när hen ska använda teknik för videoföreläsningar (t ex Skype, Teams) som skolan använder. Det går lättare för elever med teknikvana, andra kan behöva mer stöd och anpassning för att lära sig.
  • Fysisk träff mellan elev och resurs (eller lärare) kan bli nödvändig, så att eleven känner sig trygg med den tekniska miljön eller vid vissa moment som kräver anpassning.
  • Håll kontinuerlig kontakt och avstämning med eleven för att se hur det fungerar och vilka justeringar som måste göras i upplägg och stöd.
  • Liksom alla elever behöver elever med blindhet eller synnedsättning mycket struktur och tydlighet i undervisning på distans.

Läs mer om punktskrift och våra anpassade läromedel för punktskriftsläsande elever

För att läsa våra läromedel i e-boksformatet Textview behöver du ladda ned programmet Textview från Legimus.

För att läsa talböcker, läs mer hos MTM där det finns information om Legimus.

Gymnasieskolors lösningar för olika skolsituationer vid distansundervisning av elev med blindhet

Många faktorer påverkar sätt och möjlighet att bedriva undervisning och anpassning för elever som läser punktskrift. Vi har valt att presentera några modifierade exempel utifrån hur skolor har löst olika situationer som uppkommer vid distansundervisningen. Skolorna använder olika kommunikationsverktyg, så som skolplattformar och videoverktyg, med varierande grad av tillgänglighet för eleverna. Kommunikationsverktyg som skolorna i exemplen använder är Microsoft Teams, Google Meet, Zoom och Discord. Instruktioner och tips bygger på erfarenheter från gymnasieskolor som undervisar elever med blindhet på distans men vissa arbetssätt går att använda till elever i andra årskurser.

"Jag har trivts bra med distansarbetet, det trodde jag inte att jag skulle göra. Det var ingen som kunde, det var skönt."

Universitetsstuderande

Föreläsningar

Delaktighet

"När du ska få en elev som läser punktskrift och arbetet sker på distans behöver du prata med eleven: Fungerar det här? Har du använt zoom? Jag ryser när jag tänker på vad jag hade gjort om vi inte hade haft Zoom, som är tillgängligt. Universitetet kör ju på sina program, de kommer ju inte ändra bara för att det inte är tillgängligt för mig.”

Universitetsstuderande

Det är viktigt att eleven får chans att delta i gemensamma genomgångar på länk, så att eleven inte hamnar utanför klassammanhanget. Om eleven inte kan hantera videoverktygen kan en lösning vara att läraren ringer upp eleven innan föreläsningen så att eleven får tillgång till föreläsningen via lärarens högtalartelefon under lektionens gång. Tänk på att även den informella kommunikationen mellan elever behöver ske i ett format som är tillgängligt för eleven. Som exempel upplever de flesta Discord som otillgängligt.

Dubbelt auditivt fokus

Det kan uppstå situationer för eleven där lärarrösten krockar med talsyntesen. Fundera över hur eleven kan separera ljuden så att de inte krockar. En lösning är att ha lärarens föreläsning i mobilen och talsyntesen i datorn när eleven arbetar. Eleven bör då ha hörlur inkopplad till dator så att talsyntesen inte stör övriga mötesdeltagare.

Videoverktyg

Eleven behöver stöd och hjälp med att installera och hantera verktygen. Många funktioner är tillgängliga men inte alla och videoverktyg fungerar olika i olika IT-miljöer.

"Vi förlorade tid på att alla skulle lära sig att använda Zoom samtidigt som lektionerna skulle pågå som vanligt. Alla hade tjänat på att ha en vecka där vi lärde oss att använda zoom och hur lektionerna skulle gå till."

Universitetsstuderande

Mobilen

Videoverktyget som app i mobilen är ofta enklare att navigera i och hantera, än i datorn. Att ta del av föreläsningen i mobilen underlättar också för eleven att själv skriva på datorn samtidigt. Att ha ena rösten i hörlur ger också eleven större kontroll över situationen med möjlighet att lägga bort hörluren vid behov.

Syntolkning

Läraren bör syntolka sina genomgångar i så stor utsträckning som möjligt eftersom eleven inte har tillgång till det som visas på skärmen. Resurspersonen kan också finns med som syntolkningsstöd i telefonen. Tänk då på hur den syntolkningen görs, i och med att det blir ytterligare ett auditivt fokus för eleven.

Mejla eller dela i förväg

Eleven behöver få det som ska presenteras på ett tillgängligt media, eftersom det som läraren presenterar på video inte är tillgängligt för eleven. Det kan till exempel vara ett Worddokument som eleven kan följa med i under genomgången.

”Min resurs är med under genomgångarna på Google Meet och kan hjälpa till om det uppstår oklarheter. Jag får också stöd med att anpassa dokument som är otillgängliga med jaws, som tex PDF-filer. PDF behöver inte nödvändigtvis vara otillgängliga men problemet är när texten är i form av en bild. Vid genomgångar på matematik och fysiklektionerna sparar läraren exempelvis sina anteckningar i PDF-filer vilka min resurs transkriberar till Word vilket fungerar bra.”

Gymnasieelev

Taktila bilder

Taktila bilder kan skickas hem så att resursperson och elev via telefonsamtal kan gå igenom bilderna tillsammans inför lektionen. Resursen bör då ha fotograferat av de taktila bilderna så att resursen kan beskriva dem.

Stöd till elev under eget arbete

Elevkommunikationen

"I ett klassrum är det lätt att gå fram till läraren efter lektionen, det blir annorlunda när man sitter i en grupp där alla hör alla. Erbjud frågestunder på tu man hand, alla kanske inte vill lyssna på mina anpassningsfrågor. Fråga: hängde du med på detta? Det kan handla om fem minuter före eller efter lektionen. Det tror jag hade varit bra för alla om man erbjöd det här, särskilt om man har lite speciella behov."

Universitetsstuderande

När undervisningen sker i ett fysiskt klassrum är det enklare för läraren att uppmärksamma om eleven blir mindre aktiv, har svårt med fokus eller ser ut att behöva stöd. Vid distansundervisning läggs det många gånger ett större ansvar på eleven att initiera en kommunikation med lärare, resursperson eller specialpedagog. Skolpersonalen behöver därför se över hur rutiner upparbetas för att ansvaret för kontakt inte enbart läggs på eleven.

Delad skärm

Om eleven har videoverktyget i datorn kan hen dela sin skärm. Då kan läraren eller resurspersonen se vad eleven har skrivit eller har frågor kring. Ibland behöver eleven fokusera på information från sin skärmläsare. Läraren kan inte höra elevens talsyntes via videoverktyget och bör uppmuntra eleven att säga till när hen behöver koncentrera sig på informationen från skärmläsaren. Eleven behöver kunna kortkommandon för att dela sin skärm.

Återkoppling och kommentarer i dokument

Eleven mejlar eller delar sitt dokument och förklarar vad hen behöver hjälp med. Läraren bör inte använda ordbehandlingsprogrammets inbyggda kommentarsfunktioner utan skriva kommentarer direkt i elevens dokument. För att kommentarer ska vara lätta att söka upp kan läraren inleda en kommentar med ett eller flera ovanliga tecken. Lärarna på skolan bör komma överens med eleven om lämpliga tecken. Till exempel kan tecknen /§ användas i början av en kommentar och §/ i slutet av en kommentar. Om eleven skriver egna kommentarer kan andra teckenkombinationer användas. Ett alternativ till skriftlig återkoppling är att läraren upp eleven.

Taktila bilder

Läraren eller resurspersonen har säkerställt att eleven innan lektionen har plockat fram de taktila bilder som kan vara aktuella under kommande pass. När stöd behövs med taktila bilder har lärare och resursperson tillgång till kopior av de taktila bilderna - avfotograferade med mobiltelefon innan eleven fick hem dem. Detta blir lättare för lärare och elev att ha ett gemensamt fokus i diskussionerna, när båda har samma bild framför sig. Det är en större utmaning att arbeta med taktila bilder på distans jämfört med i ett fysiskt klassrum. Läraren har då möjlighet att visuellt observera var på bilden elevens fingrar befinner sig och ge fortsatt stöd utifrån detta. Eleven behöver nu istället verbalt beskriva var hens fingrar befinner sig.

Fysisk träff

En gång i veckan kommer eleven in till skolan för att träffa sin matematiklärare. Det underlättar mycket för eleven att få vissa delar förklarade på så sätt. Övriga matematiklektioner kan eleven sedan följa på distans.

Grupparbeten

Delaktighet i grupparbeten på distans kräver förutom en tillgänglig kommunikationsmiljö även en god struktur avseende bland annat rollfördelning och arbetssätt. Vid grupparbeten bör eleverna använda samma tekniska miljö som vid den ordinarie distansundervisningen t.ex. Zoom. Eleven behöver få tillgång till det material som gruppen förväntas arbeta med i god tid inför grupparbetet.

Roller

Tilldela gärna deltagarna i grupparbetet olika roller, till exempel vem som antecknar, vem som fördelar ordet och vem som ansvarar för att verbalt beskriva vad som visas på skärmen och den text som delas. Antalet medlemmar i en grupp bör hållas till 3-4 personer. Då blir det lättare för alla att vara delaktiga. För elever med blindhet kan det vara extra viktigt med en grupp med deltagare som eleven är van och trygg att samarbeta med. En annan aspekt som behöver tydliggöras är resurspersonens roll vid grupparbeten. En vuxens närvaro vid grupparbeten kan vara hämmande men samtidigt kan eleven behöva stöd som inte kan läggas på gruppmedlemmarna.

Alternativa kommunikationskanaler

På ett par skolor har Discord använts som komplement till de mer vanliga kommunikationsmiljöerna som exempelvis Meet, Teams och Zoom. Detta då Discord är en vanligt förekommande video-, text- och röstchatt bland gamers. Då har initiativet till användandet kommit från eleven, som använt programmet tidigare. För ovana användare kan tröskeln att komma igång vara stor, men de skolor som valt att använda Discord har lyssnat till elevens önskan. På en skola har elev och resursperson haft röstchatten i Discord igång nästan hela dagarna, som kanal för kommunikation.

Delade dokument

Vanligt vid grupparbeten är att dela dokument som man sedan kan redigera i samtidigt. För elever som använder skärmläsningsprogram är miljöer för delade dokument, som exempelvis Google Dokument, svåra att få överblick när och var gruppmedlemmar lagt till eller ändrat textinnehåll. Vid grupparbeten kan till exempel tecknen som används vid återkoppling från läraren också användas av gruppmedlemmarna för att markera kommentarer eller textstycken som behöver redigeras. För att underlätta för eleven, kan gruppmedlemmarna mer regelbundet behöva stämma av muntligt vilka ändringar som gjorts och fördela arbetet i dokumentet.

Återkoppling och avstämning

Lärarkontakten

”Med hjälp av Google Classroom kan jag enkelt hålla mig uppdaterad i vad som händer i de olika ämnena och jag undviker därför att missa viktig information. Jag har laddat ned Classroom till mobilen och får en notis när en lärare skickar ett meddelande till klassen.”

Gymnasieelev

Läraren behöver vara noga med att följa upp elevens arbete under och efter varje lektion. Uppföljningen av elevens arbete bör i så stor utsträckning som möjligt göras på samma sätt som för klasskamraterna men ibland finns mer tillgängliga alternativ. Om skolplattformar eller videoverktyg är svåranvända för eleven kan kommunikationen istället ske via mejl eller telefon.

Fast mötestid

”Jag har 30 minuters handledning med min matematik/fysiklärare varje vecka. Om något varit otydligt under en genomgång kan jag och läraren gå igenom detta under handledningen. Jag kan också ställa frågor på de uppgifter jag gjort under veckan.”

Gymnasieelev

Lärare och elev kan komma överens om en bestämd mötestid varje vecka för återkoppling och avstämning.

Delade dokument

Återkoppling av läraren kan ske via delade dokument, för de elever där detta är tillgängligt. På så sätt är det lättare för läraren att se om arbetet med olika texter/uppgifter flyter på. På en skola använder eleven delade dokument från sin mobil, då hanteringen är enklare från den enheten än via datorn.

Mentor och specialpedagog

Mentor och specialpedagog behöver ha regelbunden kontakt för avstämning med både lärare och elev.

Fysiska möten

”Specialanpassade prov, som exempelvis matematikprov med taktila bilder, är svåra att genomföra på distans. Jag har därför fått tillstånd att göra dessa prov i skolan. Prov generellt kan nog vara bra att göra i skolan på plats då det finns risk för att något går snett såsom krånglande teknik eller liknande.”

Gymnasieelev

Som beskrivits innan finns det situationer när skolor anser att fysiska möten mellan elev och lärare eller resursperson är nödvändigt. Omfattning och orsak till fysiska träffar skiljer sig åt mellan skolorna. Några lösningar som skolor har uppgivit:

Undervisning i skolan med lärare

Eleven har undervisning i skolan med resursperson och lärare.

Stöd från resursperson i skolan

Eleven har undervisning i skolan med resursperson där de tillsammans tar del av lärarens instruktioner via länk under lektionerna.

Skolbesök vid behov

"Jag tyckte det var extremt tråkigt och omotiverande att ha distansundervisning. Jag trodde inte att jag var så beroende av sociala kontakter som jag tydligen var. Som tur var lyckades jag och några andra, efter en hel del tjat, få komma in och jobba praktiskt.”

Gymnasieelev

Eleven har undervisning i skolan i de ämnen där eleven har behov av mer stöd från lärare eller resursperson. Till exempel kan det handla om undervisning i ämnen där taktila bilder eller annat konkret material ger en ökad förståelse. Det kan även handla om att få möjlighet att visa sina kunskaper.

Stöd från resursperson i hemmet

Resurspersonen ger stöd på plats i hemmet vid behov. Resurspersonen har då möjlighet att lämna nya taktila bilder, fysiska modeller eller annat anpassat material eleven behöver i kommande moment.

 

Frågor och svar med extra kommentarer anpassade för synnedsättning och undervisning på distans

 

Fråga och svar i tjänsten Fråga en rådgivare:

Finns det talsyntes till iPad?

Kommentar anpassat till synnedsättning och undervisning på distans:

Anpassa iPad (PDF-dokument, 633 kB)


 

Fråga och svar i tjänsten Fråga en rådgivare:

Vad kan jag göra när kursböcker inte finns i digital form?

Kommentar anpassat till synnedsättning och undervisning på distans:

När läromedel inte finns i digital form och begränsar eleven finns det ändå en möjlighet att ni själva, eller eleven, skannar in materialet. Lämpligt kan vara att ta några sidor åt gången, de som är aktuella. Ni behöver då tillgång till en skanner med OCR-funktion. All text kommer inte att avskannas helt korrekt och den kan även ha svårighet att tolka olika grafer eller liknande. Om ni och eleven kan tänka er att stå ut med detta är det en möjlig lösning, en lösning som kan vara användbar även för annat ej digitaliserat material. När det gäller kortare texter kan läspennor eller skanning genom mobilapp vara användbart.


 

Fråga och svar i tjänsten Fråga en rådgivare:

Fungerar punktskrift via Skype?

Kommentar anpassat till synnedsättning och undervisning på distans:

Det här har testats och fungerade för den eleven.


 

Fråga och svar i tjänsten Fråga en rådgivare:

På min skola går en elev med synnedsättning som har många hjälpmedel, till exempel CCTV, avståndskamera, förstoringsglas och lampa. Hur gör vi med elevens hjälpmedel vid distansundervisning?


 

Fråga och svar i tjänsten Fråga en rådgivare:

Finns det några lämpliga appar för ett barn med synnedsättning som går i förskolan?


Fråga och svar i tjänsten Fråga en rådgivare:

Har ni förslag på appar till iPad för en synsvag elev?

 

 

Publicerat onsdag 16 september 2020