Lärande och social utveckling

Barn och elever med dövblindhet upplever världen i fragment. Det krävs lång tid och stora ansträngningar, såväl fysiska som mentala, för att lärande ska ske.

Genom att se och höra lär sig barn naturligt hur de ska bete sig i olika sociala sammanhang. När ett barn med dövblindhet skall lära och förstå samma sociala sammanhang saknar de förebilder. Lärandet behöver därför ske på ett annat sätt. Ett exempel på detta är när barn med dövblindhet visar känslor. Då är det viktigt att bekräfta att deras sätt att kommunicera når fram. Beskriv även för barnet hur andra reagerar.

Barn och ungdomar med dövblindhet riskerar att bli isolerade när viktiga människor, aktiviteter eller föremål finns utanför deras räckvidd. För att motverka isolering i dessa situationer behöver de den fysiska närheten av en annan person som tolkar svaren eller kommunikationen. Det är därför extra betydelsefullt att personer i omgivningen är medvetna om de begränsningar barnet eller ungdomen har i sin syn och hörsel.

Hur påverkar dövblindhet ett barns tidiga utveckling och lärande

Hur påverkar dövblindhet ett barns tidiga utveckling och lärande, teckenspråk

Hur påverkar dövblindhet ett barns tidiga utveckling och lärande? Syntolkad

Social utveckling – en del i lärandet

Att överblicka och följa med i mer komplexa situationer, som till exempel när flera människor är tillsammans, innebär alltid en stor ansträngning oavsett grad av syn- och hörselnedsättning eller dövblindhet.

Genom att se och höra lär sig barn naturligt hur de ska bete sig i olika sociala sammanhang. När ett barn med medfödd dövblindhet skall lära och förstå samma sociala sammanhang saknar de förebilder. Lärandet behöver därför ske på ett annat sätt. Ett exempel är när barn med dövblindhet visar känslor, då är det viktigt att bekräfta att deras sätt att kommunicera når fram. Beskriv även för barnet hur andra reagerar.

Det finns också risk att barnet får en känsla av att bli isolerad när viktiga människor, aktiviteter eller föremål finns utanför deras räckvidd. För att motverka den känslan i dessa situationer är det viktigt att känna den fysiska närheten av en annan person som tolkar svaren eller kommunikationen. De personer som finns som stöd måste vara medvetna om de begränsningar barnet eller ungdomen har i sin syn och hörsel. De kan underlätta och stödja utvecklingen genom att göra omgivningen mer förutsägbar och tydlig.

Medfödd dövblindhet – lärande via sinnen

Vid medfödd, tidig dövblindhet är lärprocessen i huvudsak beroende av balans-, muskel- och ledsinnet samt känselsinnet, det vill säga det som är möjligt att känna via sin kropp.

Genom anpassningar i lärmiljön kan vi underlätta och stödja utvecklingen. Tillvaron och omgivningen blir mer förutsägbar och tydlig om vi till exempel berättar när vi kommer och går och att vi har bestämda platser för saker. Då behöver barnet eller eleven inte lägga så mycket energi på sådana företeelser och kan använda syn- och hörselsinnena för att lära.

I förskolan eller skolan behövs en vuxen i närheten som tolkar genom taktil kommunikation bekräftar och förmedlar det barnet eller eleven är med om. Lek har stor betydelse långt upp i åldrarna för utvecklingen och lärandet.

Undervisningen vid medfödd, tidig dövblindhet sker oftast individuellt med en pedagogiskt ansvarig person. Lärandet sker i barnets alla kommunikativa relationer. Därför är samarbete mellan olika vistelsemiljöer, som hem och förskola eller skola en naturlig del av den individuella planeringen Läs mer i pdf:en Samarbete värt att satsa på.

Förvärvad dövblindhet – lärande nu och för framtiden

Barn och ungdomar med senare förvärvad dövblindhet påverkas av att långsamt eller plötsligt förlora syn- och hörselfunktioner som tidigare har fungerat. Omgivningens medvetenhet om elevens situation har stor betydelse. Det krävs stor förståelse för att det behövs extra tid och ansträngning för att kompensera för förlusten av syn och hörsel. Möjligheter till samvaro och samtal med andra barn och ungdomar med liknande behov som de själva, stärker identiteten. Att få tillgång till en samtalskontakt, till exempel inom elevhälsan är ofta positivt för eleven. En del färdigheter måste kanske läras på nytt, medan andra utvecklas av kompensatoriska hjälpmedel. Exempelvis kan stöd för kommunikation, information och undervisning underlättas av talat språkteckenspråktaktilt (kännbart) teckenspråksvartskrift, med eller utan hjälpmedelpunktskriftinformation och tekniska lösningar som till exempel smartboard, talsyntes med mera.

Barn och ungdomar med senare förvärvad dövblindhet finns olika skolalternativ. Det finns möjlighet att gå i kommunala skolor eller friskolor, men också i specialskolor för elever med hörselnedsättning och dövhet. Varje elev, oavsett skolform har en individuell utvecklingsplan. Utifrån enskilda behov kan extra anpassningar behövas. Är behovet varaktigt kan rektor besluta om särskilt stöd för eleven. Detta ska dokumenteras i ett åtgärdsprogram som beskriver skolans insatser för att eleven skall kunna följa undervisningen. 

Publicerat torsdag 9 juni 2016 Granskat måndag 10 juni 2019