Undervisning på distans vid språkstörning

Vi har frågat några elever med språkstörning som nu har undervisning på distans om hur det fungerar för dem. Utifrån deras svar ger vi rekommendationer om vad som är viktigt att tänka på.

Ha tät och personlig kontakt

"De som jag tycker är svårast är att det är svårt och få kontakt med läraren eftersom dom har mycket lektioner."

(elev åk 2, Hotell och restaurangprogrammet)

För elever med språkstörning är det viktigt att de har möjlighet till kontinuerlig, personlig kontakt med en vuxen på skolan. Den vuxne kan då stämma av hur det fungerar för eleven, om det behövs stöd med någon specifik uppgift, hjälp att hitta en struktur över dagen eller bara prata.

  • Utse en person på skolan som har daglig kontakt med eleven.
  • Bestäm med den enskilde eleven hur och när kontakten ska ske, om det är via telefon, facetime, mejl eller på annat sätt.
  • Bilda en mindre grupp som möts digitalt en gång om dagen för de elever som behöver stöd.
  • Ge tydlig information om vart eleven ska vända sig för att få hjälp med en skoluppgift.

Stötta sociala kontakter

"Jag tycker att det är tråkigt att jobba hemma istället för i skolan. Jag vill bara åka tillbaka till skolan och träffa mina vänner igen."

(elev åk 1, Individuellt alternativ)

Elever med språkstörning har ofta svårt att delta i socialt samspel och kan behöva stöd med detta även i sin vanliga skolgång. När undervisningen sker på distans förlorar eleverna de naturliga stunderna att umgås med kamrater som de i vanliga fall har. På distans bygger samspelet i ännu högre grad på språk och skrift. Eftersom elever med språkstörning ofta kommunicerar långsammare både i tal och skrift finns därför en stor risk att dessa elever blir väldigt ensamma.

  • Lägg in en frivillig, gemensam digital rastaktivitet där de som vill kan delta.
  • Planera in en stund varje dag där eleverna får dela roliga filmklipp, musikvideos eller annat. Då får man umgås avspänt utan så stora språkliga krav.
  • Ge gott om tid när eleven ska formulera ett svar eller har något att berätta.

Ge stöd med nya lärverktyg

"Det som är svårast är att man måste filma när man måste göra något och sen skicka till läraren. Exempel matlagning."

(elev åk 2, Hotell och restaurangprogrammet)

Elever med språkstörning har ofta svårt att ta till sig och komma ihåg instruktioner. Det tar därför tid för dem att lära sig att hantera nya verktyg, som program och appar. Även om man ser att verktyget blir ett stöd för eleven på sikt så måste man räkna med att det tar tid för eleven att lära sig det. Att få en uppgift som både innebär ett nytt moment, i till exempel matlagning, och samtidigt ett nytt digitalt verktyg blir därför ofta en för stor utmaning.

  • Låt eleven lära sig verktyget separat innan man ger skoluppgifter där det ska användas. Ge exempelvis i uppgift att först göra och skicka några väldigt enkla filmer tills eleven lärt sig behärska tekniken. Därefter kan tekniken användas för att lösa en riktig uppgift.
  • Ge tydliga instruktioner till hur nya verktyg ska användas. Använd bilder i flera steg så att eleven ser exakt vad och hur den ska göra. Allra bäst är om instruktionen finns på papper, för att slippa hoppa mellan olika vyer på skärmen.

Skapa struktur

"Det blir tufft när man inte följer sina vardagliga rutiner och allting känns mycket segt och trögt."

(elev, åk 3, ekonomiprogrammet)

"Det är bra med schema för dagen. Bra när lärarna säger vad jag ska börja."

(elev, högstadiet)

Språkstörning innebär också begräsningar i att kunna planera och organisera. Vid självständigt arbete behöver eleven därför mycket stöd och struktur. Fundera över vilken typ av stöd som är mest effektiv och som kan hjälpa till större självständighet.

  • Se till att det finns ett tydligt schema över skoldagen som visar vad eleven ska göra varje dag. Använd symboler eller bilder om eleven är hjälpt av det.
  • Schemalägg regelbunden kontakt mellan elev och lärare.
  • Använd tidshjälpmedel som visar hur länge aktiviteten eller uppgiften ska pågå.
  • Ge konkreta och tidsbestämda uppgifter och dela upp dem steg för steg.
  • Förklara och rita ord som eventuellt kan vara svåra för eleven att komma ihåg eller förstå.
  • Planera så att eleven får en varierad skoldag med regelbundna pauser.

Se till att ha kontinuerlig återkoppling

"För att det ska bli bra behöver nog läraren vara engagerad där läraren exempelvis har enkäter efter varje lektions slut så att läraren och eleven har koll på läget. Frågeställningarna kan exempelvis vara frågor förhållande till lektionens genomgång och undervisning."

(elev, åk 3, Ekonomiprogrammet)

För en elev med språkstörning finns det extra många snubbeltrådar när undervisningen sker på distans. När kommunikation sker via datorn faller många icke-verbala ledtrådar som ögonkontakt, minspel och gester, bort.

  • Sammanfatta lektionsinnehållet vid lektionens slut. På så sätt hjälper du eleven att fokusera på det som är viktigast, exempelvis med hjälp av en punktlista.
  • Ha täta individuella avstämningar. Fråga eleven hur undervisningen och den digitala tekniken fungerar.
  • Använd positiv förstärkning! Var noggrann med att berömma ansträngningar och framsteg. Visa att du ser att eleven försöker och vill.
  • Involvera gärna vårdnadshavarna - stäm av, informera och uppdatera de vuxna i elevens närhet så att de kan stötta vid behov.

Begränsa stoff och uppgifter

"Uppgifterna kan vara olika, det lättaste är att man svara på frågorna och svaren står i boken som man har fått."

(elev, åk 2, Restaurang och livsmedelsprogrammet)

"Det fungerar ganska bra, det enda som är dåligt är att det är mycket läxor på en och samma gång så det är lite stressigt."

(elev, åk 3, Vård och omsorgsprogrammet)

Arbetsuppgifter som kräver mycket språklig bearbetning gör att elever med språkstörning snabbt tappar orken. Det är därför bra att hitta arbetssätt och strukturer som gör att man kan minimera den språkliga mängden för att orken ska räcka till att arbeta med det viktiga innehållet i uppgiften.

  • Begränsa och gör ett urval, vad är det viktigaste att eleven hinner med?
  • Ge avgränsade uppgifter med tydlig början och tydligt slut.
  • Använd arbetssätt som eleven redan är van vid.
  • Se till att form och layout är lika på samma typ av uppgifter så att eleven snabbt känner igen och förstår hur den ska arbeta med uppgiften.
  • Kom överens med berörda lärare om ett liknande sätt att utforma uppgifteroavsett ämne.

Ge enkla tydliga instruktioner

"Läraren ger svåra instruktioner som man måste göra."

(elev, åk 2, Restaurang och livsmedelsprogrammet)

"Det blir svårt när lärarna säger instruktioner som ser olika ut. Bra med lista + kryss."

(elev, högstadiet)

Det är bra när lärarna säger vad jag tar först och sen och sist. (elev, högstadiet)

Elever med språkstörning har ofta ett nedsatt arbetsminne och undervisningen behöver därför anpassas utifrån det. Om eleven får stöd som avlastar minnet ökar möjligheten att bearbeta och förstå vad som förväntas.

  • Tänk på att hålla instruktioner korta.
  • Ge endast en instruktion i taget.
  • Undvik instruktioner i flera led.
  • Komplettera muntliga instruktioner med skriftliga.
  • Använd konsekvent olika former av visuellt stöd.

 

Publicerat onsdag 29 april 2020