Konsekvenser för eleven
Livet och inte minst skoldagen påverkas tidigt för en elev med läs- och skrivsvårigheter. Redan i första klass kan eleven märka att läs- och skrivinlärningen inte går lika lätt som för kamraterna.
Eftersom fokus under de första skolåren ligger på läs- och skrivinlärning, kan självkänslan påverkas i negativ riktning när eleven inte lyckas.
En konsekvens av att ha stora svårigheter med att knäcka läskoden är att eleven möter mindre mängd text än sina kamrater. Efter några år i skolan förväntas eleven läsa för att lära och när läsningen inte fungerar, påverkas fler och fler skolämnen.
Ordförrådet utökas till stor del via läsning. Lässvaga elever i åldersgruppen 10 - 13 år, läser cirka 100 000 ord på ett år. Lässtarka elever läser under samma tid mellan 10 och 50 miljoner ord. En konsekvens av mindre mängd läsning blir ett begränsat ordförråd, vilket i sin tur påverkar läsförståelse och begreppsutveckling.
För en elev med dyslexi, som inte får tillgång till digitala verktyg, kan avkodningen kräva stor del av elevens energi. Så stor att endast en mycket liten del återstår att använda till själva förståelsen. Vid prov kan läs- och skrivprocessen ta så mycket kraft, att eleven varken orkar eller hinner redovisa sina kunskaper. Eleven kan därmed inte använda sin fulla potential, något som minskar möjligheten att nå högre betyg. Detta kan i sin tur påverka kommande studievägar och livsval.
Påverkar flera områden
Dyslexiproblematiken kan också medföra sekundära svårigheter, som att organisera sin tillvaro. Det kan vara svårt att lära sig saker utantill, exempelvis multiplikationstabellen, telefonnummer och glosor. Att lyssna och anteckna samtidigt är ofta problematiskt.
Det finns idag möjligheter att använda teknik som stöd. Att organisera sin tillvaro, komma ihåg läxor, tider, busschema görs enkelt idag via telefonens påminnelse och kalenderfunktion.
Mer kring hur man kan forma en tillgänglig läs- och skrivundervisning kan du läsa i moment 4 i studiepaketet läs- och skrivsvårigheter.
