Lärmiljö
Tänk över hur lärmiljön är utformad, finns det störande distraktioner, hur är ljus och ljudmiljön, finns det digitala lärverktyg som fungerar och används av eleven självständigt, var fungerar det bäst för eleven att vara placerad i klassrummet och liknande.
Visuella symptom som kan uppstå efter hjärnskada handlar exempelvis om ljuskänslighet, dubbelseende och suddig syn. Anpassningar som kan behöva göras är att:
- minska ljusstyrkan i digitala verktyg och att fundera på när dessa verkligen behövs
- introducera ljudböcker
- låta eleven bära keps eller solglasögon om ljuset i klassrummet är skarpt
- sätta solskydd på fönstren
- tänka över elevens placering i förhållande till fönster och Whiteboard
- se till att belysningen är bländfri
- rensa klassrummet från visuellt buller till en mer avskalad miljö.
Elever som är ljudkänsliga kan ha nytta av:
- hörselkåpor eller öronproppar
- möbeltassar på stol- och bordsben och ljuddämpande bordsytor, dörr- och fönsterlister samt tyger i klassrummet
- möjligheten att få äta lunch i ett lugnare hörn av matsalen alternativt under en tid när det är lugnare
- möjligheten att gå lite tidigare vid byte av klassrum för att få lugnare övergångar.
Gör eleven delaktig i anpassningen av lärmiljön
Att tidigt få med eleven i sitt lärande är viktigt för att ge eleven inflytande att kunna påverka sitt eget lärande och att få vara delaktig i anpassningar och förändringar i miljön. Använd samtal och utvärdering direkt med eleven, vårdnadshavare och andra för eleven viktiga personer i omgivningen för att få en så heltäckande bild som möjligt. Exempel på samtalsmaterial som kan vara till stöd är Hur är det för dig? (Eklund, Hjärnkraft 2014) eller Så här vill jag ha det i skolan från Pedagog Malmö. Tydliggör även vem som är kontaktperson och vem som behöver information och ska ge information. Extra viktiga situationer att förbereda i god tid är överlämningar och stadieövergångar. För äldre elever kan det vara viktigt att erbjuda studie och yrkesvägledning då det kan uppta många tankar om hur framtiden ska bli.
Tänk även över hur interaktion med klasskamraterna, raster och andra aktiviteter som sker i verksamheten ser ut och är möjliga för eleven att genomföra utifrån sina behov och förutsättningar. Situationen för en elev med förvärvad hjärnskada är och kan innebära stora förändringar som påverkar självförtroendet och motivationen därför är det viktigt att ta ett steg i taget och att ta tillvara alla framgångar, stora som små visar projektet Metoder i klassrummet som genomförts av Riksgymnasiet i Angered. Hur och vem informerar klasskamrater och annan personal om konsekvenser av den förvärvade hjärnskadan? Förändringar som beteende och personlighet kan vara svåra för klasskamrater att förstå och förhålla sig till. Pedagog Malmö har även tagit fram materialet Så här vill jag ha det på fritids för att prata om stödbehov med elev. Tänk även igenom hur kontakt med klasskamrater kan upprätthållas vid frånvaro som sjukhusvistelse. Etablera även en kontakt om eleven tar del av sjukhusundervisning så kallad särskild undervisning. Mer information om sjukhusundervisning finner du på Skolverkets webbplats Skolverket om sjukhusundervisning . Det är viktigt att bibehålla relationer och känslan av att vara en del av ett sammanhang tillsammans med andra. Metodhandboken från Hjärnkraft Barncancerfonden -ett hjälpmedel i skolan för elever med en förvärvad hjärnskada beskriver just erfarenheter av att om klasskamraterna har kännedom om vad som har hänt och hur eleven mår, minskar också oron och osäkerheten när eleven kommer tillbaka.